Menu

Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Utmattningssyndrom, del 1 av 2: ”Vi måste hjälpas åt att ta hand om våra hjärnor och skapa utrymme för återhämtning.”
Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom

Idag är utmattningssyndrom och utmattningsdepression (psykisk ohälsa) den vanligaste diagnosen för sjukskrivning i Sverige. Dagligen träffar jag människor i mitt arbete som är utmattade, stressade, saknar energi och glädje, har svårt att sova. De är uppvarvade och har ångest, och många har ingen fritid på grund av arbete och hemarbete. Jag träffar tyvärr alltför många unga personer mellan 25-35 år, både män och kvinnor, som har drabbats av utmattningssyndrom. Men även kvinnor och män i andra åldrar drabbas. Vad kan vi göra åt problemet?

Detta är en artikelserie i två delar. I del 1 beskrivs hur stress påverkar individen och hur man kan ta hand om sig själv. I del 2 beskrivs hur ledarskapet och organisationen kan förebygga stress och hur man som chef ska agera.

Här hittar du del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem!

Det är ofta ambitiösa, duktiga, högt engagerade, lojala personer med hög arbetsförmåga, som drabbas av utmattningssyndrom. Det finns en gräns för alla! Om självkänslan inte är så hög så har man svårt att sätta gränser för sig själv och att säga nej. Det finns ett begrepp, ”prestationsinriktad självkänsla”(PBS), som innebär att man överpresterar och är osäker på om man duger.

Jag är inte ensam om att vara djupt oroad över denna situation i arbetslivet. Det är oroväckande att så många unga människor drabbas. Något behöver göras nu! Men vad? Det ska vi titta närmare på i den här artikelserien som är indelad i två delar. I del 1 (den här artikeln) tar jag upp vad man som individ kan göra, och i nästa ska vi titta på hur chefer och ledare kan påverka stressen.

Växande problem

Om man ser på statistiken har diagnoserna utmattningssyndrom och depression ökat.
Diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren, och är nu den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-årsåldern är de som drabbas mest.

Allvarlig sjukdom

Vad många (både arbetsgivare och individer) kanske inte inser är att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig från och som kan ge ökad stresskänslighet i hjärnan efteråt. Man kan till och med få permanenta skador i hjärnan av stressen.

Många uppmärksammar inte sina symptom i början utan går emot sig själva, kämpar på och tror att problemet (till exempel sömnsvårigheter) ska gå över av sig självt. Man vill inte känna sig svag eller be om hjälp! Många skäms över att man inte orkar. Det syns inte heller utanpå att man är sjuk. Omgivningen (chefer, vänner, partner) kan därför ha svårt att förstå allvaret i situationen.

Stressens olika faser och nedåtgående spiral mot utmattningssyndrom

Det tar tid att bli utmattad. Det sker inte över en natt. De första tecknen brukar vara:

  1. Extrem trötthet som man inte kan vila sig ifrån
  2. Sömnproblem (svårt att somna, tidigt uppvaknande, mardrömmar)
  3. Olust att gå till jobbet, olust till att börja dagen
  4. Därefter börjar mindre fysiska problem uppstå i form av infektioner, förkylningar, muskelsträckningar, mag-/tarm- eller hudproblem, rygg och nackproblem, spänningshuvudvärk

Det är varningssignaler som måste tas på allvar! Kropp och själ signalerar till oss att nu är det fara på färde och vi måste lugna ner tempot. Hjärnan orkar inte mer och stresshormonerna (kortisol, adrenalin och noradrenalin) i kroppen ökar. Hjärnan behöver energi för att kunna fungera optimalt och den behöver återhämtning i form av vila från arbete, pauser, sömn, mat.

Vi kan stoppa den nedåtgående spiralen och stressammanbrottet om vi i denna fas tar signalerna på allvar och blir medvetna om hur vi mår och börjar att ta hand om oss själva, ber om hjälp, sätter gränser för arbetet, återhämtar oss, tar pauser, ser till att sömnen fungerar.

Utmattningsfasen och sammanbrottet

Men om vi fortsätter som vanligt och kraven ökar (både de egna kraven och arbetets krav, chefens krav) så närmar vi oss den farliga situationen då hjärnans kognitiva funktioner påverkas mer och mer och stresshormonerna ökar snabbt i kroppen. Det påverkar viktiga funktioner i hjärnan.

De kognitiva funktionerna påverkas genom att

  • man får minnesstörningar och en oförmåga att tänka klart (hjärnan känns som sirap, det går långsamt)
  • man drabbas av svåra koncentrationsproblem - kan inte läsa en bok, text; man blir hjärntrött snabbt
  • stresstoleransen blir låg och man får en känsla av att vara ”speedad”. Även roliga saker stressar och man kan inte göra för många saker på en dag.
  • man blir överkänslig för ljud, ljus, lukter (åka T-bana kan vara svårt med alla människor, ljud och lukter)
  • man drabbas av ”tunnelseende” och får svårt att fatta beslut och vara kreativ. Man går på autopiloten.

Även de emotionella funktionerna påverkas starkt:

  • Känslolabilitet - man pendlar i humöret och känsloläget
  • Nedstämdhet - ingenting känns roligt längre, man är låg
  • Brist på energi
  • Ångest, oro och rädslor.

Ångest ger ofta obehagliga och skrämmande kroppsliga reaktioner som andnöd, hjärtklappning, svettning, tryck över bröstet, etc.

Många känner sig oförstådda för att problemen inte syns utanpå, trots att det känns mycket jobbigt inuti! Ibland är det outhärdligt att vara i sin kropp.

Ångestreaktionerna styrs från det autonoma nervsystemet där stresshormonerna aktiveras när man upplever hot och vill fly eller slåss mot det farliga. Det är vår ”gammelhjärna”(reptilhjärna) och organet i hjärnan som heter amygdala som reagerar. Ångest är inte farligt men upplevs som mycket obehagligt och tar energi.

Beteendet påverkas

  • Vårt beteende förändras genom att vi kanske börjar att äta för mycket socker, dricka för mycket kaffe, alkohol. Allt för att vi ska bli pigga igen. Men tyvärr är det tvärtom. Kroppen stressas mer av allt socker, kaffe och alkohol. Undvik detta!
  • Isolering - vi undviker att svara i telefonen, undviker att träffa folk. Vi drar oss undan. Men socialt umgänge med familj och nära vänner gör att hormonet oxytocin utsöndras i kroppen. Oxytocinet ger oss lugn, trygghet och tillit. Umgås med nära och kära, men undvik stora mingel.
  • Eftersom man inte orkar med så många intryck och människor stänger man av sin sociala sida och blir kortfattad, cynisk, lättirriterad. Empatin och medkänslan minskar vilket märks i kontakten med andra.

Alla får inte alla symptom men kan uppleva delar av det som jag har beskrivit. Hur gör man för att bli frisk igen?

Ofta är det nödvändigt med en sjukskrivning för att hjärnan och kroppen ska få en möjlighet att återhämta sig. Det innebär att man inte ska prestera och att man får avhålla sig från allt som innebär prestation. Även att spela golf eller träna hårt på gym kan innebära att man tävlar med sig själv och presterar. Prestationen drar igång stresshormonerna igen.

Att komma tillbaka

Det tar tid för hjärnan att bli frisk och reparera sina nervbanor och att få ner stresshormonerna i kroppen. Sjukskrivningstiderna är långa (många månader och ibland år) och det är inte alltid så att man kan gå tillbaka till samma arbetsplats beroende på att det är arbetsplatsen, ledarskapet, arbetsuppgifterna som är orsaken till att stressen uppstår.

Det finns ingen enhetlig orsak bakom utmattningssyndromet, utan det är en kombination av individens egna krav, självkänsla och livssituation och arbetsplatsens och organisationens utformning, krav, belastning och ledarskapet.

Vad kan individen göra för att rehabilitera sig?

Vi är alla olika och har olika personligheter, uppväxt, livskvalitet och sårbarhet. Vi måste var och en känna efter vad vi själva mår bra av och göra en rehabiliteringsplan för oss. Stress handlar inte bara om arbetet idag. Privatlivet har också förändrats med högre krav på allt. Vi ska betala våra räkningar via internet, barnen ska vara med i olika aktiviteter, hemmet ska vara tipptopp, maten hemlagad, man ska träna, umgås på sociala events, nätverka, gå på Aw, hänga med i nyhetsflödet och läsa på Facebook, Twitter, Linkedin, bloggar etc.

Alla information påverkar våra hjärnor och vi är uppkopplade 24/7!

RÅD

  1. Sömnen – se till att få ordning på din sömn. Lägg dig i tid och varva ner innan du lägger dig. Regelbundna sovvanor. Inga datorer eller telefoner innan sovdags! Vila ofta under dagen!
     
  2. Rör på dig, men undvik hård intensiv träning! Det kan öka stresshormonerna i kroppen. Gå promenader, var ute i naturen.
     
  3. Gör någon form av yoga. Medicinsk yoga är en lugn yogaform som används på Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus för utmattade patienter. Yogan reparerar nervbanorna i hjärnan.
     
  4. Mindfulness och meditation. Man har i forskning sett att mindfulness har stor läkande effekt på stress och utmattning. Den är även förebyggande och skyddar mot stress. Lyssna på hur din kropp mår.
     
  5. Ät regelbundet och ät nyttig mat. Undvik socker, kaffe och alkohol.
     
  6. Ha en professionell samtalspartner (leg. psykolog, leg. psykoterapeut, KBT-psykolog).
     
  7. Compassion och självmedkänsla. Sätt dina gränser och säg nej - bygg upp din självkänsla. Var snäll mot dig själv! De egna kraven kan stressa dig. Om självkänslan är låg och du har perfektionistiska drag kan det bidra till att du inte sätter gränser för när arbetet ska vara slut för dagen. Minska dina krav – tänk ”good enough”. Ta hand om dig och se till att du får återhämtning.
     
  8. Ibland behövs det medicin – antidepressiva och ångestdämpande, beroende på hur dåligt personen mår. Men samtal med en psykolog kan inte uteslutas trots att man tar medicin. Det gäller att få ventilera och utforska vad som har hänt och förstå sina egna beteenden, samt att få psykologiskt stöd och verktyg för återhämtningen.

Här kan du läsa del 2 i serien - Utmattningssyndrom är inte bara individens problem

TIPS!

Det finns en mycket bra sajt med mycket vetenskaplig information om utmattning och stress och med några stresstester. Där kan du själv ta reda på om du är på väg mot utmattning eller inte.
www.stressmottagningen.nu
http://www.stressmottagningen.nu/utmattad/


Du kanske även gillar

”Det är tydligt att fokus är en förutsättning för flow och ger oss tillgång till vår potential. Tänk om vi kunde få upp detta på bordet på fler arbetsplatser!” Har nyligen följt en artikelserie i DN om flow. Forskare, konstnärer...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

Anneli Godman: "Försäkringskassan har beslutat att skapa en aktivitetsbaserad arbetsplats där medarbetarna väljer plats utifrån det arbete som ska göras för stunden". Jag ska villigt erkänna att Försäkringskassan inte precis varit...

Arbetsklimatet är avgörande i kampen mot psykisk ohälsa. Anställda som lider av psykisk ohälsa upplever att arbetsklimatet har...

Har du koll på vad som är viktigt för dig? Sist jag skrev här talade jag om hur vi håller koll på det vi...

Kulturens värde, del 1: Därför borde du prioritera kultur lika högt som fysisk träning. Varför är kultur viktigt? För att det ökar vår...

Personlighetens Big Five, del 5: Neuroticism. Att vara neurotisk är inte särskilt roligt. Många av oss ä...

Vill du bli bättre på någonting? Träna, träna, träna - och lämna inte din träning åt slumpen. Övning ger färdighet, brukar man ju säga. Att träning och...

Tomas Eriksson, organisationskonsult: "Med ökad tillit i gruppen slappnar medarbetarna av och stressar mindre".

 När det sker förändringar på arbetsplatsen eller i...

Idrottspsykologen Fredrik Sandin om prestation, drivkraft och teambuilding. En elitidrottare måste alltid vara bäst när det verkligen g...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

Särskilt i större företag och organisationer där besluten fattas långt ifrån en själv försvinner lätt känslan av delaktighet. Man gör det man är satt att göra, men ser inte sammanhanget och kan inte sätta in sin egen insats i den större helheten. Att avhjälpa detta är en ledningsfråga, men också något man själv kan påverka. Information skall inte bara ges, den behöver också sökas upp och tas emot.

  • Ledarskap

För femte året i rad delas utmärkelsen Årets VD ut i fyra kategorier. Vinnaren i respektive kategori kommer att presenteras den 14 november i samband med en stor festlighet på Grand Hôtel i Stockholm. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram och belöna goda exempel bland Sveriges vd:ar och genom det goda exemplets makt påverka till ett gott ledarskap och en positiv utveckling av svenskt näringsliv. Sex kandidater från varje kategori - mindre, mellanstora och stora företag - samt Årets Unga VD har gått vidare till slutfinalen på Grand Hôtel i Stockholm i november och här hittar du samtliga namn. Totalt har 107 inkomna bidrag bedömts.

  • Ledarskap

När organisationer genomför förändringar aktualiseras ofta fenomenet ”motstånd”. Vi kan snabbt identifiera de chefer och medarbetare som synes ovilliga att förändra eller förändras. Vi kallar dem förändringsobenägna. De stoppar käppar i hjulen, kritiserar och är helt enkelt svårhanterliga. Men frågan är hur vi förstår själva fenomenet ”förändringsobenägen” – är det något vissa personer bara ”är” eller är det ett helt mänskligt drag som finns hos oss alla?

  • Motivera

Historien är alltid närvarande i en människas liv. Vi har alla ett förflutet som vi bär omkring på, en ryggsäck fylld av minnen, erfarenheter, relationer, framgångar och misslyckanden. Att då och då kasta en blick i backspegeln är helt naturligt – men ibland kan vi bli fast i minnet av den människa vi en gång var. Gamla ”sanningar” om vilka vi är, om hur bra eller dåliga vi egentligen är, riskerar att hålla oss tillbaka i vår strävan efter att leva i nuet med sikte mot framtiden.

  • Ledarskap

”Ska ni tala om utvecklingssamtal? Det trodde jag var helt ute och omodernt”.
Vännen mitt emot ser roat frågande ut och förstår inte varför vi valt ett sådant otidsenligt tema för vårt kommande frukostevent. Han menar att utvecklingssamtal tillhör det förgångna och att det endast är de företag som inte talar om digitalisering, transformation och disruptiv förändring som ägnar sig åt sådant. Vi menar att utvecklingssamtalet fortfarande är ett viktigt instrument, inte bara för medarbetaren och mig själv som chef, utan för hela organisationens framväxt och förändringsförmåga. Att avsätta tid för dialog och att tillsammans reflektera över dåtid, nutid och fokusera på vägen framåt - hur kan det anses vara omodernt?

  • Ledarskap

De flesta tycker att det daltas för mycket med ”besvärliga” medarbetare och att det istället gäller att sätta gränser och visa vilka konsekvenser deras felaktiga beteende får. Detta bygger på den enkla men felaktiga tanken om bestraffning. Du tror att om du straffar människor kommer de att sluta upp att vara så besvärliga eftersom de inte vill bli straffade. Denna tanke är rimlig och i högsta grad logisk men med ett litet problem: Den fungerar inte i verkligheten. Tvärtom. Det beteende du vill bestraffa ÖKAR i både omfång och frekvens.

  • Ledarskap

När jag hörde Edna Eriksson prata mångfald under Almedalsveckan såg jag någon som blottade nya dimensioner av frågan. Hon gjorde tydligt för oss som lyssnade att vi ofta hamnar i ytliga och förenklade samtal eftersom det svåra helt enkelt är för komplext. Och det ligger en fara i det. Att röra sig på ytan gör att vi bygger murar av fördomar som hindrar oss från att åstadkomma den nya sortens framtid som vi så väl behöver i ett globalt tidevarv. I vår iver att räkna huvuden missar vi att se människan och mycket fantastiskt går förlorat. Jag ville veta mer och träffade Edna för att ställa alla frågorna som snurrat länge i mitt huvud. Det blev ett samtal om demokrati, ledarskap, mänskliga rättigheter och affärsmässighet.

  • Ledarskap

Vi har en märkligt dubbel syn på arbetet i vår kultur. Arbetet är både ett nödvändigt ont och något man saknar när man inte har det. Påtvingad arbetslöshet är ett gissel och då längtar man efter att hitta ett jobb. Men de som redan arbetar vill ofta få arbeta kortare dagar, få längre semester och gå tidigare i pension, det vill säga arbeta mindre.
Den här artikeln, som är uppdelad i två delar, är en guide om arbetets värde och mening och om mänsklig kvalitet i arbetet. Den innehåller också 10 viktiga frågor som kan utveckla er arbetslivskvalitet.

  • Motivationsbloggen

Börjar det bli dags att rekrytera? Du kanske funderar på hur du kan komma undan billigt men ändå hitta rätt person? Det kan väl inte vara så svårt tänker du, eller hur? Samtidigt vet du att konkurrensen om talangerna är hård. Hur stor tror du att effekten egentligen blir om du skulle lägga upp en jobbannons bland hundratals andra… och du representerar den okända arbetsgivaren? Stort grattis till dig om du får relevanta ansökningar, men det kommer troligtvis inte vara talangerna, tyvärr!

  • Projektleda

Jag möter människor med olika sätt att hantera sin kommunikation. Somliga säger att det är mottagaren som får bestämma vad den vill ta till sig, och skickar all information vidare med åsikten att de inte kan bestämma vad mottagaren är intresserad av. Andra anstränger sig för att sortera informationen, förklara den och ta bort sådant som de tror att mottagaren inte är intresserad av, samtidigt som de hänvisar vidare dem som vill läsa mer.

  • Motivationsbloggen

Jag ser plötsligt bilden på Instagram med streckgubben som slängt sig på golvet och utbrister – ”Jag vill inte!”. I situationer som för oss känns ovana, okända och osäkra kommer ofta tanken som bilden visar. Men som behärskade vuxna slänger vi oss sällan på golvet, inombords kan dock reaktionen vara lika kraftig, påtaglig och starkt känslosam. Vi har olika sätt att visa eller uppleva starka känslor, en del kan sätta ord på dem medan andra bara ”känner”.

  • Ledarskap

Det är en myt att chefen ska kunna mest om verksamheten. En ledares roll är inte att veta bäst, utan att frigöra andras kompetens. Därför kan en bra ledare leda vilken verksamhet som helst utan att ha ett hum om verksamhetens art. Kunskapen finns nämligen hos medarbetarna. Ledarens uppgift är att lita på dem och låta dem använda sin kompetens fullt ut. Att du vet något om verksamheten kan till och med vara hindrande eftersom du glömmer att lyssna på de verkliga experterna. Och de verkliga experterna tystnar.

  • Innovation

Pia Wågberg är innovationsledare på Innventia, ett forskningsinstitut som arbetar med innovationer baserade på råvara från skogen. Där jobbar hon bland annat med att utveckla en idéhanteringsprocess, underhålla interna innovationsnätverk samt involvera kunder i innovationsarbetet. Det bästa med innovationsledaryrket är nya utmaningar och möten med människor, säger Pia som som tidigare bland annat har studerat innovationsarbetet i Silicon Valley.

  • Kommunicera

Berättande är utan tvekan en av de mest kulturbyggande aktiviteter som finns. Genom att dela med oss av historier skapar vi kittlande myter som blir smittsamma sanningar. Berättelser inspirerar, förklarar och bygger gemenskap. Det är en urgammal tradition och en aktivitet som vi alla pysslar med dagligen. Ändå är det ett verktyg som utnyttjas förvånande sällan när det gäller att bygga en gemensam kultur.