Menu

Skribentbiografi

Artiklar av denna skribent:

  • Vi har alla olika typer av kontakthinder - en del fler eller större, andra färre eller mindre. När något av dessa hinder får växa sig för stort påverkar det vårt sätt att tänka och utföra vårt uppdrag som chef väldigt negativt. De påverkar företagskulturen, hur vi ser på saker och hur vi agerar i affärslivet. Skillnaden i storlek och antal hinder kan vara det som vänder ett företag från att vara som alla andra till succé på marknaden. Det går att identifiera och åtgärda hinder, och att arbeta med detta på individ-, grupp- eller organisationsnivå är oftast mycket lönsamt.

  • “Det var en gång en man som bodde i en stuga i skogen. Där levde och arbetade han. Varje morgon klev han upp, klädde sig varmt och gick ut i skogen som fortfarande var mörk och kylig för att samla ved. Väl hemma igen tände han en eld i spisen och väntade tålmodigt på att värmen skulle sprida sig i stugan.
    En dag kände han att han fick nog och ställde sig framför spisen och sa:
     – Okej spisen, under alla dessa år har jag varit ute i mörker och kyla om morgonen och samlat ved innan du gett mig någon som helst värme. Nu är det din tur att ge mig något först. Nu sätter jag mig här och väntar tills du har gett mig lite värme innan jag beger mig ut och samlar ved. Du får helt enkelt lita på mig, jag kommer ge dig ved men först måste jag få värme av dig”.

  • Begreppet medarbetarskap figurerar numera ofta på våra arbetsplatser. Många gånger utifrån ett tämligen ensidigt perspektiv, det vill säga att arbetsgivaren kräver att medarbetare ska ta ett allt större ansvar och förväntas hantera allt större och mer komplexa utmaningar. Och visst är det så. Gränserna luckras upp mellan det som tidigare var chefens jobb och det som nu medarbetaren bör hantera. Men vad krävs av ledarskapet i och med denna förändring?

  • ”Vi har gjort personlighetstester i vår arbetsgrupp. Det var så bra för att förstå hur olika vi egentligen är. Det blev sååå tydligt att jag är en extrem XYZ och Olle är en typisk ABC och det blir alltid lite svårt när vi ska jobba ihop. Jag vill att det ska hända saker snabbt och är väldigt drivande. Olle är så noga med att analysera allt innan han gör något. Jag har inte alls ro att gå in i detaljer så där som han gör…”

  • Som chefer och ledare ska vi hela tiden försöka ta fram det bästa i andra. Viktigt att komma ihåg är att ledarskapet normalt sett inte är en funktion av vad du säger utan hur och när du säger det. Bra ledare slutar aldrig att utvecklas och lära sig.

    De flesta av oss har träffat på eller mött individer som oavsett situation eller miljö alltid tycks veta vad de ska säga och hur de ska säga det. Dessa individer behärskar konsten att kommunicera diplomatiskt, självsäkert och med taktkänsla. De säger rätt saker, på rätt sätt och vid rätt tillfällen. Detta är kanske den enskilt viktigaste färdigheten vi behöver för att kunna påverka människor och driva resultat.

  • Kontakthinder riskerar att skapa stora besvär för både chefen själv och för medarbetare och kunder. I serien "Rädda chefer får rädda medarbetare" ska vi i den här artikeln titta närmare på tre av de 11 typer av hinder för kontakt som har identifierats i forskning. Vi konstaterar också att kontakthinder lätt smittar av sig och blir en del av kulturen. Att lära sig förstå och åtgärda dessa hinder är därför essentiellt i modern ledarskapsutveckling.

  • Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Det vi kallar kontakthinder innebär en rädsla för att framhäva sig på grund av känslomässiga blockeringar. Problemet diskuteras ofta inom försäljning (och kallas då för säljhinder), men drabbar också chefer. Detta får allvarliga konsekvenser för ledarskapet. En chef måste kunna knyta kontakter – både inom och utanför organisationen. Extra problematiskt blir det när chefen inte själv är medveten om problemet, eftersom hen helt enkelt har vant sig vid att undvika kontaktsituationer som känns jobbiga.

  • Med dagens applikationer och tekniska hjälpmedel är det lättare än någonsin att dokumentera vad som sägs och beslutas, men ändå har många svårt att få till det. Bristande dokumentation under möten försvårar möjligheten att följa upp och skadar verksamheters produktivitet – det menar vår gästskribent Joakim Stattin som slår ett slag för det moderna mötesprotokollet.

  • ”Innovation” och ”kreativitet” är ord som ligger i tiden. Företag och organisationer talar gärna om dessa begrepp som nyckelfaktorer för att lyckas med ett projekt. Men när det väl kommer till kritan så är det inte ovanligt att kreativa idéer snarast betraktas som ett störningsmoment. Inte för att den rätta viljan saknas – utan för att projekt också ställer krav på att leverera i tid och att följa uppsatta mål. Frågan är – hur uppnår man rätt balans mellan kreativitet och leveransfokus? Och vad krävs av projektledaren för att upprätthålla den balansen?

  • Så här efter årsskiftet, har du planer på att öka den personliga effektiviteten på jobbet? Tänk dig ett 2017 där du ägnar mer tid åt sysslor som ger utväxling, där 20 procent insats ger 80 procent effekt istället för tvärtom, ett förhållande som visat sig vanligt på arbetsplatser. Om du menar allvar och är beredd att jobba på en förbättring, har du den första motivationsfaktorn på plats. De övriga två handlar om att tro att det är möjligt och att undanröja hinder. Genom att använda fakta från både hjärnforskning och psykologi, ökar du chansen att lyckas

  • I takt med att arbetslivet förändras blir också ledarrollen allt mer komplex, inte minst då forna tiders raka hierarkier har ersatts av plattare organisationer och krokigare karriärvägar. Under sådana förhållanden är det viktigt att inte glömma bort vad ledarskap innebär och vad man tar på sig när man tackar ja till ett chefsjobb. Ledordet är ansvar – gentemot kunderna, medarbetarna och samhället. Ett bra sätt att förnya det löfte som ledarrollen medför är att skaffa sig ett ledarskapskontrakt.

  • Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
    men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

Blogginlägg av denna skribent:

  • Jag ser plötsligt bilden på Instagram med streckgubben som slängt sig på golvet och utbrister – ”Jag vill inte!”. I situationer som för oss känns ovana, okända och osäkra kommer ofta tanken som bilden visar. Men som behärskade vuxna slänger vi oss sällan på golvet, inombords kan dock reaktionen vara lika kraftig, påtaglig och starkt känslosam. Vi har olika sätt att visa eller uppleva starka känslor, en del kan sätta ord på dem medan andra bara ”känner”.

  • I ett samtal häromdagen kom det fram att den jag pratade med känner sig som en grå mus ibland. Andra gånger är hen en briljant Bagheera som äger hela scenen. Alla rädslor är försvunna och den egna förmågan inspirerar människor till andnöd. Den naturliga följdfrågan blir förstås: vad skapar den tysta musen och när kommer Bagheera?

  • I veckan blev jag inspirerad till arbetsglädje. Topplocket gick sönder och fram tills igår var jag lyckligt ovetande om hur mycket makt ett topplock har över en bil. Men jag förstod kvällen innan, lite lagom stressad, att det var läge att boka taxi till veckans faciliteringsträning. Morgonen därpå ropar äldsta dottern från sitt rum: ”Mamma, det står en taxibil utanför dörren.”

  • Alexandra Thomas, Move Management: Det är så mycket dimma bakom tallarna på Yasuragi att Silja Line-båtarna tutar ihållande och ödesmättat där de majestätiskt glider fram. Jag skriver Mälaren på en servett och förklarar för italienaren bredvid hur bokstaven ä uttalas. Han tycker att det låter som om jag sjunger och provar själv.

  • Alexandra Thomas, Move Management: Livet bjuder på knepiga situationer när det känns som om reservtanken skvalpar ihåligt i själen. Det är trögt när bagaget blivit bortslarvat, planet försenat, man landar på fel terminal, springer i Berlin, landar i en tysk stad vid midnatt och möts av ett 14- gradigt hotellrum där man sover i jeans för att hålla värmen. Det är i de situationerna som två perspektiv måste mötas för att du ska kunna vända situationen: kämpande och möjlighetstänk. Det är också i de situationerna som du inte klarar dig utan hjälp från människor som faktiskt ser och hör.

     

  • Gästbloggare Alexandra Thomas, organisationskonsult och regionchef på Move Management: "Jag har lovat mig själv att inte läsa för mycket Sylvia Plath och Virginia Woolf den här julen men har svårt att låta bli. Få har så väl uttryckt kvinnans uppdämda ilska som Plath i Glaskupan eller som Virginia Woolf i analysen av Charlotte Brontës Svindlande höjder..."

  • På min Att göra- lista står det den här veckan: Skruv Em. Efter en stunds funderande minns jag att jag i måndags, i all hast, skrev ner en påminnelse till mig själv om att skruva fast en skruv för att hänga upp en blå sommarklänning på min dotters vägg. Hon har länge bett mig göra det.