Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

”Berntsons studie ger tydligt stöd för hur viktigt det är med goda relationer mellan såväl kollegor som mellan arbetstagare och ledning.” Gemenskap och relationer påverkar hälsan och arbetsförmå...

Wise Happiness 2014: Två tredjedelar av svenskarna är lyckliga - men kraven på tillgänglighet skapar stress. Svenskar är mer stressade på fritiden än på jobbet,...

Företagare och anställda oense om vad som orsakar försämrade prestationer på jobbet. Företagare och anställda är inte riktigt överens om vad som...

Neuroledarskap kombinerar hjärnforskning och ledarskapsutveckling. Intervju med Anneli Ekström Godman, ICC-certifierad coach på området. Genom att förstå hur hjärnan fungerar kan du bli bättre p...

Anneli Godman: ”När man vill förändra något gäller det att lämna sin trygghetszon och våga göra lite annorlunda.” Årets mesta stresshögtid är nära. För den som redan...

Högt uppsatta ledare har lägre kortisolhalter och mindre ångest än andra anställda. Bilden av den superstressade ledaren kan vara en myt. Det hävdar forskare...

… för både prestation och välmående… Hur lång tid tar det att säga God Morgon och le mot kollegorna? Hur...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

"Vi borde omhulda sömnen som hjälper oss att navigera i ett snabbrörligt samhälle. Istället riskerar vi att välja bort den allt mer av samma anledning." Sömn är en av delarna på den Mentala Hälsotallriken och...

Försämringar i arbetsmiljön leder till stress bland tjänstemän, enligt en ny rapport från fackförbundet Unionen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser har...

  • Ledarskap

I en nyligen genomförd vetenskaplig studie visas att chefer uppfattar sig som ledare men använder den största delen av sin arbetstid till att vara chefer. Hur stämmer det då med ambitionen att vara en kommunikativ chef, en coachande chef, en chef som skapar medarbetarengagemang och som tar sig tid för att ge feedback?

  • Motivera

Att uppnå bestående förändring är något av det svåraste som finns. Podcastprofilen Eric Zimmer vet det bättre än de flesta – han har genomgått en av de svåraste beteendeförändringar man över huvud taget kan tänka sig. I det här korta föredraget berättar han om sina erfarenheter, och förklarar – med utgångspunkt från sällskapsspelet ”Risk” – vilka tre grundläggande strategier man bör använda för att lyckas nå sitt mål och åstadkomma en varaktig förändring i sitt liv.

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.

  • Ledarskap

Vad är egentligen ett bra ledarskap? Ibland kan det vara nyttigt att gå tillbaka till grunderna och påminna sig om de verkligt viktiga egenskaperna som utgör ledarskapets kärna. Min tolkning av begreppet ledarskap är att det är det beteende och förhållningssätt du har gentemot dina medarbetare. Utifrån den enkla definitionen kommer här några konkret tips på vilka beteenden som en ledare bör ägna tid och energi åt. Se det som en checklista – finns det några specifika ledaregenskaper som du behöver utveckla mer?

  • Ledarskap

Om jag i skrivandet stund tillåter mig svara spontant på frågan i rubriken så skulle jag säga att emotionell intelligens (EQ) är en oumbärlig förmåga i och för ett gott ledarskap. Men även om frågan synes enkel och svaret självklart, så kanske jag inte ska vara så snabb och definitiv. Svaret beror på många parametrar såsom vad är EQ, ”nödvändig” i relation till vad och vem frågar vi? Så låt oss utforska begreppet, dess innebörd och utveckling för att se var vi då landar.

  • Hälsa

Har andningen någon betydelse för din hälsa? Är det en myt att du kan prestera bättre och få bättre hälsa med rätt andningsteknik? Jag hade turen att få prata andning med hälsocoachen Anders Olsson och få reda på varför tejpad mun på natten är bra.

  • Ledarskap

Min första artikel avslutade jag med en fråga: Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? I den här artikeln får du ytterligare del av min syn på ledarskap utifrån ledarrollen, då jag menar att det är den som är ledarskapets kärna ur vilken allt det goda kan utvecklas. I grunden handlar det om att utveckla ett tjänande ledarskap baserat på tillit och meningsfullhet.