Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

Svenska chefer bäst i Europa på att ge beröm, enligt en undersökning från StepStone. För att känna sig motiverad att höja sin prestationsförm...

Skogsvistelse gör stressade människor lugna och harmoniska, enligt studier från Umeå universitet. Får du ibland en timme över i ditt sönderstressade liv? G...

"Stressdoktorn" Tomas Danielsson: Därför är vi så stressade. Svenskar upplever mer stress i arbetslivet än den genomsnittlige europ...

Chefer dricker alkohol oftare än sina anställda, enligt en kartläggning från Previa. Nästan dubbelt så många chefer som andra anställda...

"Nästa gång klargör jag fakta, tar en liten paus, spelar en patiens på datorn, tar ett djupt andetag – och fattar mitt beslut. Jag ska meddela senare hur det går…" Har du någon gång haft flera saker att välja på, gjort l...

Jonas Dahl, Partner Gaia Leadership, ek. mag. och doktorand Handelshögskolan i Stockholm: ”Förtroende, nytänkande och livskraft är resultat av gott ledarskap.” Prestation och resultat står högt i kurs i dagens moderna...

Stödet från chefen och kollegorna viktigt när utbrända återgår i arbete. Att återgå i arbete efter en lång tids sjukskrivning p...

Indisk gymnastik eller andlig upplevelse, vad vill du ha? Funderar du på om det där med yoga är något för dig...

Britta Lejon, ordförande ST: "Chefer måste få bättre förutsättningar att leda." Befria cheferna från de tidskrävande administrativa uppgifterna -...


Träning, viljestyrka, talang - vad är viktigast?

 Det har sagts att det finns tre sätt att bli riktigt bra på nå...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

Eventet Årets VD 2016 blev en kväll full av intressanta samtal kring FN’s globala klimatmål och ledarskapet som ska ta oss in i en hållbar framtid. På scenen hölls en rad intressanta föredrag och priser till Årets VD i stora, mellanstora och små företag samt Årets Unga VD delades ut. Konferencier var Anna Bellman som ledde gästerna genom en festlig kväll. Se ett reportage av innehållet under galakvällen och ta del av stämningen på  Grand Hôtel den 14 november 2016 när Årets VD firades för femte året i rad.

  • Ledarskap

Mikael Lezdins, 30 år och VD på Energi Funktion Komfort AB, jobbar på som vanligt, dagen efter prisutdelning och Årets VD-galan. Här berättar han vad ett modernt ledarskap innebär för honom och hur framtidens ledare behöver vara.

  • HR

Nyutexaminerade är för unga och oerfarna, och kandidater över 40 har redan passerat sitt bäst före-datum. Trenden på arbetsmarknaden gör att åldersspannet då en arbetssökande är attraktiv, blir allt smalare. En absurd situation som innebär att företag går miste om massa potential.

  • Ledarskap

Årets VD 2016 stora, mellanstora och mindre företag samt Årets Unga VD utsågs ikväll på Grand Hôtel i Stockholm. Vi gratulerar både vinnare och finalister! Här hittar du namnen på alla vinnare samt juryns motiveringar.

  • Ledarskap

Trenden är klar. Medarbetarrollen är het. Organisationer är idag så komplexa att medarbetarskapet vidgas till att omfatta en del av de klassiska chefsuppgifterna. Som trendspanare så är det förstås en intressant utveckling. Men det finns ett pas aspekter som man måste hålla ett öga på.

  • Ledarskap

Charlotte Petri Gornitzka är en av talarna på Årets VD-galan 2016, som går av stapeln på måndag. Som ordförande för OECD:s biståndskommitté, och tidigare generaldirektör för Sida, har hon gedigen erfarenhet av frågor som rör hållbarhet och global utveckling. Frågan är: Kan Sverige och det svenska näringslivet inta en ledande roll i arbetet för en mer hållbar värld?

  • Kommunicera

Envägskommunikationens tid är snart förbi. I dagens samhälle blir delaktighet, interaktivitet och medskapande allt viktigare – både tack vare den nya tekniken och en förnyad syn på ledarskap. Dessvärre har inte alla företag och chefer hängt med i utvecklingen, vilket vi bland annat kan se på möten och konferenser som alltför ofta präglas av föredragshållande snarare än interaktion.

  • Coacha

Hur många gånger har du inte försökt att gå ner i vikt, äta hälsosammare, börja träna regelbundet, lyssna bättre, våga anta nya utmaningar i arbetet, planera bättre, sluta röka, spara pengar varje månad, byta arbete, hitta en bra balans i livet, börja med mindfulness, bjuda hem dina vänner…?
Känner du igen situationen där du efter sommaren och inför hösten säger att ”nu ska jag minsann börja träna regelbundet”, eller ”nu ska jag kompetensutveckla mig”. Du satsar stort och efter några veckor tar arbetet över och du glömmer bort dig själv och din personliga utveckling.
Något händer som gör att du kommer ur fas – och det krävs mycket för att återgå till de aktiviteter som fordras för att du ska fortsätta. Du vet att det är bra att göra det men… din motivation kanske inte är tillräcklig, medvetenheten kanske inte är tillräcklig och du vet inte hur du ska göra.

  • Ledarskap

En av talarna på årets Årets VD-galan är Darja Isaksson, expert på digitalisering och en av Sveriges mäktigaste opinionsbildare. Här kan du läsa om några av de frågor hon ofta föreläser om. Det handlar förstås om digitalisering, hållbarhet och ledarskap.

  • Kommunicera

Att göra sig till och anpassa sig efter folks förväntningar fungerar nästan aldrig när man nätverkar. Visst kan det kännas lockande att visa upp en fasad av absolut professionalism och perfektion, men forskningen visar att vi har långt mycket större chanser att knyta viktiga kontakter med främlingar om vi vågar vara autentiska. Men hur går det till egentligen – hur lär man sig att vara autentisk? Självkännedom, närvaro och sårbarhet är tre av nyckelorden om du verkligen vill vara dig själv i sociala situationer.

  • Ledarskap

Dimitris Gioulekas är visionär. Det blir uppenbart i samma stund som man sätter sig ner och pratar med honom. Som vd för teknikkonsultbolaget Knightec utsågs han till Årets VD 2014, mycket tack vare sina djärva och konkreta visioner kring frågor som mångfald, integration och ledarskap. I år är dessa frågor mer brännande än någonsin, bland annat på grund av flyktingkrisen och de allt större utmaningar som den svenska såväl som den globala arbetsmarknaden står inför. Är vi rustade inför framtiden?

  • Motivera

"Vad ska du bli när du blir stor?" Den frågan har de flesta av oss ställts inför oräkneliga gånger under vår barndom och uppväxt. Vissa kanske fortfarande inte vet svaret. I vårt samhälle finns det en föreställning om att man måste hitta sitt "kall" i livet - men har alla verkligen ett kall? Emilie Wapnick, författare, coach och konstnär, menar att vi gör ett stort misstag när vi intalar människor att de måste välja mellan sina olika passioner och intressen i livet. Mångsysslare, eller multipotentialites som hon kallar dem, har mycket att bidra med i arbetslivet - inte minst med tanke på att kreativitet ofta sker i kopplingen mellan två eller flera vitt skilda kunskapsområden.

  • Hälsa

Det är väldigt vanligt att händelser som uppstår under en arbetsdag betraktas som akuta. Det är ständigt en massa bränder som ska släckas och bränder väcker vår överlevnadsinstinkt, vilket lätt genererar stresspåslag. När man tittar närmare på fenomenet är det dock lätt att se att mycket inte var så akut som det såg ut vid första anblicken.

  • Motivationsbloggen

Jag roade mig med att bildgoogla ”vd” och ”CEO” för ett tag sedan när jag skulle tala på ämnet representation. Det är både typiskt och skrattretande vilket resultat som kommer upp. Testa gärna själva.

Men utöver den uppenbara stereotypen, spelar det någon roll? Ja som jag skrivit om tidigare så påverkar bilder i media hur barn upplever sina möjligheter i livet och det är inte svårt att tänka sig att det inte skulle påverka oss vuxna på samma sätt.