Menu

Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Mariann Eriksson, Marketing Director WWF: ”Företag som inte ser potentialen i hållbarhetsarbete kommer få svårt att vara lönsamma.”
Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Jordens temperatur stiger. Vattenbristen är redan akut i många delar av världen och läget förvärras för varje månad som går. Det går fort och utvecklingen slår inte bara mot individer – världens företag står inför stora risker om inget sker: utan vatten ingen produktion. WWF jobbar med att sprida information och kunskap kring hur företag behöver tänka för att existera även i framtiden. ”Tack vare klimatmötet i Paris och FN:s nya Global Goals for Sustainable Development (SDG:s) så har vi nu ett ramverk att förhålla oss till. Nu gäller det bara att agera – och det gäller att agera nu”, säger Mariann Eriksson, Marketing Director WWF.

Klimatmötet i Paris hösten 2015 kan, trots en del kritik, ändå ses som en framgång för världen, det tycker Mariann Eriksson, Marketing Director på WWF. Tillsammans med FN:s nya framförhandlade SDG:s är förutsättningarna för en klimatmässig positiv förändring betydligt bättre än för några år sen.

- FN:s nya globala mål skiljer sig från dem som fanns innan. Den här gången har FN förhandlat fram dem tillsammans med regeringar, forskare och ideella organisationer. Det är tydliga mål och delmål som alla har godkänt. Så de är förankrade den här gången och de stöttar dessutom resultatet från Klimatmötet i Paris, berättar Mariann Eriksson.

Hon är positiv och utstrålar en framtidstro - för första gången på länge känns det hoppfullt. Och kanske är det något vi behöver känna för att orka vara med och jobba aktivt nu – det finns en möjlighet att förändra. Men vi måste göra det nu.

Alla måste agera

Så vilka förändringar står vi inför och vad kan svenska företag och ledare göra? För på en punkt är Mariann Eriksson extra säker: alla måste agera.

- Det gäller politiker, företag och ledare och samhällsmedborgare. Det handlar om våra barns framtid, det är alltså i närtid som effekterna av vår klimatpåverkan kommer att bli verklighet. Företagen spelar en nyckelroll och är jätteviktiga. Sverige ligger långt fram men våra företag tenderar att titta på den direkta miljöpåverkan här och nu, när vi också måste ta med hela kedjan – från råvara och transporter till framställning och ända ut i kundledet. Vad händer när kunderna använder det företagen producerar? Den delen måste också vara hållbar och vi måste tänka cirkulärt – allt måste tillbaka in i produktioner igen. Bomull, bokhyllor, plastmöbler, datorer – allt.

Idag använder vi mer resurser än jorden hinner producera. Globalt sett går vi nu inom några år från 7 miljarder människor till 10 miljarder som ska dela på allt. Det betyder att vi måste hushålla med det vi har, återanvända, reparera, byta med varandra.

Vi måste helt enkelt förändra vårt konsumtionsbeteende. Och vi behöver göra det nu.

Mariann Eriksson, WWFVi behöver också bygga städer och infrastruktur på nya sätt och i varje led måste företag tänka igenom sitt bidrag i kedjan. För att det ska bli verklighet behöver hållbarhetsfrågans allvar vara förankrad överallt - hos experter, hos VD och i styrelserna.

Pengar att tjäna på hållbarhet

Mariann Eriksson menar att det finns pengar att tjäna på den effektivisering som hållbarhetsarbete innebär.

När företag tittar närmare på sina produktionskedjor ur ett hållbarhetsperspektiv upptäcks nästan alltid massor av ineffektivitet och glapp eller steg som kostar onödiga pengar.

- Företag som inte ser utvecklingen och potentialen i hållbarhetsarbetet kommer helt enkelt inte att finnas kvar eftersom de inte kommer att vara lönsamma. Att inte se över effektiviseringsmöjligheterna är alltså inte ekonomiskt hållbart. De större företagen i Sverige har ett stort ansvar och stora resurser, men å andra sidan är det också enorma kolosser att vända, rent utvecklingsmässigt. Mindre företag kan vara mer flexibla, men har inte alltid de ekonomiska musklerna. Så det finns olika typer av utmaningar.

Mariann menar att det som företagsledare gäller att se potentialen i nya affärsmöjligheter och nya tjänster. Kunderna blir dessutom alltmer kritiska mot det som inte är hållbart framställt, medvetenheten hos människor ökar hela tiden och företag som inte tar hållbarhetsfrågan på allvar riskerar att drabbas av badwill.

WWF har bra verktyg

WWF sitter på stor kunskap och erfarenhet ur ett globalt perspektiv och hjälper företag att se över sin supply chain – från klimatpåverkan och vattentillgång till råvaruproduktionsledet.

Mariann Eriksson, WWFDet finns idag bra verktyg som kan hjälpa företag att minska sina koldioxidutsläpp eller öka kunskapen om vattenrisker. Tillsammans med företagen kan WWF också agera för att förbättra miljön på utsatta platser runt om i världen – genom kunskapsspridning, ny teknik och effektivisering kan negativa trender få en vändning.

Det finns också en innovationsaspekt och spännande affärsutvecklingsmöjligheter i all form av hållbarhetsarbete, säger Mariann. Många varuberoende branscher ser idag att den största koldioxidpåverkan sker när kunderna använder sina produkter - här finns många nya upptäckter att göra som minskar konsumentents miljöbelastning.

- Det handlar till exempel om transporter till och från inköpsstället, hur länge en produkt används och möjligheterna som ges för att lämna tillbaka de saker man köpt - så att de kan komma tillbaka in i produktionen igen. Företag kommer behöva köpa tillbaka sina varor för att kunna producera nya. Och vi konsumenter kommer behöva använda våra produkter längre.

Sluta kasta - börja tänka cirkulärt

Istället för att producera fysiska saker, kommer företagen behöva bli bättre på att sälja kringtjänster, uppdateringar eller möjlighet att förlänga livet på köpta saker såsom datorer eller kylskåp. Vi måste sluta kasta och istället förstå varför vi återvinner: det finns helt enkelt inte fysiskt material på jordklotet för att ständigt tillverka nya saker.

Men även detta är en fråga om affärsutveckling och Mariann Eriksson ser att vi går en spännande och händelserik framtid till mötes. Nya produkter som grundare köksskåp och mindre kylskåp kan göra att vi slänger mindre mat. Det finns en stor marknad för nya idéer kring återvinning - att de grejer vi köper alltid går att plocka isär och återvinna in i minsta beståndsdel är en rolig utmaning för designindustrin.

Mariann spår att vi står inför en explosion av innovativt tänkande framöver.

- Om vi ska lyckas hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning – vilket är ett måste för att inte klimatförändringarna ska innebära stora svårigheter för mänskligheten – måste vi alla hjälpas åt. Och FN:s nya globala mål och det beslut som togs på Klimatmötet i Paris har gjort att vi på WWF lättare kan vara ett stöd för företag och ledare i att få koll på sin egen miljöpåverkan, men vi kan också hjälpa till i processen att hitta nya vägar fram. I grunden har vi bra verktyg för att analysera de risker som företagen annars står inför om inget görs.

Så Mariann och WWF uppmanar alla företag som inte redan är igång med arbetet: börja analysera vilka risker ni löper i er produktion. Det finns många produkter som inte kommer kunna framställas när torka och vattenbrist breder ut sig i exempelvis USA – där vattenbristen redan nu påverkar en stor del av världens mandelproduktion. Är du i en bransch som är beroende av mandlar i din produktion kommer du få göra omställningar. Samma gäller för mycket av den produktion som sker i Kina och som vi är beroende av.

På många platser stänger underleverantörer sina fabriker på grund av att vattnet är förorenat eller tagit slut. Är det någon av dina underleverantörer?

- Man kan ju säga att det till exempel är helt fel väg att gå att bygga stora varuhus och platser som helt bygger på ”slit och släng-konsumtion”. Vi måste snarare tänka småskalighet – köpa få saker som håller länge och som sen lämnas tillbaka för att bli nya grejer. Vi måste satsa på att dela med varandra såsom i bilpooler och andra lösningar. Snart kanske man hyr sitt kylskåp istället för att köpa det. Prylar behöver också hålla längre - vår konsumtion kommer alltmer bygga på tekniska uppgraderingar av det vi redan köpt. Ett tydligt exempel är datorer. Företagen kommer att bli tvungna att tillverka datorer som håller längre – och återvinna varenda detalj i dem. Det kommer saknas råvaror och det kommer inte gå att bryta nytt hela tiden - för det finns inget att bryta.

Ljus framtid

Trots att läget är akut och frågan vår samtids mest relevanta, är Mariann Eriksson positiv och entusiastisk inför framtiden.

Hon tycker att det finns en enorm framsynthet och ser att hållbarhetsfrågorna innebär en stor möjlighet för många. Hon ser också att alla krafter driver mot att vi ska uppnå målen.

- Det som också krävs är att företagen konkretiserar mer – vad exakt ska göras i just vår verksamhet för att jobba åt rätt håll varje dag. Och konsumenterna behöver bli lite mer om sig och kring sig – inte kasta saker i onödan, tänka över sina konsumtionsmönster och återvinna allting.

Marianns ord på vägen:

  1. Få med ledning och styrelse i arbetet
  2. Se över riskerna
  3. Integrera hållbarhet i hela affärsmodellen
  4. Engagera medarbetare, underleverantörer och kunder
  5. Inspirera och engagera andra företag och beslutsfattare i arbetet
  • Ramarna är på plats, regelverket finns, kunskapen finns och innovationerna är konstanta – vi kan verkligen förändra det här.
  • Det är inte svårt! Och vi sparar pengar och får roligare och bättre liv på vägen.

Du kanske även gillar

Helena Timander om att förändra - och förändras: "Så nästa gång du missnöjt konstaterar att något inte fungerar som du vill eller känner ett starkt motstånd mot en utveckling som sker utanför din kontroll, hejda dig själv och försök att besvara följande tre frågor..." Häromveckan såg jag en rolig seriestripp som spreds via sociala...

Sarah McPhee, tidigare VD på SPP: ”Dagens vd behöver vara en renässansmänniska” Första gången utmärkelsen Årets VD delades ut, var SPP:s...

Årets VD 2016, små företag: Liza Jonson, SPP Fonder. Liza Jonson har varit VD på SPP Fonder i knappt sex år. Under den...

Sveriges mest hållbara arbetsplats ska utses i tävlingen Green Tenant Award 2013. Jobbar du på Sveriges mest hållbara arbetsplats? I så fall...

FN:s Globala mål - Mission Possible. Intervju med Lina Paciello, Balanzen: Städa grönt och bidra till en bättre värld. Lina Paciello är vd för städföretaget Balanzen. Det som...

Fredrik Törnqvist, Årets vd 2012, små bolag: "Det var dags att prova på någonting nytt." Det har snart gått ett år sedan Fredrik Törnqvist utsågs...

Årets Unga VD 2016, Mikael Lezdins: ”Ensamma kan vi inte frälsa världen, men tillsammans vi kan göra stor skillnad.” Mikael Lezdins, 30 år och VD på Energi Funktion Komfort AB, jobbar...

Malin Lundqvist startade Let's make a difference - samlar in julklappar till mammor och barn på kvinnojourer. Julen närmar sig, och för människor som har det svårt kan...

Unga vill jobba på företag som tar sitt samhällsansvar, enligt en undersökning från Stepstone. Lön och utvecklingsmöjligheter är inte det enda som räknas...

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap. I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, h...

  • Ledarskap

När media rapporterar om näringslivet så handlar det till största del om stora, börsnoterade bolag. Men de allra flesta svenska företag är av en helt annan karaktär – de är ägarledda. Och även om dessa företag inte omsätter lika mycket som de stora jättarna, har de en enorm inverkan på den svenska tillväxten. Så, vad händer när ägaren vill fasas ut ur sin ledande och operativa roll? Hur gör man detta utan att det får negativa konsekvenser? Ett sätt är att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det kan låta som att det betyder ungefär samma sak, men skillnaden är i själva verket väldigt stor.

  • Uppleva

En genomtänkt playlist kan förändra ditt liv. Det hävdar tre amerikanska forskare, som menar att musik kan fungera som terapi och medicin för att lindra stress samt förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

  • Coacha

Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ledarskap

Många företag och organisationer har som självklar rutin att genomföra medarbetarundersökningar. Det görs om inte varje år, så vartannat. Resultatet av undersökningen ger en nulägesbild av hur till exempel organisationen, mål och styrning, vision och värderingar, ledarskapet, kommunikationen, samarbetet och kulturen fungerar. Visas ett ”bra” resultat kan ledning och chefer klappa sig på axeln. Det braiga resultatet är en bekräftelse på att de gör ett bra jobb. Om resultatet är mindre tillfredsställande ses det som ett underlag för att prioritera nya insatsområden. Cheferna – de som får sämst resultat – blir lite av syndabockar, men har ofta rationella förklaringar till att resultatet blev som det blev. Men vilken nytta gör dessa undersökningar egentligen?

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Hälsa

Visste du att tatueringar syns i kroppens lymfkörtlar, vårt rengöringssystem? En rättsläkare kan, utifrån lymfkörtlarna, avgöra var en person varit tatuerad och med vilka färger. Även om tatueringen, eller kroppsdelen, är avlägsnad. Det är väldigt lite vi kan göra med våra kroppar som inte lämnar spår. Detsamma gäller i allra högsta grad våra tankar.

  • Motivera

Kreativt tänkande ger oss möjligheten att spinna fler tanketrådar och väva nya nät av möjligheter, innovationer och åsikter. Hjärnan är ett fantastiskt universum!
Men - när åsikter produceras snabbare än det går att starta en digital grupp - för vad vi tror och hoppas är likasinnade - så har vi samtidigt ibland sagt adjö till perspektivens mångfald. På ett litet klick! För vad är egentligen ett tryck på sändknappen i tusentals inlägg och mikrodebatter? Det är skicka eller inte skicka. Det är ta ställning eller inte ta ställning. Det är att älska eller att inte älska. Det är att trycka - och därmed tycka. Något. Allt. Inget. Eller kanske bara för att…?

  • Ledarskap

Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Motivera

Ett nytt år innebär nya möjligheter, och säkert har du funderat på vilka förändringar du vill göra i ditt liv. Kanske har du till och med avlagt ett nyårslöfte. Och visst är årsskiftet ett bra tillfälle att utvärdera det som varit och bestämma vad man skulle vilja ändra på – men det är många som lurar sig själva när de avlägger nyårslöften. För även om året är nytt så är det fortfarande samma gamla Du som ska genomföra förändringen, och förändring är svårt. Om dina planer är för storslagna så kommer du förmodligen lägga ner projektet innan januari är slut. För att lyckas bör du istället fokusera på den lilla skillnad du kan göra just idag.

  • HR

Långa arbetsdagar och många timmars flitigt övertidsarbete är någonting som vissa nästan skryter om: ”Se på mig, vilken viktig person jag är!” Hårt arbete ger status och anses visa att man är oumbärlig på jobbet. Men faktum är att de långa dagarna är dåliga för oss, på flera sätt. Inte bara för att de utgör ett allvarligt hot mot den fysiska och psykiska hälsan (och därmed mot din arbetsförmåga på längre sikt), utan också för att de utdragna arbetstimmarna skadar vår produktivitet.

  • Coacha

Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga sjukdomen, och även för att agera på rätt sätt om problemet ändå skulle uppstå. Dagens arbetsliv är fullt av stressmoment – högt tempo, omorganisationer, krav på ständig tillgänglighet. Som ledare och arbetsgivare måste man se till att kraven är rimliga och att medarbetarna behandlas som människor – inte som ”slit och släng”-varor. Rent konkret finns det flera åtgärder som kan vidtas inom organisationen för att förhindra att medarbetarna går in i väggen.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap

Söker vi inte alla ”det goda livet”. Ett liv i lycka, harmoni och kärlek. Ett liv där vi kan vara oss själva med alla våra styrkor och tillkortakommanden. Ett liv där vi är ”bra” i både vår storhet och vår litenhet. Men i sökandet efter ”det goda livet” synes vi emellanåt tappa bort vad det är vi strävar efter. Vi försummar helt enkelt den betydande skillnaden mellan mål och medel. Då går vi i blindo.

  • Ledarskap

Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

  • Planera

Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.

  • Ledarskap
  • Hållbarhet

I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, hållbarhetsexpert och ordförande för regeringens delegation för genomförandet av de nya FN-målen och Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. De samtalar med Marie Alani och Helena Timander om hur vi som företag och individer kan arbeta med de globala målen i den konkreta vardagen. Du som lyssnar får kunskap om de utmaningar vi står inför - såväl globalt som i det lilla. Alla steg som tas i rätt riktning är viktiga för en hållbar jord nu och i framtiden. Och för att resan ska lyckas behöver vi modiga ledare med den etiska kompassen påslagen i alla frågor.

Partners

Litteraturtips