Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

Intellektuell nyfikenhet och arbetsmoral är viktigare än intelligens för att nå framgång, visar ny forskning. Personlighet är en viktigare framgångsfaktor än intelligens,...

"Fysisk träning bidrar starkt till att uppnå och underhålla hjärnhälsa och neuroplasticitet under hela livet." Ut och spring! Ta en promenad! Gå i trappor i stället för att...

Del två i John Maxwells artikelserie: Nyckeln till att maximera din tid och prestation. I min förra artikel delade jag med mig av mitt favoritsätt att...

Tio tips för att bli mer hållbar som människa. Be kind to yourself! Vi lever i en tid av extrem förändring och utveckling. Världen...

"Inom neuroleadership, en tvärvetenskaplig disciplin som kopplar samman ledarskap med neurovetenskaplig forskning, pratar man alltmer om utökat uppmärksamhetskapital som en investering för ledare som lever i en komplex värld". Hjärnan är programmerad att hålla fokus på en sak i taget...

Kulturens värde, del 1: Därför borde du prioritera kultur lika högt som fysisk träning. Varför är kultur viktigt? För att det ökar vår...

Patrik Nyström: ”Kärnan i de fyra punkterna är att vara där som chef, att gå i tät dialog och satsa tid på att lyssna och ställa frågor. Det kommer att betala sig.” Arbetslivet har det senaste decenniet genomgått stora förä...

Skogsvistelse gör stressade människor lugna och harmoniska, enligt studier från Umeå universitet. Får du ibland en timme över i ditt sönderstressade liv? G...

Positiv feedback gör oss alla gott – om den ges på rätt sätt och av rätt orsak. Konkret och relevant återkoppling är livsviktigt för hjä...

Arbetsklimatet är avgörande i kampen mot psykisk ohälsa. Anställda som lider av psykisk ohälsa upplever att arbetsklimatet har...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Planera

Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.

  • Ledarskap
  • Hållbarhet

I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, hållbarhetsexpert och ordförande för regeringens delegation för genomförandet av de nya FN-målen och Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. De samtalar med Marie Alani och Helena Timander om hur vi som företag och individer kan arbeta med de globala målen i den konkreta vardagen. Du som lyssnar får kunskap om de utmaningar vi står inför - såväl globalt som i det lilla. Alla steg som tas i rätt riktning är viktiga för en hållbar jord nu och i framtiden. Och för att resan ska lyckas behöver vi modiga ledare med den etiska kompassen påslagen i alla frågor.

  • Uppleva

Allt fler företag väljer att använda sig av fysiska event som en del av sin marknadsstrategi. Enligt US Bureau of Labor så förutspåddes eventbranschen att mellan 2010 och 2020 växa med 44 procent, vilket är mer än någon annan bransch. Hubspot menar att cirka en femtedel av ett företags marknadsbudget läggs på events. Då detta är en relativt stor del av den totala budgeten gäller det att hitta ett koncept, format och upplägg som passar målgruppen. Att använda rätt lokal, föreläsare, mat och underhållning är av stor vikt då alla dessa parametrar speglar varumärket.

  • Innovation

Darja Isaksson, utsedd till Sveriges mäktigaste kvinnliga opinionsbildare av Veckans Affärer, arbetar som strateg och konceptutvecklare inom digital transformation. Hon ingår även i regeringens innovationsråd. Darja är en erfaren och ofta anlitad föreläsare som inspirerar och provocerar med forskning, exempel och tankeväckande frågor i syfte att få oss att ta den ökade förändringstakten på allvar. Vad betyder den för dig som individ? Som företagare? Som samhällsmedborgare?

  • Hållbarhet

Lina Paciello är vd för städföretaget Balanzen. Det som skiljer det här städbolaget från de flesta andra är att de städar med helt ekologiska produkter och har ett stort miljötänk. Ett av de Globala målen är hållbar konsumtion och produktion och Lina visar att vi  alla kan jobba för att uppnå dem.

  • Motivera

Den moderna människan lever i det mest individualistiska samhälle som världen någonsin har skådat. Det är därför inte så konstigt att det populäraste karriärrådet under hela 90- och 00-talet har varit: ”Följ din passion.” Det har varit en fråga om emancipation; borta är den tid då vi skulle gå i våra föräldrars fotspår, eller, som på 1900-talet, följa pengarna. Nu handlar allt om att förverkliga sig själv. Men hur lycklig blir man egentligen av att hela tiden låsa sig vid sina egna behov, intressen och drömmar? Det finns ett karriärråd som går stick i stäv med vår tids hyperindividualism, men som faktiskt är väl värt att fundera på: ”Gör någonting som tillför värde i samhället.”

  • Motivationsbloggen

Jobbar du i offentlig sektor? Då kommer här en rolig tankemodell för att se hur långt ni kommit med jämställdhetsintegreringen! Om du inte jobbar i offentlig sektor men på ett företag som arbetar aktivt med jämställdhet så funkar det nästan lika bra för dig. Om du oavsett var du jobbar inte känner att du ens förstår begreppet jämställdhetsintegrering så kommer du aldrig ångra att du läste denna text, kompetensutveckling på några rader!

  • Hälsa

Ont i ryggen? Stel i kroppen? Så kan det kännas för många efter en lång dag på jobbet. När man sedan äntligen kommer hem efter många timmar av arbete och möten, så hamnar man lätt i ett soffläge… och känner sig ännu tröttare och mer stressad. Tänk efter – hur många timmar i veckan är du stillasittande på jobbet? Vi svenskar är det tredje mest stillasittande folket i Europa. Själv har jag cirka fyra träningspass i veckan, men resten av dagen sitter jag mycket i möten, och tyvärr så är det sittmöten och inte stå-möten. Känner ni igen er? Men det finns en lösning - gör vardagsrörelse till en naturlig och självklar del av arbetslivet.

  • Hållbarhet

FN:s Globala mål, hur kan du och ditt företag strategiskt arbeta för att vi ska uppnå dem? Det är något som alla företag måste fundera på och förhålla sig till. En som arbetar rent praktiskt och konkret mot några av målen - och speciellt med fokus på nummer 6: Rent vatten och sanitet - är Anders Lindqvist på Swedish Hydro Solutions. "Vi har möjlighet att påverka hela EUs vattenpolitik." säger han och ser hoppfullt på framtiden.

  • Kommunicera

När ett företag riskerar att hamna i kris, eller tvingas utstå hård kritik från kunder och media, krävs en genomtänkt och hållbar strategi för att skydda företagets förtroende och anseende. En central del i krishantering handlar om konsten att be om ursäkt. Det räcker inte med några fina ord. Det krävs mer än så. Det krävs att du tilltalar kritikernas emotionella och rationella sida. Det krävs att du talar både Elefantens och Ryttarens språk.

  • Ledarskap

Där strategi, affärsutveckling och verksamhetsutveckling möts, arbetar Johan Grundström Eriksson med systematisk innovationsledning på Sony Mobile. ”Jag får jobba med en stor variation av frågeställningar både inom och utanför organisationen och kan bokstavligen se och följa hur det indirekta innovations-arbetet bidrar till att skapa helt nya värden”, säger Johan Grundström Eriksson. För femton år sedan var det ganska ensamt eftersom det fanns så få att utbyta erfarenheter med kring innovationsledarskap, men idag delar jag med mig och tar del av andras erfarenheter och kunskaper i över trettio länder, globalt.

  • Ledarskap

Att släppa taget om sitt företag, och överlåta ledarskapet åt en extern vd, kan vara känslomässigt prövande – ungefär som att släppa taget om sitt barn när det växer upp. Tänk om det inte går bra, eller omvänt – tänk om det går bättre utan dig? Vi har alla en önskan om att känna oss behövda och att ha kontroll över det som sker. Lockelsen att på ett eller annat sätt sitta kvar i förarsätet kan därför vara stor. Men innerst inne vet du nog att du gör både dig själv och din ”baby” en stor otjänst.

  • Projektleda

I många projekt finns det en ”det löser vi sen”-mentalitet när det gäller att förebygga och hantera risker. Det får mig att tänka på hur vi i skolan fick lära oss att nå bättre resultat på matte-skrivningarna. ”Gå igenom alla tal. Börja med de enklaste och spara de svåra till sist”. Vi tenderar faktiskt att agera likadant när det gäller risker i projekt, och jag ser det både hos styrgrupper och hos en del projektledare. ”Det här får vi leva med” är en vanlig synpunkt när risker i projekt kommer på tal.

  • Coacha

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?