Menu

Skribentbiografi

Artiklar av denna skribent:

  • Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Det vi kallar kontakthinder innebär en rädsla för att framhäva sig på grund av känslomässiga blockeringar. Problemet diskuteras ofta inom försäljning (och kallas då för säljhinder), men drabbar också chefer. Detta får allvarliga konsekvenser för ledarskapet. En chef måste kunna knyta kontakter – både inom och utanför organisationen. Extra problematiskt blir det när chefen inte själv är medveten om problemet, eftersom hen helt enkelt har vant sig vid att undvika kontaktsituationer som känns jobbiga.

  • Med dagens applikationer och tekniska hjälpmedel är det lättare än någonsin att dokumentera vad som sägs och beslutas, men ändå har många svårt att få till det. Bristande dokumentation under möten försvårar möjligheten att följa upp och skadar verksamheters produktivitet – det menar vår gästskribent Joakim Stattin som slår ett slag för det moderna mötesprotokollet.

  • ”Innovation” och ”kreativitet” är ord som ligger i tiden. Företag och organisationer talar gärna om dessa begrepp som nyckelfaktorer för att lyckas med ett projekt. Men när det väl kommer till kritan så är det inte ovanligt att kreativa idéer snarast betraktas som ett störningsmoment. Inte för att den rätta viljan saknas – utan för att projekt också ställer krav på att leverera i tid och att följa uppsatta mål. Frågan är – hur uppnår man rätt balans mellan kreativitet och leveransfokus? Och vad krävs av projektledaren för att upprätthålla den balansen?

  • Så här efter årsskiftet, har du planer på att öka den personliga effektiviteten på jobbet? Tänk dig ett 2017 där du ägnar mer tid åt sysslor som ger utväxling, där 20 procent insats ger 80 procent effekt istället för tvärtom, ett förhållande som visat sig vanligt på arbetsplatser. Om du menar allvar och är beredd att jobba på en förbättring, har du den första motivationsfaktorn på plats. De övriga två handlar om att tro att det är möjligt och att undanröja hinder. Genom att använda fakta från både hjärnforskning och psykologi, ökar du chansen att lyckas

  • I takt med att arbetslivet förändras blir också ledarrollen allt mer komplex, inte minst då forna tiders raka hierarkier har ersatts av plattare organisationer och krokigare karriärvägar. Under sådana förhållanden är det viktigt att inte glömma bort vad ledarskap innebär och vad man tar på sig när man tackar ja till ett chefsjobb. Ledordet är ansvar – gentemot kunderna, medarbetarna och samhället. Ett bra sätt att förnya det löfte som ledarrollen medför är att skaffa sig ett ledarskapskontrakt.

  • Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
    men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

  • Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.

  • Allt fler företag väljer att använda sig av fysiska event som en del av sin marknadsstrategi. Enligt US Bureau of Labor så förutspåddes eventbranschen att mellan 2010 och 2020 växa med 44 procent, vilket är mer än någon annan bransch. Hubspot menar att cirka en femtedel av ett företags marknadsbudget läggs på events. Då detta är en relativt stor del av den totala budgeten gäller det att hitta ett koncept, format och upplägg som passar målgruppen. Att använda rätt lokal, föreläsare, mat och underhållning är av stor vikt då alla dessa parametrar speglar varumärket.

  • De flesta av oss förväntar oss en viss grad av självständighet eller autonomi i vårt arbete. Men vad innebär det egentligen, sett från såväl arbetstagarens som företagets och ledarens perspektiv? Vanligtvis beskriver vi autonomi som frihet att utveckla de arbetsuppgifter och ansvarsområden vi är anställda för att utföra. Autonomi på jobbet handlar också om när och hur vi utför våra arbetsuppgifter, samt om graden av beslut och ansvar som krävs. Känslan av autonomi kan uppfattas på många olika sätt beroende på vem du frågar, vilket gör att det inte finns någon konkret definition – men i generella ordalag betyder det att en anställd kan utöva fri vilja och självkontroll på jobbet. För de flesta individer är det viktigt att de uppfattar och tror att de har valmöjligheter och att det de gör är av egen fri vilja, samt att de äger sina egna handlingar.

  • Nyutexaminerade är för unga och oerfarna, och kandidater över 40 har redan passerat sitt bäst före-datum. Trenden på arbetsmarknaden gör att åldersspannet då en arbetssökande är attraktiv, blir allt smalare. En absurd situation som innebär att företag går miste om massa potential.

  • Särskilt i större företag och organisationer där besluten fattas långt ifrån en själv försvinner lätt känslan av delaktighet. Man gör det man är satt att göra, men ser inte sammanhanget och kan inte sätta in sin egen insats i den större helheten. Att avhjälpa detta är en ledningsfråga, men också något man själv kan påverka. Information skall inte bara ges, den behöver också sökas upp och tas emot.

  • ”Ska ni tala om utvecklingssamtal? Det trodde jag var helt ute och omodernt”.
    Vännen mitt emot ser roat frågande ut och förstår inte varför vi valt ett sådant otidsenligt tema för vårt kommande frukostevent. Han menar att utvecklingssamtal tillhör det förgångna och att det endast är de företag som inte talar om digitalisering, transformation och disruptiv förändring som ägnar sig åt sådant. Vi menar att utvecklingssamtalet fortfarande är ett viktigt instrument, inte bara för medarbetaren och mig själv som chef, utan för hela organisationens framväxt och förändringsförmåga. Att avsätta tid för dialog och att tillsammans reflektera över dåtid, nutid och fokusera på vägen framåt - hur kan det anses vara omodernt?

Blogginlägg av denna skribent:

  • Jag ser plötsligt bilden på Instagram med streckgubben som slängt sig på golvet och utbrister – ”Jag vill inte!”. I situationer som för oss känns ovana, okända och osäkra kommer ofta tanken som bilden visar. Men som behärskade vuxna slänger vi oss sällan på golvet, inombords kan dock reaktionen vara lika kraftig, påtaglig och starkt känslosam. Vi har olika sätt att visa eller uppleva starka känslor, en del kan sätta ord på dem medan andra bara ”känner”.

  • I ett samtal häromdagen kom det fram att den jag pratade med känner sig som en grå mus ibland. Andra gånger är hen en briljant Bagheera som äger hela scenen. Alla rädslor är försvunna och den egna förmågan inspirerar människor till andnöd. Den naturliga följdfrågan blir förstås: vad skapar den tysta musen och när kommer Bagheera?

  • I veckan blev jag inspirerad till arbetsglädje. Topplocket gick sönder och fram tills igår var jag lyckligt ovetande om hur mycket makt ett topplock har över en bil. Men jag förstod kvällen innan, lite lagom stressad, att det var läge att boka taxi till veckans faciliteringsträning. Morgonen därpå ropar äldsta dottern från sitt rum: ”Mamma, det står en taxibil utanför dörren.”

  • Alexandra Thomas, Move Management: Det är så mycket dimma bakom tallarna på Yasuragi att Silja Line-båtarna tutar ihållande och ödesmättat där de majestätiskt glider fram. Jag skriver Mälaren på en servett och förklarar för italienaren bredvid hur bokstaven ä uttalas. Han tycker att det låter som om jag sjunger och provar själv.

  • Alexandra Thomas, Move Management: Livet bjuder på knepiga situationer när det känns som om reservtanken skvalpar ihåligt i själen. Det är trögt när bagaget blivit bortslarvat, planet försenat, man landar på fel terminal, springer i Berlin, landar i en tysk stad vid midnatt och möts av ett 14- gradigt hotellrum där man sover i jeans för att hålla värmen. Det är i de situationerna som två perspektiv måste mötas för att du ska kunna vända situationen: kämpande och möjlighetstänk. Det är också i de situationerna som du inte klarar dig utan hjälp från människor som faktiskt ser och hör.

     

  • Gästbloggare Alexandra Thomas, organisationskonsult och regionchef på Move Management: "Jag har lovat mig själv att inte läsa för mycket Sylvia Plath och Virginia Woolf den här julen men har svårt att låta bli. Få har så väl uttryckt kvinnans uppdämda ilska som Plath i Glaskupan eller som Virginia Woolf i analysen av Charlotte Brontës Svindlande höjder..."

  • På min Att göra- lista står det den här veckan: Skruv Em. Efter en stunds funderande minns jag att jag i måndags, i all hast, skrev ner en påminnelse till mig själv om att skruva fast en skruv för att hänga upp en blå sommarklänning på min dotters vägg. Hon har länge bett mig göra det.