Menu

Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Mariann Eriksson, Marketing Director WWF: ”Företag som inte ser potentialen i hållbarhetsarbete kommer få svårt att vara lönsamma.”
Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Jordens temperatur stiger. Vattenbristen är redan akut i många delar av världen och läget förvärras för varje månad som går. Det går fort och utvecklingen slår inte bara mot individer – världens företag står inför stora risker om inget sker: utan vatten ingen produktion. WWF jobbar med att sprida information och kunskap kring hur företag behöver tänka för att existera även i framtiden. ”Tack vare klimatmötet i Paris och FN:s nya Global Goals for Sustainable Development (SDG:s) så har vi nu ett ramverk att förhålla oss till. Nu gäller det bara att agera – och det gäller att agera nu”, säger Mariann Eriksson, Marketing Director WWF.

Klimatmötet i Paris hösten 2015 kan, trots en del kritik, ändå ses som en framgång för världen, det tycker Mariann Eriksson, Marketing Director på WWF. Tillsammans med FN:s nya framförhandlade SDG:s är förutsättningarna för en klimatmässig positiv förändring betydligt bättre än för några år sen.

- FN:s nya globala mål skiljer sig från dem som fanns innan. Den här gången har FN förhandlat fram dem tillsammans med regeringar, forskare och ideella organisationer. Det är tydliga mål och delmål som alla har godkänt. Så de är förankrade den här gången och de stöttar dessutom resultatet från Klimatmötet i Paris, berättar Mariann Eriksson.

Hon är positiv och utstrålar en framtidstro - för första gången på länge känns det hoppfullt. Och kanske är det något vi behöver känna för att orka vara med och jobba aktivt nu – det finns en möjlighet att förändra. Men vi måste göra det nu.

Alla måste agera

Så vilka förändringar står vi inför och vad kan svenska företag och ledare göra? För på en punkt är Mariann Eriksson extra säker: alla måste agera.

- Det gäller politiker, företag och ledare och samhällsmedborgare. Det handlar om våra barns framtid, det är alltså i närtid som effekterna av vår klimatpåverkan kommer att bli verklighet. Företagen spelar en nyckelroll och är jätteviktiga. Sverige ligger långt fram men våra företag tenderar att titta på den direkta miljöpåverkan här och nu, när vi också måste ta med hela kedjan – från råvara och transporter till framställning och ända ut i kundledet. Vad händer när kunderna använder det företagen producerar? Den delen måste också vara hållbar och vi måste tänka cirkulärt – allt måste tillbaka in i produktioner igen. Bomull, bokhyllor, plastmöbler, datorer – allt.

Idag använder vi mer resurser än jorden hinner producera. Globalt sett går vi nu inom några år från 7 miljarder människor till 10 miljarder som ska dela på allt. Det betyder att vi måste hushålla med det vi har, återanvända, reparera, byta med varandra.

Vi måste helt enkelt förändra vårt konsumtionsbeteende. Och vi behöver göra det nu.

Mariann Eriksson, WWFVi behöver också bygga städer och infrastruktur på nya sätt och i varje led måste företag tänka igenom sitt bidrag i kedjan. För att det ska bli verklighet behöver hållbarhetsfrågans allvar vara förankrad överallt - hos experter, hos VD och i styrelserna.

Pengar att tjäna på hållbarhet

Mariann Eriksson menar att det finns pengar att tjäna på den effektivisering som hållbarhetsarbete innebär.

När företag tittar närmare på sina produktionskedjor ur ett hållbarhetsperspektiv upptäcks nästan alltid massor av ineffektivitet och glapp eller steg som kostar onödiga pengar.

- Företag som inte ser utvecklingen och potentialen i hållbarhetsarbetet kommer helt enkelt inte att finnas kvar eftersom de inte kommer att vara lönsamma. Att inte se över effektiviseringsmöjligheterna är alltså inte ekonomiskt hållbart. De större företagen i Sverige har ett stort ansvar och stora resurser, men å andra sidan är det också enorma kolosser att vända, rent utvecklingsmässigt. Mindre företag kan vara mer flexibla, men har inte alltid de ekonomiska musklerna. Så det finns olika typer av utmaningar.

Mariann menar att det som företagsledare gäller att se potentialen i nya affärsmöjligheter och nya tjänster. Kunderna blir dessutom alltmer kritiska mot det som inte är hållbart framställt, medvetenheten hos människor ökar hela tiden och företag som inte tar hållbarhetsfrågan på allvar riskerar att drabbas av badwill.

WWF har bra verktyg

WWF sitter på stor kunskap och erfarenhet ur ett globalt perspektiv och hjälper företag att se över sin supply chain – från klimatpåverkan och vattentillgång till råvaruproduktionsledet.

Mariann Eriksson, WWFDet finns idag bra verktyg som kan hjälpa företag att minska sina koldioxidutsläpp eller öka kunskapen om vattenrisker. Tillsammans med företagen kan WWF också agera för att förbättra miljön på utsatta platser runt om i världen – genom kunskapsspridning, ny teknik och effektivisering kan negativa trender få en vändning.

Det finns också en innovationsaspekt och spännande affärsutvecklingsmöjligheter i all form av hållbarhetsarbete, säger Mariann. Många varuberoende branscher ser idag att den största koldioxidpåverkan sker när kunderna använder sina produkter - här finns många nya upptäckter att göra som minskar konsumentents miljöbelastning.

- Det handlar till exempel om transporter till och från inköpsstället, hur länge en produkt används och möjligheterna som ges för att lämna tillbaka de saker man köpt - så att de kan komma tillbaka in i produktionen igen. Företag kommer behöva köpa tillbaka sina varor för att kunna producera nya. Och vi konsumenter kommer behöva använda våra produkter längre.

Sluta kasta - börja tänka cirkulärt

Istället för att producera fysiska saker, kommer företagen behöva bli bättre på att sälja kringtjänster, uppdateringar eller möjlighet att förlänga livet på köpta saker såsom datorer eller kylskåp. Vi måste sluta kasta och istället förstå varför vi återvinner: det finns helt enkelt inte fysiskt material på jordklotet för att ständigt tillverka nya saker.

Men även detta är en fråga om affärsutveckling och Mariann Eriksson ser att vi går en spännande och händelserik framtid till mötes. Nya produkter som grundare köksskåp och mindre kylskåp kan göra att vi slänger mindre mat. Det finns en stor marknad för nya idéer kring återvinning - att de grejer vi köper alltid går att plocka isär och återvinna in i minsta beståndsdel är en rolig utmaning för designindustrin.

Mariann spår att vi står inför en explosion av innovativt tänkande framöver.

- Om vi ska lyckas hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning – vilket är ett måste för att inte klimatförändringarna ska innebära stora svårigheter för mänskligheten – måste vi alla hjälpas åt. Och FN:s nya globala mål och det beslut som togs på Klimatmötet i Paris har gjort att vi på WWF lättare kan vara ett stöd för företag och ledare i att få koll på sin egen miljöpåverkan, men vi kan också hjälpa till i processen att hitta nya vägar fram. I grunden har vi bra verktyg för att analysera de risker som företagen annars står inför om inget görs.

Så Mariann och WWF uppmanar alla företag som inte redan är igång med arbetet: börja analysera vilka risker ni löper i er produktion. Det finns många produkter som inte kommer kunna framställas när torka och vattenbrist breder ut sig i exempelvis USA – där vattenbristen redan nu påverkar en stor del av världens mandelproduktion. Är du i en bransch som är beroende av mandlar i din produktion kommer du få göra omställningar. Samma gäller för mycket av den produktion som sker i Kina och som vi är beroende av.

På många platser stänger underleverantörer sina fabriker på grund av att vattnet är förorenat eller tagit slut. Är det någon av dina underleverantörer?

- Man kan ju säga att det till exempel är helt fel väg att gå att bygga stora varuhus och platser som helt bygger på ”slit och släng-konsumtion”. Vi måste snarare tänka småskalighet – köpa få saker som håller länge och som sen lämnas tillbaka för att bli nya grejer. Vi måste satsa på att dela med varandra såsom i bilpooler och andra lösningar. Snart kanske man hyr sitt kylskåp istället för att köpa det. Prylar behöver också hålla längre - vår konsumtion kommer alltmer bygga på tekniska uppgraderingar av det vi redan köpt. Ett tydligt exempel är datorer. Företagen kommer att bli tvungna att tillverka datorer som håller längre – och återvinna varenda detalj i dem. Det kommer saknas råvaror och det kommer inte gå att bryta nytt hela tiden - för det finns inget att bryta.

Ljus framtid

Trots att läget är akut och frågan vår samtids mest relevanta, är Mariann Eriksson positiv och entusiastisk inför framtiden.

Hon tycker att det finns en enorm framsynthet och ser att hållbarhetsfrågorna innebär en stor möjlighet för många. Hon ser också att alla krafter driver mot att vi ska uppnå målen.

- Det som också krävs är att företagen konkretiserar mer – vad exakt ska göras i just vår verksamhet för att jobba åt rätt håll varje dag. Och konsumenterna behöver bli lite mer om sig och kring sig – inte kasta saker i onödan, tänka över sina konsumtionsmönster och återvinna allting.

Marianns ord på vägen:

  1. Få med ledning och styrelse i arbetet
  2. Se över riskerna
  3. Integrera hållbarhet i hela affärsmodellen
  4. Engagera medarbetare, underleverantörer och kunder
  5. Inspirera och engagera andra företag och beslutsfattare i arbetet
  • Ramarna är på plats, regelverket finns, kunskapen finns och innovationerna är konstanta – vi kan verkligen förändra det här.
  • Det är inte svårt! Och vi sparar pengar och får roligare och bättre liv på vägen.

Du kanske även gillar

Sveriges mest hållbara arbetsplats ska utses i tävlingen Green Tenant Award 2013. Jobbar du på Sveriges mest hållbara arbetsplats? I så fall...

Sarah McPhee, SPP, Årets vd 2012 i kategorin mellanstora bolag, berättar om hållbarhetsarbetet, jämställdheten - och vad som krävs för att lyckas i ett nytt land. Genom sitt arbete för hållbarhet och jämställdhet har SPP:...

Marie Alani och Helena Timander: "Vi anser att kulturen sitter i huvudet på folk som mentala, oftast omedvetna, övertygelser. Övertygelser kan man förändra och luckra upp, men det kräver en del mod att våga." ”Varför gör inte medarbetarna som jag bett dem? Vi har ju...

"Värdegrunden måste betyda något i verkligheten och vara styrande för beslut, kommunikation och vardagliga handlingar." Tycker du att det är viktigt med kundfokus, innovation och engagemang p...

Rekordlågt förtroende för institutioner medför nya krav på företagen – men också nya möjligheter. ”En av de mest intressanta lärdomarna från undersökningen är att företag nu är den institution som flest människor litar på.” Svenska folkets förtroende för samhällets institutioner –...

Skapa en en hållbar grund att stå på - Mattias Alkeblad på Goodpoint ger åtta steg för att komma igång med arbetet. Grunden för att lyckas med hållbarhet är engagemang och ett...

20 svenska företag har antagit gemensamma principer för hållbar utveckling. Det privata näringslivet har stora möjligheter att göra skillnad...

För 150 kronor kan du bidra till en trygg förlossning för en kvinna på Panzisjukhuset i östra Kongo. Här i Sverige är sjukvård vid förlossningar en sjä...

Hållbarhetsexperten Love Lönnroth, aktuell med ny bok, berättar om hur värderevolutionen påverkar företagen. De senaste decenniernas globalisering har i grunden förändrat vä...

Michel Issa har munkens visdom, entreprenörens drivkraft och välgörarens patos. Han är supertalangen som vägrar att lyssna när folk säger...

  • Motivera

Om vi vill bli lyckliga så måste vi först bli framgångsrika, och för att nå det målet så måste vi offra vår personliga lycka och istället slita ut oss till bristningsgränsen – så att vi eventuellt kan bli lyckliga i framtiden. Ungefär så ser det traditionella västerländska framgångsreceptet ut. Men faktum är att receptet är totalt fel och uppochnervänt. Den forskning som finns tyder på att det är lycka som gör oss framgångsrika, inte tvärtom. Om man vill lyckas i livet bör man därför först och främst fråga sig vad som gör en lycklig – vilket kan vara betydligt mindre och enklare saker än man tror.

  • HR

I del 1 tittade vi närmare på medarbetarskap som teoretiskt begrepp. Vi konstaterade att denna nya och moderna syn på medarbetaren är affärskritisk och kommer att bli allt viktigare i ett arbets- och affärsliv som präglas av snabb förändring. Slutligen såg vi att medarbetarens grundläggande drivkrafter kan sammanfattas i den så kallade SCARF-modellen.
I den andra och sista delen ska vi istället se vad du som chef kan göra i det praktiska arbetet för att främja ett gott medarbetarskap. Det är bland annat en fråga om effektiv delegering, dialog och konstruktiv feedback.

  • Innovation

Helena Karlberg är innovationsledare på SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), men börjar snart sitt nya jobb som VD på Piteå Science Park. I sitt arbete har hon bland annat engagerat sig i social innovation och platsinnovation, som handlar om att skapa attraktiva miljöer som främjar exempelvis integration, jämställdhet och hälsa. Design spelar en central roll i denna utveckling, men hon använder sig också av ”Appreciative Inquiry” – ett förhållningssätt där man utgår ifrån det som fungerar istället för att fokusera på problem.

  • Ledarskap

Möten har blivit en stor stressfaktor i vår arbetsmiljö. En bidragande orsak till det är att vi alltför sällan får någon klar uppfattning om vad syftet med mötet är och varför vi behöver närvara. Utan en tydlig agenda och ett uttalat mål riskerar sammankomsten att bli föga mer än ett utdraget slöseri av tid och energi.
Känner du igen känslan av att komma oförberedd till ett möte efter att precis ha lämnat ett annat? Hur många möten har du suttit på där tiden bara rusar iväg – och när du går där ifrån vet du inte vad ni har beslutat?
Problemet är inte mötena i sig – att träffas regelbundet och konversera är tvärtom ett absolut måste i det moderna kunskapssamhället. Kruxet är istället att folk måste vara införstådda med varför de ska gå på mötet, och hur man håller ett möte som faktiskt ger konkreta resultat.

  • Motivera

Kreativitet är en märklig och svårfångad egenskap hos människan - kanske är det därför kreativa människor så ofta mystifieras. Den forskning som finns i ämnet tyder på att människan är som mest kreativ när hennes logiska tänkande distraheras. Logik är nämligen kreativitetens svurna fiende - och det bästa sättet att komma åt skaparkraften är att lösgöra sig från verkligheten en liten stund.

  • Planera

”What is important is seldom urgent and what is urgent is seldom important.” Men om vi lägger all tid på de brådskande sakerna glömmer vi bort att arbeta med det verkligt viktiga. Så ser vardagen ut för många av oss. David Stiernholm vill lära oss att bli bättre på att prioritera och i sin handfasta föreläsning visar han hur vi kan formulerar specifika, mätbara och tidsbestämda mål - som gör det lättare för oss att prioritera rätt. Och det lätt…

  • Ledarskap

Ofta möter vi Kattis Ahlström i teverutan. Men hon är också en av medlemmarna i juryn för utmärkelsen Årets VD 2016. 14 november får vi veta vilka som utsetts till Årets VD-pristagare, men till dess kan vi ta del av Kattis tankar om ledarskap och om vd-rollen.

  • Ledarskap

Under senare tid har ”entreprenörskap” varit ett omskrivet tema med återkommande frågor som: Vad är nyckeln? Hur blir en entreprenör en entreprenör? Är det kreativitet, uppfinningsrikedom eller innovationsförmåga? Är det en medfödd egenskap få förunnad eller en förmåga vi alla kan utveckla? Vad behöver vi fokusera på för att stimulera entreprenörskap i företag, organisationer och samhälle?

  • Hälsa

De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental arbetsmiljö på kartan på ett nytt sätt. Mycket är egentligen inte nytt men man förstärker vikten av att ha koll på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det behövs verkligen! Men vad innebär det egentligen och hur gör man för att anpassa verksamheten så att den lever upp till kraven?

  • Motivera

Att få nej, bli avvisad och bortvald, är bland det mest smärtsamma vi människor vet. Ändå är det en så naturlig del av livet; hela samhället är uppbyggt kring situationer och moment där risken att få ett nej är minst lika stor som chansen att få ett ja. Vem vet hur många gånger vi blir avvisade under en livstid – i kärleken, i arbetslivet och karriären, i våra försök att uppnå lycka och förverkliga våra drömmar. Ingen tycker om att få nobben, och vissa tar det nog extra hårt. Men det finns sätt att hantera smärtan och se till att besvikelsen inte får för stora proportioner.

  • Motivationsbloggen

Jag har arbetat professionellt med jämställdhet sedan 2009 och jag tänkte ta tillfället i akt och dela med mig lite om hur det varit.
Först när jag startade eget företag så besökte jag en av alla dessa stödinstanser som finns. Kostnadsfritt och tillgängligt, i alla fall för oss i större städer, toppen. Tyvärr så var genuskompetensen begränsad och jag fick många frågor om hur jag tänkte med barn nu när jag skulle starta eget… Dessutom fick min budget underkänt, den var för realistisk, ”gör den mer manlig”. Så män är orealistiska?!

  • Kommunicera

Det finns många likheter mellan att vara ledare och elitidrottare - det finns som ledare mycket att lära av idrotten. Men det finns också en stor skillnad i hur idrottare och ledare prioriterar. Medan träning är basfundamentet i all idrott ser vi som ledare oftast inte vitsen i träningarna alls utan går direkt på match - och förväntar oss ändå minst medaljplats. Detta märks tydligt när ledare ska kommunicera och försöka övertyga.

  • Projektleda

Ibland är det svårt att komma över kommentarer och händelser som inträffar. Till exempel om du skulle få en syrlig kommentar om att jobbet som du just avslutat inte gick så bra. Oavsett om du tycker att den som sade det har fel, eller om du kanske tycker att hen har rätt, så ligger det där och gnager. För att kunna hantera sina motgångar måste man ta makten över sin inre röst – och lära sig att det vi kallar ”misslyckanden” istället kan betraktas som användbar feedback.

  • Ledarskap

Det har gått två år sedan Ida Backlund fick utmärkelsen Årets VD. Då var hon vd i sitt eget bolag Rapunzel of Sweden, som hon hade startat sju år tidigare. Ett företag som mycket framgångsrikt säljer löshår och peruker och som också tar socialt ansvar.

  • HR

Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om man vill undvika stress och utbrändhet. Frågan är emellertid hur vi uppnår denna balans. Ofta försöker vi göra det genom att dra en strikt gräns mellan arbetstid och ledig tid, men enligt ny forskning leder det bara till ännu mer stress. Istället bör vi sikta på att integrera de två, menar forskarna.

  • Ledarskap

Förändringsprocesser innebär inte sällan att organisationen upplever ett visst motstånd från medarbetarna. Kanske är förändringen inte önskad eller kanske har man från ledningens sida inte varit tydlig nog med varför den ska implementeras. Om så är fallet, hur kan man vända denna situation till något positivt och utvecklande för verksamheten?
I den här artikeln ska vi titta närmare på ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att bemöta och hantera motstånd vid förändring. Vi tar också hjälp av ett arbetsplatsexempel för att se vilken effekt motstånd har på arbetsmiljön.