Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

Hjärnan vill ha en förutsägbar tillvaro utan hot för att fungera. För ett tag sedan hade jag en väldigt trevlig kväll med en...

Indisk gymnastik eller andlig upplevelse, vad vill du ha? Funderar du på om det där med yoga är något för dig...

Nya arbetsmiljökrav ger stora utmaningar – så lyckas ni. De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental...

Högpresterande människor skippar ”att göra”-listorna och gör upp riktiga scheman istället. I dagens arbetsliv är vi på många sätt friare än n...

Stödet från chefen och kollegorna viktigt när utbrända återgår i arbete. Att återgå i arbete efter en lång tids sjukskrivning p...

Anneli Godman: "Det viktiga är att vi är medvetna om vad vi gör och vad som styr oss. Och att vi inser att en personlig relation behöver vår medvetna närvaro för att blomstra". Vi ska inte tro att mobilen är en neutral teknisk pryl. Den påverkar...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

Anneli Godman: ”Idag finns det mängder av intressant och seriös forskning som visar på hur mindfulnessträning påverkar våra hjärnor.” Det är en häftig resa jag har förmånen att få f...

Psykiska besvär ökar mest - och kvinnor drabbas mer än män, visar Arbetsmiljöverkets rapport. Ohälsan ökar på de svenska arbetsplatserna, enligt en ny...

… för både prestation och välmående… Hur lång tid tar det att säga God Morgon och le mot kollegorna? Hur...

  • Ledarskap

I en nyligen genomförd vetenskaplig studie visas att chefer uppfattar sig som ledare men använder den största delen av sin arbetstid till att vara chefer. Hur stämmer det då med ambitionen att vara en kommunikativ chef, en coachande chef, en chef som skapar medarbetarengagemang och som tar sig tid för att ge feedback?

  • Motivera

Att uppnå bestående förändring är något av det svåraste som finns. Podcastprofilen Eric Zimmer vet det bättre än de flesta – han har genomgått en av de svåraste beteendeförändringar man över huvud taget kan tänka sig. I det här korta föredraget berättar han om sina erfarenheter, och förklarar – med utgångspunkt från sällskapsspelet ”Risk” – vilka tre grundläggande strategier man bör använda för att lyckas nå sitt mål och åstadkomma en varaktig förändring i sitt liv.

  • Hållbarhet

Lina Paciello är vd för städföretaget Balanzen. Det som skiljer det här städbolaget från de flesta andra är att de städar med helt ekologiska produkter och har ett stort miljötänk. Ett av de Globala målen är hållbar konsumtion och produktion och Lina visar att vi  alla kan jobba för att uppnå dem.

  • Motivera

Den moderna människan lever i det mest individualistiska samhälle som världen någonsin har skådat. Det är därför inte så konstigt att det populäraste karriärrådet under hela 90- och 00-talet har varit: ”Följ din passion.” Det har varit en fråga om emancipation; borta är den tid då vi skulle gå i våra föräldrars fotspår, eller, som på 1900-talet, följa pengarna. Nu handlar allt om att förverkliga sig själv. Men hur lycklig blir man egentligen av att hela tiden låsa sig vid sina egna behov, intressen och drömmar? Det finns ett karriärråd som går stick i stäv med vår tids hyperindividualism, men som faktiskt är väl värt att fundera på: ”Gör någonting som tillför värde i samhället.”

  • Motivationsbloggen

Jobbar du i offentlig sektor? Då kommer här en rolig tankemodell för att se hur långt ni kommit med jämställdhetsintegreringen! Om du inte jobbar i offentlig sektor men på ett företag som arbetar aktivt med jämställdhet så funkar det nästan lika bra för dig. Om du oavsett var du jobbar inte känner att du ens förstår begreppet jämställdhetsintegrering så kommer du aldrig ångra att du läste denna text, kompetensutveckling på några rader!

  • Hälsa

Ont i ryggen? Stel i kroppen? Så kan det kännas för många efter en lång dag på jobbet. När man sedan äntligen kommer hem efter många timmar av arbete och möten, så hamnar man lätt i ett soffläge… och känner sig ännu tröttare och mer stressad. Tänk efter – hur många timmar i veckan är du stillasittande på jobbet? Vi svenskar är det tredje mest stillasittande folket i Europa. Själv har jag cirka fyra träningspass i veckan, men resten av dagen sitter jag mycket i möten, och tyvärr så är det sittmöten och inte stå-möten. Känner ni igen er? Men det finns en lösning - gör vardagsrörelse till en naturlig och självklar del av arbetslivet.

  • Hållbarhet

FN:s Globala mål, hur kan du och ditt företag strategiskt arbeta för att vi ska uppnå dem? Det är något som alla företag måste fundera på och förhålla sig till. En som arbetar rent praktiskt och konkret mot några av målen - och speciellt med fokus på nummer 6: Rent vatten och sanitet - är Anders Lindqvist på Swedish Hydro Solutions. "Vi har möjlighet att påverka hela EUs vattenpolitik." säger han och ser hoppfullt på framtiden.

  • Kommunicera

När ett företag riskerar att hamna i kris, eller tvingas utstå hård kritik från kunder och media, krävs en genomtänkt och hållbar strategi för att skydda företagets förtroende och anseende. En central del i krishantering handlar om konsten att be om ursäkt. Det räcker inte med några fina ord. Det krävs mer än så. Det krävs att du tilltalar kritikernas emotionella och rationella sida. Det krävs att du talar både Elefantens och Ryttarens språk.

  • Ledarskap

Där strategi, affärsutveckling och verksamhetsutveckling möts, arbetar Johan Grundström Eriksson med systematisk innovationsledning på Sony Mobile. ”Jag får jobba med en stor variation av frågeställningar både inom och utanför organisationen och kan bokstavligen se och följa hur det indirekta innovations-arbetet bidrar till att skapa helt nya värden”, säger Johan Grundström Eriksson. För femton år sedan var det ganska ensamt eftersom det fanns så få att utbyta erfarenheter med kring innovationsledarskap, men idag delar jag med mig och tar del av andras erfarenheter och kunskaper i över trettio länder, globalt.

  • Ledarskap

Att släppa taget om sitt företag, och överlåta ledarskapet åt en extern vd, kan vara känslomässigt prövande – ungefär som att släppa taget om sitt barn när det växer upp. Tänk om det inte går bra, eller omvänt – tänk om det går bättre utan dig? Vi har alla en önskan om att känna oss behövda och att ha kontroll över det som sker. Lockelsen att på ett eller annat sätt sitta kvar i förarsätet kan därför vara stor. Men innerst inne vet du nog att du gör både dig själv och din ”baby” en stor otjänst.

  • Projektleda

I många projekt finns det en ”det löser vi sen”-mentalitet när det gäller att förebygga och hantera risker. Det får mig att tänka på hur vi i skolan fick lära oss att nå bättre resultat på matte-skrivningarna. ”Gå igenom alla tal. Börja med de enklaste och spara de svåra till sist”. Vi tenderar faktiskt att agera likadant när det gäller risker i projekt, och jag ser det både hos styrgrupper och hos en del projektledare. ”Det här får vi leva med” är en vanlig synpunkt när risker i projekt kommer på tal.

  • Coacha

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

  • Motivera

Hej! Jag är din inre röst. Din intuition. Din inre doktor. Din inneboende välvilja. Din mest innerliga och bästa vän. Jag är den som alltid vill dig väl. Jag är inte särskilt högljudd. Jag är snarare finstämd; jag gillar harmoni. Tyvärr blir jag ofta överröstad av stressens röst och orons röst. Det värsta jag vet är när jag blir överröstad av din inre kritiker. Den är intensiv och skriker oproportionerligt högt. Den klandrar dig i onödan då jag hellre vill att du slappnar av och ser din egen skönhet, godhet och storslagenhet. Jag är här för att påminna dig att du gör ditt bästa.

  • Motivationsbloggen

Talangerna söker sig främst till de stora och attraktiva företagen. Samtidigt fortsätter dessa arbetsgivare otröttligt att jobba för att attrahera ännu fler, eftersom de vill försäkra sig om att de bästa av alla sökande talanger även i framtiden ska söka sig till deras företag. Men hur är det för alla små och medelstora företag?

  • Ledarskap

I föregående artikel resonerade vi kring hur hjärnan påverkar vårt beteende när förändring är på agendan. Hjärnan gillar belöning och skyr obehag. Att hjärnan dessutom likställer osäkerhet med obehag, gör det än mer begripligt att vi kan upplevas förändringsobenägna utan att egentligen vara ovilliga till förändring. Vi är – via amygdala, hjärnans känslostruktur tillika del av reptilhjärnan – helt enkelt programmerade att undvika det som är jobbigt, besvärligt och osäkert till förmån för det som är roligt, känt och ger kortsiktig belöning.

  • Ledarskap

Internet har med tiden utvecklats från att vara något för några få forskargrupper till att bli något av en livsnödvändighet för de flesta. Men nu kommer motreaktioner. Står hela webben inför en ny fas?