Menu

Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Mariann Eriksson, Marketing Director WWF: ”Företag som inte ser potentialen i hållbarhetsarbete kommer få svårt att vara lönsamma.”
Riskfyllt att inte jobba med hållbart företagande

Jordens temperatur stiger. Vattenbristen är redan akut i många delar av världen och läget förvärras för varje månad som går. Det går fort och utvecklingen slår inte bara mot individer – världens företag står inför stora risker om inget sker: utan vatten ingen produktion. WWF jobbar med att sprida information och kunskap kring hur företag behöver tänka för att existera även i framtiden. ”Tack vare klimatmötet i Paris och FN:s nya Global Goals for Sustainable Development (SDG:s) så har vi nu ett ramverk att förhålla oss till. Nu gäller det bara att agera – och det gäller att agera nu”, säger Mariann Eriksson, Marketing Director WWF.

Klimatmötet i Paris hösten 2015 kan, trots en del kritik, ändå ses som en framgång för världen, det tycker Mariann Eriksson, Marketing Director på WWF. Tillsammans med FN:s nya framförhandlade SDG:s är förutsättningarna för en klimatmässig positiv förändring betydligt bättre än för några år sen.

- FN:s nya globala mål skiljer sig från dem som fanns innan. Den här gången har FN förhandlat fram dem tillsammans med regeringar, forskare och ideella organisationer. Det är tydliga mål och delmål som alla har godkänt. Så de är förankrade den här gången och de stöttar dessutom resultatet från Klimatmötet i Paris, berättar Mariann Eriksson.

Hon är positiv och utstrålar en framtidstro - för första gången på länge känns det hoppfullt. Och kanske är det något vi behöver känna för att orka vara med och jobba aktivt nu – det finns en möjlighet att förändra. Men vi måste göra det nu.

Alla måste agera

Så vilka förändringar står vi inför och vad kan svenska företag och ledare göra? För på en punkt är Mariann Eriksson extra säker: alla måste agera.

- Det gäller politiker, företag och ledare och samhällsmedborgare. Det handlar om våra barns framtid, det är alltså i närtid som effekterna av vår klimatpåverkan kommer att bli verklighet. Företagen spelar en nyckelroll och är jätteviktiga. Sverige ligger långt fram men våra företag tenderar att titta på den direkta miljöpåverkan här och nu, när vi också måste ta med hela kedjan – från råvara och transporter till framställning och ända ut i kundledet. Vad händer när kunderna använder det företagen producerar? Den delen måste också vara hållbar och vi måste tänka cirkulärt – allt måste tillbaka in i produktioner igen. Bomull, bokhyllor, plastmöbler, datorer – allt.

Idag använder vi mer resurser än jorden hinner producera. Globalt sett går vi nu inom några år från 7 miljarder människor till 10 miljarder som ska dela på allt. Det betyder att vi måste hushålla med det vi har, återanvända, reparera, byta med varandra.

Vi måste helt enkelt förändra vårt konsumtionsbeteende. Och vi behöver göra det nu.

Mariann Eriksson, WWFVi behöver också bygga städer och infrastruktur på nya sätt och i varje led måste företag tänka igenom sitt bidrag i kedjan. För att det ska bli verklighet behöver hållbarhetsfrågans allvar vara förankrad överallt - hos experter, hos VD och i styrelserna.

Pengar att tjäna på hållbarhet

Mariann Eriksson menar att det finns pengar att tjäna på den effektivisering som hållbarhetsarbete innebär.

När företag tittar närmare på sina produktionskedjor ur ett hållbarhetsperspektiv upptäcks nästan alltid massor av ineffektivitet och glapp eller steg som kostar onödiga pengar.

- Företag som inte ser utvecklingen och potentialen i hållbarhetsarbetet kommer helt enkelt inte att finnas kvar eftersom de inte kommer att vara lönsamma. Att inte se över effektiviseringsmöjligheterna är alltså inte ekonomiskt hållbart. De större företagen i Sverige har ett stort ansvar och stora resurser, men å andra sidan är det också enorma kolosser att vända, rent utvecklingsmässigt. Mindre företag kan vara mer flexibla, men har inte alltid de ekonomiska musklerna. Så det finns olika typer av utmaningar.

Mariann menar att det som företagsledare gäller att se potentialen i nya affärsmöjligheter och nya tjänster. Kunderna blir dessutom alltmer kritiska mot det som inte är hållbart framställt, medvetenheten hos människor ökar hela tiden och företag som inte tar hållbarhetsfrågan på allvar riskerar att drabbas av badwill.

WWF har bra verktyg

WWF sitter på stor kunskap och erfarenhet ur ett globalt perspektiv och hjälper företag att se över sin supply chain – från klimatpåverkan och vattentillgång till råvaruproduktionsledet.

Mariann Eriksson, WWFDet finns idag bra verktyg som kan hjälpa företag att minska sina koldioxidutsläpp eller öka kunskapen om vattenrisker. Tillsammans med företagen kan WWF också agera för att förbättra miljön på utsatta platser runt om i världen – genom kunskapsspridning, ny teknik och effektivisering kan negativa trender få en vändning.

Det finns också en innovationsaspekt och spännande affärsutvecklingsmöjligheter i all form av hållbarhetsarbete, säger Mariann. Många varuberoende branscher ser idag att den största koldioxidpåverkan sker när kunderna använder sina produkter - här finns många nya upptäckter att göra som minskar konsumentents miljöbelastning.

- Det handlar till exempel om transporter till och från inköpsstället, hur länge en produkt används och möjligheterna som ges för att lämna tillbaka de saker man köpt - så att de kan komma tillbaka in i produktionen igen. Företag kommer behöva köpa tillbaka sina varor för att kunna producera nya. Och vi konsumenter kommer behöva använda våra produkter längre.

Sluta kasta - börja tänka cirkulärt

Istället för att producera fysiska saker, kommer företagen behöva bli bättre på att sälja kringtjänster, uppdateringar eller möjlighet att förlänga livet på köpta saker såsom datorer eller kylskåp. Vi måste sluta kasta och istället förstå varför vi återvinner: det finns helt enkelt inte fysiskt material på jordklotet för att ständigt tillverka nya saker.

Men även detta är en fråga om affärsutveckling och Mariann Eriksson ser att vi går en spännande och händelserik framtid till mötes. Nya produkter som grundare köksskåp och mindre kylskåp kan göra att vi slänger mindre mat. Det finns en stor marknad för nya idéer kring återvinning - att de grejer vi köper alltid går att plocka isär och återvinna in i minsta beståndsdel är en rolig utmaning för designindustrin.

Mariann spår att vi står inför en explosion av innovativt tänkande framöver.

- Om vi ska lyckas hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning – vilket är ett måste för att inte klimatförändringarna ska innebära stora svårigheter för mänskligheten – måste vi alla hjälpas åt. Och FN:s nya globala mål och det beslut som togs på Klimatmötet i Paris har gjort att vi på WWF lättare kan vara ett stöd för företag och ledare i att få koll på sin egen miljöpåverkan, men vi kan också hjälpa till i processen att hitta nya vägar fram. I grunden har vi bra verktyg för att analysera de risker som företagen annars står inför om inget görs.

Så Mariann och WWF uppmanar alla företag som inte redan är igång med arbetet: börja analysera vilka risker ni löper i er produktion. Det finns många produkter som inte kommer kunna framställas när torka och vattenbrist breder ut sig i exempelvis USA – där vattenbristen redan nu påverkar en stor del av världens mandelproduktion. Är du i en bransch som är beroende av mandlar i din produktion kommer du få göra omställningar. Samma gäller för mycket av den produktion som sker i Kina och som vi är beroende av.

På många platser stänger underleverantörer sina fabriker på grund av att vattnet är förorenat eller tagit slut. Är det någon av dina underleverantörer?

- Man kan ju säga att det till exempel är helt fel väg att gå att bygga stora varuhus och platser som helt bygger på ”slit och släng-konsumtion”. Vi måste snarare tänka småskalighet – köpa få saker som håller länge och som sen lämnas tillbaka för att bli nya grejer. Vi måste satsa på att dela med varandra såsom i bilpooler och andra lösningar. Snart kanske man hyr sitt kylskåp istället för att köpa det. Prylar behöver också hålla längre - vår konsumtion kommer alltmer bygga på tekniska uppgraderingar av det vi redan köpt. Ett tydligt exempel är datorer. Företagen kommer att bli tvungna att tillverka datorer som håller längre – och återvinna varenda detalj i dem. Det kommer saknas råvaror och det kommer inte gå att bryta nytt hela tiden - för det finns inget att bryta.

Ljus framtid

Trots att läget är akut och frågan vår samtids mest relevanta, är Mariann Eriksson positiv och entusiastisk inför framtiden.

Hon tycker att det finns en enorm framsynthet och ser att hållbarhetsfrågorna innebär en stor möjlighet för många. Hon ser också att alla krafter driver mot att vi ska uppnå målen.

- Det som också krävs är att företagen konkretiserar mer – vad exakt ska göras i just vår verksamhet för att jobba åt rätt håll varje dag. Och konsumenterna behöver bli lite mer om sig och kring sig – inte kasta saker i onödan, tänka över sina konsumtionsmönster och återvinna allting.

Marianns ord på vägen:

  1. Få med ledning och styrelse i arbetet
  2. Se över riskerna
  3. Integrera hållbarhet i hela affärsmodellen
  4. Engagera medarbetare, underleverantörer och kunder
  5. Inspirera och engagera andra företag och beslutsfattare i arbetet
  • Ramarna är på plats, regelverket finns, kunskapen finns och innovationerna är konstanta – vi kan verkligen förändra det här.
  • Det är inte svårt! Och vi sparar pengar och får roligare och bättre liv på vägen.

Du kanske även gillar

Användbara tips i snabbformat: som Silver- och Guldmedlem får du boken "Lycklig Lönsamhet" - som pdf eller podcast. Lycklig Lönsamhet är en bok för dig som är det minsta...

Aliki Bendzovski fann styrkan i motgångarna och vände sitt och andras liv. Bara sju år gammal fick Aliki Bendzovski börja jobba för att hj...

Spara tid och pengar med videomöten. Många företag har tydliga riktlinjer som syftar till att antalet aff...

Läkarmissionens satsning Sånger för Livet samlar pengar till Place of Restoration. Intresset för kör och körsång är stort i Sverige idag...

Malin Lundqvist startade Let's make a difference - samlar in julklappar till mammor och barn på kvinnojourer. Julen närmar sig, och för människor som har det svårt kan...

Alan AtKisson, författare till boken Hållbarhet är för alla: ”Att inte vara hållbar kommer snart att vara likställt med att vara dålig. Så det är lika bra att kliva på tåget nu.” Vi har gått förbi trendfasen för länge sen och många...

Downshifting - trenden som utmanar arbetslinjen. Fenomenet downshifting har flera olika nivåer och dimensioner. Det mest...

Richard Bergfors, Max, är Årets vd för stora bolag 2012: "Vi vill bli världsledande inom hållbarhet i vår bransch". För 44 år sedan startade Curt Bergfors en korvkiosk i Gällivare...

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap. Den andra delen i serien handlar om vd-rollens utveckling och ledarskapets...

Anders Gustafsson, vd Resursfabriken: "Som ledare har du ansvar för att dra i bromsen när det behövs." ”Jag är handelsresande i ångest, elände och depressioner...

  • Motivera

Hej! Jag är din inre röst. Din intuition. Din inre doktor. Din inneboende välvilja. Din mest innerliga och bästa vän. Jag är den som alltid vill dig väl. Jag är inte särskilt högljudd. Jag är snarare finstämd; jag gillar harmoni. Tyvärr blir jag ofta överröstad av stressens röst och orons röst. Det värsta jag vet är när jag blir överröstad av din inre kritiker. Den är intensiv och skriker oproportionerligt högt. Den klandrar dig i onödan då jag hellre vill att du slappnar av och ser din egen skönhet, godhet och storslagenhet. Jag är här för att påminna dig att du gör ditt bästa.

  • Motivationsbloggen

Talangerna söker sig främst till de stora och attraktiva företagen. Samtidigt fortsätter dessa arbetsgivare otröttligt att jobba för att attrahera ännu fler, eftersom de vill försäkra sig om att de bästa av alla sökande talanger även i framtiden ska söka sig till deras företag. Men hur är det för alla små och medelstora företag?

  • Ledarskap

I föregående artikel resonerade vi kring hur hjärnan påverkar vårt beteende när förändring är på agendan. Hjärnan gillar belöning och skyr obehag. Att hjärnan dessutom likställer osäkerhet med obehag, gör det än mer begripligt att vi kan upplevas förändringsobenägna utan att egentligen vara ovilliga till förändring. Vi är – via amygdala, hjärnans känslostruktur tillika del av reptilhjärnan – helt enkelt programmerade att undvika det som är jobbigt, besvärligt och osäkert till förmån för det som är roligt, känt och ger kortsiktig belöning.

  • Ledarskap

Internet har med tiden utvecklats från att vara något för några få forskargrupper till att bli något av en livsnödvändighet för de flesta. Men nu kommer motreaktioner. Står hela webben inför en ny fas?

  • Kommunicera

Har du tänkt på hur du ser ut på bild? Ger din bild rätt intryck av dig och får folk nyfikna på dig?
Att bygga sitt nätverk som ledare och företagare är viktigt och kan ge fler kontakter, fler kunder och ökad lönsamhet. Nätverk bara ökar i betydelse. Exempelvis så förmedlas 8 av 10 jobb via nätverk. Det är mycket.

  • Hälsa

Konkret och relevant återkoppling är livsviktigt för hjärnan. Mottagaren belönas med en härlig dopamindusch som ger energi och välmående. Men det finns fallgropar! Så, ge akt på vad och hur du berömmer – hjärnan kommer att sträva efter mer nämligen.

  • Hälsa

Med denna artikel vill jag sticka ut hakan i en fråga som har blivit en ”het potatis” i arbetslivet – det handlar om hälsoundersökningar.
Det är en tradition, inte bara i Sverige utan även internationellt, att regelbundet genomgå medicinska hälsoundersökningar.
I Sverige är det även sedan länge tradition att företag står för denna kostnad för sina anställda, och det finns uttalade eller outtalade krav på detta från såväl anställda som fack.
Det har under senare år diskuterats en hel del gällande hälsoundersökningarnas värde, och de har blivit alltmer ifrågasatta. Kritikerna menar att undersökningarna är olönsamma, medan andra anser att de är strategiskt viktiga för företagen.

  • Innovation

Att jobba med innovation i byggbranschen medför vissa speciella utmaningar, säger Hans Säll, som jobbar som affärsutvecklingschef inom NCC Infra Services. Man gör hellre mer av det man alltid gjort än att hitta nya affärer och marknader. Samtidigt finns det mycket kreativitet bland medarbetarna, och en stor del av Hans Sälls arbete handlar om att identifiera, konceptualisera och lyfta sådant som redan görs på lokal nivå. Han gillar konkretion, och ser en risk att innovationsledarskap i alltför hög grad blir ett ”buzz word” som fylls med för mycket innehåll och därmed blir luddigt.

  • Motivationsbloggen

För några veckor sedan föreläste jag om jämställdhet och jämställdhetsintegrering för en kommun i Sverige, för att publiken skulle engagera sig och inte somna fick de flera gånger under mina en och en halv timmes framförande chansen att prata med den bredvid i bikupor. När jag bad dem att prata upptäckte jag att jag uppmanade dem att prata om vad de kände kring den fakta jag presenterade. Några gånger sa jag tänkte men fler än en gång sa jag kände. Vid fjärde eller femte bikupan bröt en av cheferna in och sa: ”säg inte vad känner ni, säg vad tänker ni!”

  • Ledarskap

De flesta av oss förväntar oss en viss grad av självständighet eller autonomi i vårt arbete. Men vad innebär det egentligen, sett från såväl arbetstagarens som företagets och ledarens perspektiv? Vanligtvis beskriver vi autonomi som frihet att utveckla de arbetsuppgifter och ansvarsområden vi är anställda för att utföra. Autonomi på jobbet handlar också om när och hur vi utför våra arbetsuppgifter, samt om graden av beslut och ansvar som krävs. Känslan av autonomi kan uppfattas på många olika sätt beroende på vem du frågar, vilket gör att det inte finns någon konkret definition – men i generella ordalag betyder det att en anställd kan utöva fri vilja och självkontroll på jobbet. För de flesta individer är det viktigt att de uppfattar och tror att de har valmöjligheter och att det de gör är av egen fri vilja, samt att de äger sina egna handlingar.

  • Ledarskap

Erik Ringertz är VD på Netlight, ett IT-konsultföretag med 800 anställda. Företaget har verksamhet i Stockholm, Berlin, München, Hamburg, Oslo, Helsingfors och London. I dagarna blev han utsedd till Årets VD 2016 i kategorin Stora företag.

  • Ledarskap

Consid AB är ett företag i IT-branschen som startades år 2000. VD, och tillika en av grundarna är Peter Hellgren som just i dagarna utnämnts till Årets VD 2016 i kategorin mellanstora företag. Här kan du läsa om Peters syn på ledarskap och ta del av hans bästa tips.

  • Ledarskap
  • Ledning
  • Innovation
  • Hållbarhet

Tillsammans med Läkarmissionen har vi på Motivation.se tagit fram en film som visar hur tre företag i tre olika branscher jobbar strategiskt med FN’s globala mål i fokus. Vi har alla ansvar för att förflytta oss framåt på ett hållbart sätt och de globala målen fungerar som en bra kompass för företag som lever och verkar i en föränderlig värld. Att inte uppnå målen är inte ett alternativ – så låt oss tillsammans göra det till ett mission possible!

  • Ledarskap

Liza Jonson har varit VD på SPP Fonder i knappt sex år. Under den tiden har hon och hennes medarbetare fått företaget att blomstra och växa. Här berättar hon om sin syn på ledarskap.

  • Ledarskap

Eventet Årets VD 2016 blev en kväll full av intressanta samtal kring FN’s globala klimatmål och ledarskapet som ska ta oss in i en hållbar framtid. På scenen hölls en rad intressanta föredrag och priser till Årets VD i stora, mellanstora och små företag samt Årets Unga VD delades ut. Konferencier var Anna Bellman som ledde gästerna genom en festlig kväll. Se ett reportage av innehållet under galakvällen och ta del av stämningen på  Grand Hôtel den 14 november 2016 när Årets VD firades för femte året i rad.

  • Ledarskap

Mikael Lezdins, 30 år och VD på Energi Funktion Komfort AB, jobbar på som vanligt, dagen efter prisutdelning och Årets VD-galan. Här berättar han vad ett modernt ledarskap innebär för honom och hur framtidens ledare behöver vara.