Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

Del två i John Maxwells artikelserie: Nyckeln till att maximera din tid och prestation. I min förra artikel delade jag med mig av mitt favoritsätt att...

Personer som upplever stress i arbetslivet blir stillasittande och passiva på sin fritid, enligt en ny studie. Personer som är stressade på jobbet och har dålig kontroll...

Thomas Lundqvist: ”Många som är stressade använder alkohol eller lugnande tabletter för att slappna av. Det riskerar att leda till beroende.” Psykisk ohälsa, inte minst i form av stress och utmattningssyndrom, ä...

Anneli Godman: ”Att göra något lagom har ett samband med att optimera.” Jag har funderat en hel del över ordet lagom. Det är ett ord som f...

Anneli Godman: "Det verkar inte som någon sagt upp bekantskapen med mig för att jag inte svarat pronto." Går det att resa iväg tre dagar utan dator? Dessutom med en ny, h...


Träning, viljestyrka, talang - vad är viktigast?

 Det har sagts att det finns tre sätt att bli riktigt bra på nå...

Jag hoppas att vi, när vi tittar tillbaka om 10 år, tänker: ”Tänk vad oförstående vi var för bara ett decennium sedan, när vi trodde att det var effektivt att vara nåbar jämt och när vi satte jobbet på en piedestal som var högre än det viktigaste vi människor har – våra relationer.” Många säger idag att det inte får så mycket gjort p...

Tema:Stress - artikelserie del 3 av 3. Tips på sätt att hitta vägar till motivationen och komma runt pressen. Stress kan ha många orsaker. För mycket att göra eller för...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

Anneli Godman: "Sätt hjärnan på spåren och du kommer att få ut mycket mer av den". Hur svårt kan det vara? Börja din dag med planering! Det är ett...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Coacha

Det krävs ett utomstående öga för att få perspektiv. Ingen kan ensam avgöra på vilket sätt han eller hon bidrar till det stora sammanhanget. Att ge feedback är mer än att bara säga ”Det där gjorde du bra” eller ”Du kan göra bättre”. Det handlar snarare om att öppna upp för utveckling. 

  • Hälsa

Monotona rörelser och oergonomiska ställningar i en stillasittande arbetsmiljö är förödande för kroppen. Enkla medel som ökar chansen till rörelse på kontoret minskar också risken för värk i rygg och axlar. Du kan göra förändringen redan idag.
 

  • Kommunicera

På många arbetsplatser idag finns två kommunikationsläger; det analoga och det digitala. Två helt olika sätt att se på kommunikation.

  • Ledarskap

Ekonomisk framgång och en konstant ökning av andelen marknadsandelar är målet för alla drivna företag. Det kan ta tid att nå dit, men när man gör det kan det gå fort.  Ledarskapet i en snabbväxande organisation är roligt, men också krävande för såväl anställda som chefer.

  • Sälja

När du träffar en potentiell kund handlar det främst om att skapa en relation. Det personliga mötet är avgörande. Så lätt att säga, men hur gör du? Egentligen.

  • Planera

"Jag ska bara…" Känns det igen? Innan jag tar tag i den där surdegen måste jag bara läsa den här texten. Eller rensa bland mina filer. Eller koka den här kaffekoppen.  Men det finns sätt att göra ”Jag ska bara”-mentaliteten produktiv.

  • Kommunicera

Med den nya appen Family kan du bygga ett Facebook i miniatyr med arbetsgruppen på jobbet eller med familjen hemma. Ett roligt och effektivt sätt att dela information och agendor med projektmedlemmarna.

  • Hållbarhet

Är du en av dem som gärna ringer och skänker pengar från tevesoffan men känner att du vill göra något mer.  Då är egeninsamling.se en enkel väg till engagemang. Tillsammans med vänner, bekanta och kollegor kan du driva en egen liten hjälporganisation.

  • Uppleva

OpenAgile är en vidareutveckling av IT-sfärens arbetsmetoder. Syftet är att hjälpa teamet att arbeta mer fokuserat och målmedvetet. Effektiviteten ökar och affärsnyttan blir synlig på ett nytt sätt.

  • Projektleda

Det finns många metoder för att leda projekt. Och det finns många typer av projekt; stora, små, sådana som löper över flera år och sådana som ska slutföras närmaste månaden. Det finns lyckade och det finns mindre lyckade projekt. Men de har alla ett gemensamt; samtliga kräver någon sorts struktur och administration.

  • Uppleva

En arbetsplats behöver många olika människotyper för att skapa dynamik och produktivitet. En grupp medarbetare som tillsammans ska driva ett projekt tjänar på att ha en rad olika personliga egenskaper representerade för att uppnå balans. Visionären med blicken i det blå är precis lika viktig som realisten med punktlistorna under armen.

  • Motivera

Att trivas på sin arbetsplats och befinna sig i en kreativ miljö är långt mycket viktigare för motivationen än ekonomisk ersättning, det visar en studie gjord i U.S.A. Belöning i form av uppnådda mål och tillfredsställelsen i att bidra är en större drivkraft än pengar.

  • HR

Rekryteringar till arbetsplatser bygger alltmer på kontakter. Nätverk som LinkedIn växer konstant och rekryterare kommer att behöva ändra sitt arbetssätt för att hitta de kompetenser de behöver.