Menu

Föreskrifter för ett modernt arbetsliv

Anders Wahlberg: ”En bra arbetsmiljö innebär stora vinster för medarbetaren och arbetsgivaren. Den nya föreskriften är en hjälp – inte ett hot.”

Detta är den första artikeln i en serie som har till syfte att skapa nyfikenhet och öka förståelsen för arbetsmiljöfrågor. En god arbetsmiljö är en investering för alla företag och bidrar både till ökad trivsel, ökad hälsa och högre effektivitet. Med lite mer kunskap kommer du att upptäcka att arbetsmiljön är en del som är lätt att påverka. Den första artikeln berör ett dagsaktuellt ämne kring ett nytt regelverk som är väldigt viktigt för ditt företag och din organisation.

Den 31 mars 2016 började en ny föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. Sällan, om ens någonsin, har en föreskrift från Arbetsmiljöverket fått en sådan uppmärksamhet.

Arbetsmiljöverket har marknadsfört den så väl att ingen arbetsgivare ska vara omedveten om att den finns. Man har bland annat gjort en film, ”Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen” och man har skapat ett begrepp för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Allt detta för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen.

Föreskriften har också skapat en del oro. Hos arbetsgivare har det funnits en rädsla för vilka konsekvenser den ska få, om man ska lyckas uppfylla kraven och att tillsynen ska innebära ett problem. Arbetet med den nya föreskriften tog lång tid eftersom man försökte få acceptans från så många håll som möjligt.

Föreskriften belyser i första hand två områden: ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det har funnits föreskrifter på detta område sedan tidigare. Tyvärr börjar dessa vara alldeles för inaktuella och det var nödvändigt att man skapade en föreskrift som motsvarar det moderna arbetslivet.

Den gamla föreskriften ”Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14), allmänna råd” beskriver i ett stycke följande:
”Samtidigt är datorerna värdefulla hjälpmedel i många arbetsuppgifter. Datorsystemens möjlighet till informationsspridning bör utnyttjas. När datorer används som planeringsinstrument och som styrinstrument för arbetsprocesser bör de anställda ges möjlighet till medverkan i uppläggningen av arbetet.”

Vanligaste diagnosen: akut stress

Förändringen av arbetslivet går allt fortare och det gäller att arbetsmiljöfrågorna hänger med.  Datorerna har en helt annan plats i arbetslivet idag än 1980. Ofta på gott men ibland bidrar de med att öka stressen.

Det informationsflöde som vi idag får via nätet på en dag är mer än vad man fick på en livstid på 1400-talet, medan hjärnans kapacitet i stort sett är densamma.

Andelen psykiska sjukdomar motsvarar idag drygt 40 procent av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Den motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har ökat från cirka 15 000 år 2012 till 26 000 år 2014.

Många arbetsgivare märker detta och det innebär ett stort problem då kompetenta och ambitiösa arbetstagare blir hemma från arbetet och ofta har en lång väg att gå innan man kommer tillbaka med full kapacitet.

Problemet stannar dock inte vid att medarbetare blir sjukskrivna, redan när de är kvar på jobbet så minskar produktiviteten.

Arbetshälsoekonomen Malin Lohela Karlsson, som arbetar i ett projekt som mäter ekonomiska effekter av preventiva insatser på arbetsplatser, menar att ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger på 30 – 40 procent. I snitt blir det mellan 12 till 16 timmars bortfall i veckan, per person.

En bra arbetsmiljö innebär alltså stora vinster dels för medarbetaren, men i minst lika hög grad för arbetsgivaren. Därför finns det ingen anledning att se den nya föreskriften som ett hot utan som en hjälp att ytterligare förbättra arbetsmiljön och produktiviteten i företaget/organisationen.

Arbetet är inte heller speciellt svårt även om det initialt kan ta en del tid. Tid som vi vet är väl investerad. Arbetsmiljöverket har många tips om hur ni kan arbeta med arbetsmiljön på ditt företag och letar ni på nätet finns många tips från seriösa företag och organisationer.

En föreskrift med olika tillägg kan verka mastig. Börjar man analysera vad som ska göras upptäcker man att man i företaget redan gör mycket av det som föreskrivs. Problemet är inte att man gör saker, utmaningen är att systematisera det man gör och säkra att arbetsmiljöarbetet håller kvalitet.

Nedan finns en kortfattad checklista över vad som behöver göras utifrån den nya föreskriften. Kolla vad ni redan gör och fundera på vad som behöver göras ytterligare. Känns det oöverstigligt eller bara svårt - ta hjälp! Det finns många som inte gör annat än arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det går inte att lämpa över ansvaret på dem, men det kan underlätta ert eget arbete.

Med en bra arbetsmiljö får ni medarbetare som mår bättre och stannar kvar, ökad produktivitet och större framgång i verksamheten.

Som Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin, en gång uttryckte det:

“Om Du har fått in en sten i Din sko och stenen skaver foten - då behöver Du i första hand varken meditation eller motion. Varken nyandlighet eller aromaterapi. Du behöver snöra upp skon och - ta ut stenen.“

Säg emot det den som kan.

 

Checklista AFS 2015:4

1. Anpassa resurserna till kraven i arbetet (eller vice versa).

2. Klargöra arbetets innehåll:
•    Vad som görs, vad som ska göras och vem som ska göra vad.
•    Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra)
•    Arbetsgång/metod
•    Prioriteringsprinciper

3. Identifiera psykisk påfrestning.

4. Bedöma risker kopplade till arbetstid.

5. Förebygga kränkande särbehandling.

6. Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras:
•    Vem som tar emot informationen
•    Vad mottagaren ska göra
•    Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp

7. Se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående.

8. Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö.


Du kanske även gillar

Vår expert inom Hälsa & Livsstil - Anna Hansson - lånar ut pennan till en av sina medarbetare - Emma Lindholm. Hon skriver om diethetsens baksidor... Vi blir dagligen överrösta med råd och rön om vad vi ska...

... en fråga om kemi. Och lagom… Jag har svårt att komma igång att skriva min artikel. Det är l...

Svenskarna vill att anställdas hälsa får högre prioritet, visar Sverigestudien. Lagarbete, kostnadsjakt, ansvar och resultatinriktning är de vä...

"Allt fler studier pekar på att tillit, respekt och autonomi skapar en kraftfull grund för sunda produktiva organisationer. Arbetsplatser som främjar dessa värden väljs år efter år till de populäraste arbetsplatserna." ”Vi är lite speciella. Vi är inte gjorda för att leva i...

Högt uppsatta ledare har lägre kortisolhalter och mindre ångest än andra anställda. Bilden av den superstressade ledaren kan vara en myt. Det hävdar forskare...

Utmattningssyndrom och ledarskap, del 2. Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och...

Tema:mod - Det är modigt att gå i terapi. Mår du dåligt? Är du inte så glad som du vill vara eller...

"I det uppskruvade tempo, som råder på många arbetsplatser idag, sparar många in på de naturliga mötena, lunch- och fikapauserna. Då ebbar också skratten ut." ”Lekfullhet förbättrar kapaciteten att uppfinna, kreera, ta...

Tove Sjöblom, HR-ansvarig, berättar om Scouternas friskvårdssatsning. Scouterna är en av Sveriges mest kända barn- och...

"Vår vision är att öka människors medvetenhet när det gäller vardagsmotionen". Emma Richardsson, vår hälsocoach, har tagit grepp om trapporna p...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.

  • Ledarskap

Ofta har jag undrat över varför vi talar så mycket om ledarskap utan att tala om människan bakom chefen. Människan är i ständig tillblivelse - om hon vill. Det betyder att ditt ledarskap också kan vara i ständig tillblivelse - om du vill. I det ögonblick du sagt ja till en chefsbefattning med personalledaransvar ligger din största framgång i hur du leder dig själv och dina medarbetare, vilket ligger i ledarrollen. Så vem är människan bakom dig som chef och ledare?

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.