Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

"När vi däremot bestämmer oss för något som vi sedan inte förmår att genomföra, det vill säga lägger ribban lite för högt, är det lätt att det istället utsöndras stresshormon som bara ökar pressen och känslan av otillfredsställelse och dåligt samvete". Jag har ett motto: ”Bättre lite som blir av, än mycket som blir...

Att integrera jobbet och privatlivet kan vara bättre för alla parter, enligt en ny studie. Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om...

Fotbollsspelaren Jesper Blomqvist berättar om sin väg från Tavelsjö till storklubbarna Milan och Manchester United. Är det någon som förstår vikten av att sätta upp...

Den som jäktar blir stressad och den stressade blir sjuk. Eller? Stress är ett allvarligt problem i dagens arbetsliv. Men det är ocks...

Nya arbetsmiljökrav ger stora utmaningar – så lyckas ni. De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental...

Medarbetarrapporten 2011 uttrycker mindre tillfredsställelse med ledarskapet på arbetsplatsen, enligt undersökning från Netigate.

 Allt fler svenskar är missnöjda med sin arbetsplats, enligt en ny...

Tema:Stress - del 2. Stress är en reaktion, inte en händelse. Hur ser det ut i din verksamhet? Stress är nödvändigt för att klara livets utmaningar....

Anders Gustafsson, vd Resursfabriken: "Som ledare har du ansvar för att dra i bromsen när det behövs." ”Jag är handelsresande i ångest, elände och depressioner...

Britta Lejon, ordförande ST: "Chefer måste få bättre förutsättningar att leda." Befria cheferna från de tidskrävande administrativa uppgifterna -...

Att behöva ”släcka bränder” tar mycket energi och fokus under arbetsdagen – men ofta är det falskt alarm. Det är väldigt vanligt att händelser som uppstår under en...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

Vad är egentligen ett bra ledarskap? Ibland kan det vara nyttigt att gå tillbaka till grunderna och påminna sig om de verkligt viktiga egenskaperna som utgör ledarskapets kärna. Min tolkning av begreppet ledarskap är att det är det beteende och förhållningssätt du har gentemot dina medarbetare. Utifrån den enkla definitionen kommer här några konkret tips på vilka beteenden som en ledare bör ägna tid och energi åt. Se det som en checklista – finns det några specifika ledaregenskaper som du behöver utveckla mer?

  • Ledarskap

Om jag i skrivandet stund tillåter mig svara spontant på frågan i rubriken så skulle jag säga att emotionell intelligens (EQ) är en oumbärlig förmåga i och för ett gott ledarskap. Men även om frågan synes enkel och svaret självklart, så kanske jag inte ska vara så snabb och definitiv. Svaret beror på många parametrar såsom vad är EQ, ”nödvändig” i relation till vad och vem frågar vi? Så låt oss utforska begreppet, dess innebörd och utveckling för att se var vi då landar.

  • Hälsa

Har andningen någon betydelse för din hälsa? Är det en myt att du kan prestera bättre och få bättre hälsa med rätt andningsteknik? Jag hade turen att få prata andning med hälsocoachen Anders Olsson och få reda på varför tejpad mun på natten är bra.

  • Ledarskap

Min första artikel avslutade jag med en fråga: Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? I den här artikeln får du ytterligare del av min syn på ledarskap utifrån ledarrollen, då jag menar att det är den som är ledarskapets kärna ur vilken allt det goda kan utvecklas. I grunden handlar det om att utveckla ett tjänande ledarskap baserat på tillit och meningsfullhet.

  • Motivera

Får man skämta på jobbet? Är det bra eller bara riskfyllt? De flesta skulle nog säga att humor berikar arbetsplatsen – men att man måste tänka på hur man skämtar. Den bilden bekräftas också i forskningen. En ny studie visar att ett lyckat skämt får dig att framstå som mer kompetent. Om skämtet faller platt finns det heller ingen anledning att oroa sig – tvärtom, det faktum att du skämtar kan, även när skämtet misslyckas, ses som ett tecken på att du har gott självförtroende. Om skämtet är direkt olämpligt finns det däremot en risk att du uppfattas som inkompetent.

  • Planera

Sist jag skrev här talade jag om hur vi håller koll på det vi har att göra och om vilka verktyg vi helst väljer för det (och vilka vi ska undvika). Att ha koll är en sak - att veta vad som är rätt att göra i varje stund, är en annan.
Det finns så mycket att göra och det är så lätt att välja fel och göra en felprioritering. Fel och fel, förresten, ofta handlar det snarare om att vi just i detta nu väljer att göra en sak vi sedan önskar att vi inte hade lagt tid på.

  • Ledarskap

Möten är en "dold" organisatorisk trend. De har länge behandlats som ett nödvändigt ont, men nu börjar allt fler få upp ögonen för mötenas verkliga potential. En tydlig trend är sedan länge att både chefer och medarbetare ägnar allt mer tid åt olika möten. Men det går dessvärre inte att bara önska sig tillbaka till en annan tid. För att kunna hantera situationen behöver vi förstå grunden. Det handlar om komplexitet.

  • HR

Kulturella aktiviteter och upplevelser kan motverka stress och utmattningssyndrom. Det menar stressforskaren Töres Theorell vid Stockholms universitet. Flera forskningsprojekt har de senaste åren visat att kultur får människor att känna sig i balans. "Kulturen går rakt in i känslohjärnan och kan ge jättekraftiga effekter", säger Töres Theorell till Motivation.se.

  • HR

Det vi kallar kontakthinder innebär en rädsla för att framhäva sig på grund av känslomässiga blockeringar. Problemet diskuteras ofta inom försäljning (och kallas då för säljhinder), men drabbar också chefer. Detta får allvarliga konsekvenser för ledarskapet. En chef måste kunna knyta kontakter – både inom och utanför organisationen. Extra problematiskt blir det när chefen inte själv är medveten om problemet, eftersom hen helt enkelt har vant sig vid att undvika kontaktsituationer som känns jobbiga.

  • Innovation

Att drömma stort kan förändra vår framtid. Men kan vi skapa en drömvärld, ett Utopia, en värld i total harmoni? Jag träffade framtidsspanaren och varumärkesstrategen John Mellkvist för att prata om hur teknik och innovation hör ihop med drömmar, mänsklighetens historia och vår gemensamma framtidstro. ”Den tekniska utvecklingen manar oss att tänka bortom det vi redan vet. Precis det som drömmen låter oss göra.”

  • Projektleda

Är du ny på jobbet eller inhyrd konsult? En person som gillar att ta ansvar och leverera? Det är lätt att ta på sig extra uppgifter för att du vill vara till lags och inge förtroende. Vardagen i projekt är sällan lugna och sansade, snarare handlar det om att hålla uppe tempot och se till att leverera, helst lite mer än vad uppdragsgivaren förväntar sig.

  • Motivationsbloggen

Den där pockande känslan av att jag borde lära mig mer om det här. Frustration, rädsla, ett obehag och som tanken på att stoppa fötterna i det kalla vattnet en av de första dagarna under försommaren. Helt ärligt, vad är digitaliseringen och för vem är den till?

  • Motivationsbloggen

När det kommer till urval och rekryteringsprocesser så vill vi gärna tro att det är bäste man (!) som kniper tjänsten men forskning visar oss att det inte riktigt är så enkelt. Vi har nämligen omedvetna fördomar som påverkar hur vi bedömer människor omkring oss. Genom att se mönster kan vi konstatera att det finns strukturell diskriminering som sätter upp hinder för en del av oss. Detta har tidigare skrivits om här.

  • Ledarskap

Digitalisering – detta eviga buzzword på allas läppar. Det verkar finnas lika många sätt att tolka som det finns organisationer som försöker sig på att förklara vad digitalisering innebär i just deras bransch. Jag söker ett djupare svar på frågan om vart ledarskapet är på väg när det går mot en oviss framtid där människa och maskin kommer att leva alltmer i symbios. Och den overkliga artificiella intelligensen – AI – vad kommer den göra med våra organisationer? Vilka blir våra förutsättningar? Är vi redan där? Och vad krävs för att vi människor ska kunna dra nytta av datorerna istället för att det riskerar att bli tvärtom? Som i en dystopisk Terminator-framtid… Jag träffade professor Harald Kjellin och pratade AI, människa, ledarskap och varför det är lite barnsligt att tro på robotar.