Menu

Skribentbiografi

Artiklar av denna skribent:

  • ”Det du förväntar dig är det du upplever…” Visste du att du avgör om ditt projekt kommer att ha väl fungerande kommunikation med intressenterna eller inte? I rollen som projektledare har vi ofta fokus på förväntningar – det vill säga de förväntningar som finns hos projektets intressenter. Det är inte alltid lätt att hitta rätt; frågor som kommer upp är till exempel vad som är möjligt och hur långt man kan, och borde, sträcka sig i form av anpassningar. Det här är frågor vi som projektledare brottas med dagligen. Tänk om det faktiskt finns en silver bullet för detta? Visst vore det häftigt?

  • – Jamen, jag vet ju att jag inte är kreativ!
    I många år var jag helt övertygad om att jag inte är kreativ. Så fort en uppgift uttryckligen krävde kreativitet och nytänkande så låste det sig. Ibland utan att jag ens märkte det. Men innerst inne ”visste” jag ju att jag inte var kreativ, att jag var urdålig på att skapa och tänka nytt.

  • Just nu träffar jag väldigt många människor som är bekymrade, stressade och frustrerade över att inte hinna klart allt som måste vara klart. Innan semestern.
    Varje år är det många som beklagar sig över att maj månad och tiden fram till midsommar går så fort. Att det är för många lediga dagar. Att det är för många saker som händer samtidigt. Samtidigt med avslutningar i föreningar och skolor så vill vi ju också hinna njuta. Hinna ta den där lunchen, eller gå på det där grillpartyt.

  • Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
    ”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Är du ny på jobbet eller inhyrd konsult? En person som gillar att ta ansvar och leverera? Det är lätt att ta på sig extra uppgifter för att du vill vara till lags och inge förtroende. Vardagen i projekt är sällan lugna och sansade, snarare handlar det om att hålla uppe tempot och se till att leverera, helst lite mer än vad uppdragsgivaren förväntar sig.

  • Är du en sådan som sitter i sista stund och gör klart det där som du har haft lång tid på dig att göra? Vi är många som tid efter annan drabbas av uppskjutarbeteende. ”Men jag har gott om tid!” låter det kanske i början. För att senare övergå i något som kan liknas vid panik: ”Oj, nu är det bråttom!” Det här är inget ovanligt beteende, och problemet kan uppstå av och till för många människor. Vissa dagar kan det vara väldigt svårt att få saker gjorda, medan det i andra sammanhang – och med andra uppgifter – känns lättare att bli klar i tid. Men varför skjuter vi upp saker – och hur kan vi lära oss att ta tag i uppgifterna i tid?

  • I många projekt finns det en ”det löser vi sen”-mentalitet när det gäller att förebygga och hantera risker. Det får mig att tänka på hur vi i skolan fick lära oss att nå bättre resultat på matte-skrivningarna. ”Gå igenom alla tal. Börja med de enklaste och spara de svåra till sist”. Vi tenderar faktiskt att agera likadant när det gäller risker i projekt, och jag ser det både hos styrgrupper och hos en del projektledare. ”Det här får vi leva med” är en vanlig synpunkt när risker i projekt kommer på tal.

  • Jag möter människor med olika sätt att hantera sin kommunikation. Somliga säger att det är mottagaren som får bestämma vad den vill ta till sig, och skickar all information vidare med åsikten att de inte kan bestämma vad mottagaren är intresserad av. Andra anstränger sig för att sortera informationen, förklara den och ta bort sådant som de tror att mottagaren inte är intresserad av, samtidigt som de hänvisar vidare dem som vill läsa mer.

  • Ibland är det svårt att komma över kommentarer och händelser som inträffar. Till exempel om du skulle få en syrlig kommentar om att jobbet som du just avslutat inte gick så bra. Oavsett om du tycker att den som sade det har fel, eller om du kanske tycker att hen har rätt, så ligger det där och gnager. För att kunna hantera sina motgångar måste man ta makten över sin inre röst – och lära sig att det vi kallar ”misslyckanden” istället kan betraktas som användbar feedback.

  • Har du också funderat vad det är som gör att vissa människor alltid ser så lyckliga och glada ut? Varför de ler och alltid är vänliga? Varför de alltid har ett vänligt ord på vägen till sina medmänniskor? Vad det är som gör att de orkar? Att de inte lika ofta tappar humöret eller verkar håglösa?

  • I den tredje och sista delen i artikelserien om beteendemönster fortsätter vi att titta på vilka beteenden som avslöjar vad som motiverar en människa. Det handlar om hur vi fattar beslut – internt eller externt? - samt huruvida vi drivs av valmöjligheter eller procedurer och hur vi förhåller oss till förändring. Genom att lära dig att läsa av människors beteenden och språkbruk kan du knäcka deras motivationskod – och hjälpa dem att både åstadkomma mer och trivas bättre på jobbet.

  • I del 2 av artikelserien om beteendemönster ska vi titta närmare på tre motivationsskapande mönstren. Är du proaktiv eller reaktiv? Vilka kriterier/värderingar styrs du av? Och i vilken riktning strävar du – till eller från? Oavsett hur ditt beteendemönster ser ut så kan du vara säker på att det medför såväl fördelar som nackdelar. I ett arbetsteam eller en projektgrupp är det därför viktigt att flera olika beteendetyper finns representerade – så att de kan komplettera varandra.

  • Våra beteendemönster ger oss många ledtrådar, och faktum är att de utgör en nyckel till hur vi kan bli framgångsrikare i vår strävan att nå fram till andra. Visst vore det underbart att kunna förutse hur vårt budskap om en förändring kommer att tas emot? Eller hur reaktionen på det nya projektet kommer att bli?

  • Betraktar du dig som en lycklig människa? Det kan i så fall hjälpa dig att prestera och må bättre. Forskning visar att de som ser ljust på tillvaron, och som har en god förmåga att hantera svängningar - i projektet såväl som i känslolivet - lever ett bättre liv.
    Men vad är egentligen lycka? En tanke som genererar en skön känsla i kroppen? Eller? Och vad beror det på, om vi är lyckliga eller olyckliga? Omgivningen? Eller mig själv, eller både och?

  • I första delen av den här tudelade artikeln konstaterade vi att alltför många ute i arbetslivet försöker klara allting själva och ”uppfinna hjulet på nytt” istället för att kopiera arbetssätt från personer som redan kan. I denna andra del ska vi titta närmare på hur man lyckas med modelleringen. Hur förbereder man sig, vilka frågor ska man ställa – och vilken typ av svar kan du förvänta dig när du ber någon att dela med sig av sin kunskap?