Menu

Föreskrifter för ett modernt arbetsliv

Anders Wahlberg: ”En bra arbetsmiljö innebär stora vinster för medarbetaren och arbetsgivaren. Den nya föreskriften är en hjälp – inte ett hot.”

Detta är den första artikeln i en serie som har till syfte att skapa nyfikenhet och öka förståelsen för arbetsmiljöfrågor. En god arbetsmiljö är en investering för alla företag och bidrar både till ökad trivsel, ökad hälsa och högre effektivitet. Med lite mer kunskap kommer du att upptäcka att arbetsmiljön är en del som är lätt att påverka. Den första artikeln berör ett dagsaktuellt ämne kring ett nytt regelverk som är väldigt viktigt för ditt företag och din organisation.

Den 31 mars 2016 började en ny föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. Sällan, om ens någonsin, har en föreskrift från Arbetsmiljöverket fått en sådan uppmärksamhet.

Arbetsmiljöverket har marknadsfört den så väl att ingen arbetsgivare ska vara omedveten om att den finns. Man har bland annat gjort en film, ”Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen” och man har skapat ett begrepp för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Allt detta för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen.

Föreskriften har också skapat en del oro. Hos arbetsgivare har det funnits en rädsla för vilka konsekvenser den ska få, om man ska lyckas uppfylla kraven och att tillsynen ska innebära ett problem. Arbetet med den nya föreskriften tog lång tid eftersom man försökte få acceptans från så många håll som möjligt.

Föreskriften belyser i första hand två områden: ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det har funnits föreskrifter på detta område sedan tidigare. Tyvärr börjar dessa vara alldeles för inaktuella och det var nödvändigt att man skapade en föreskrift som motsvarar det moderna arbetslivet.

Den gamla föreskriften ”Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14), allmänna råd” beskriver i ett stycke följande:
”Samtidigt är datorerna värdefulla hjälpmedel i många arbetsuppgifter. Datorsystemens möjlighet till informationsspridning bör utnyttjas. När datorer används som planeringsinstrument och som styrinstrument för arbetsprocesser bör de anställda ges möjlighet till medverkan i uppläggningen av arbetet.”

Vanligaste diagnosen: akut stress

Förändringen av arbetslivet går allt fortare och det gäller att arbetsmiljöfrågorna hänger med.  Datorerna har en helt annan plats i arbetslivet idag än 1980. Ofta på gott men ibland bidrar de med att öka stressen.

Det informationsflöde som vi idag får via nätet på en dag är mer än vad man fick på en livstid på 1400-talet, medan hjärnans kapacitet i stort sett är densamma.

Andelen psykiska sjukdomar motsvarar idag drygt 40 procent av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Den motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har ökat från cirka 15 000 år 2012 till 26 000 år 2014.

Många arbetsgivare märker detta och det innebär ett stort problem då kompetenta och ambitiösa arbetstagare blir hemma från arbetet och ofta har en lång väg att gå innan man kommer tillbaka med full kapacitet.

Problemet stannar dock inte vid att medarbetare blir sjukskrivna, redan när de är kvar på jobbet så minskar produktiviteten.

Arbetshälsoekonomen Malin Lohela Karlsson, som arbetar i ett projekt som mäter ekonomiska effekter av preventiva insatser på arbetsplatser, menar att ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger på 30 – 40 procent. I snitt blir det mellan 12 till 16 timmars bortfall i veckan, per person.

En bra arbetsmiljö innebär alltså stora vinster dels för medarbetaren, men i minst lika hög grad för arbetsgivaren. Därför finns det ingen anledning att se den nya föreskriften som ett hot utan som en hjälp att ytterligare förbättra arbetsmiljön och produktiviteten i företaget/organisationen.

Arbetet är inte heller speciellt svårt även om det initialt kan ta en del tid. Tid som vi vet är väl investerad. Arbetsmiljöverket har många tips om hur ni kan arbeta med arbetsmiljön på ditt företag och letar ni på nätet finns många tips från seriösa företag och organisationer.

En föreskrift med olika tillägg kan verka mastig. Börjar man analysera vad som ska göras upptäcker man att man i företaget redan gör mycket av det som föreskrivs. Problemet är inte att man gör saker, utmaningen är att systematisera det man gör och säkra att arbetsmiljöarbetet håller kvalitet.

Nedan finns en kortfattad checklista över vad som behöver göras utifrån den nya föreskriften. Kolla vad ni redan gör och fundera på vad som behöver göras ytterligare. Känns det oöverstigligt eller bara svårt - ta hjälp! Det finns många som inte gör annat än arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det går inte att lämpa över ansvaret på dem, men det kan underlätta ert eget arbete.

Med en bra arbetsmiljö får ni medarbetare som mår bättre och stannar kvar, ökad produktivitet och större framgång i verksamheten.

Som Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin, en gång uttryckte det:

“Om Du har fått in en sten i Din sko och stenen skaver foten - då behöver Du i första hand varken meditation eller motion. Varken nyandlighet eller aromaterapi. Du behöver snöra upp skon och - ta ut stenen.“

Säg emot det den som kan.

 

Checklista AFS 2015:4

1. Anpassa resurserna till kraven i arbetet (eller vice versa).

2. Klargöra arbetets innehåll:
•    Vad som görs, vad som ska göras och vem som ska göra vad.
•    Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra)
•    Arbetsgång/metod
•    Prioriteringsprinciper

3. Identifiera psykisk påfrestning.

4. Bedöma risker kopplade till arbetstid.

5. Förebygga kränkande särbehandling.

6. Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras:
•    Vem som tar emot informationen
•    Vad mottagaren ska göra
•    Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp

7. Se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående.

8. Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö.


Du kanske även gillar

"I det uppskruvade tempo, som råder på många arbetsplatser idag, sparar många in på de naturliga mötena, lunch- och fikapauserna. Då ebbar också skratten ut." ”Lekfullhet förbättrar kapaciteten att uppfinna, kreera, ta...

I USA har man en bra akronym som sammanfattar en stor del av orsaken till den ökande ohälsan. Psykisk ohälsa i form av stress och utbrändhet är ett vä...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

Tema:Stress - Medicinsk yoga, funkar det? Testa dig själv - hur stressad är du? Yoga är bra för välbefinnandet och funkar mot stress och stela...

Anneli Godman: "Det finns anledningar att vänja hjärnan vid läsning på skärm. Och det finns vägar att gå för att hjälpa hjärnan på traven. Det gäller att tänka på arbetsminnet när texten och sidorna konstrueras." Text på papper är lättare att förstå och ta till sig...

Anneli Godman: "Att tänka tankar som 'jag måste sova 8 timmar, jag måste jobba mindre, jag måste ha mer tid med barnen, jag måste besöka mina föräldrar oftare, jag måste ha bättre livsbalans…' skapar bara ny stress." Vi kan lika bra slänga ut tanken på balans med badvattnet. Det...

”Berntsons studie ger tydligt stöd för hur viktigt det är med goda relationer mellan såväl kollegor som mellan arbetstagare och ledning.” Gemenskap och relationer påverkar hälsan och arbetsförmå...

Häng med och träffa en av våra Svenska bankers toppchefer inom hr – Annika Borg, chef för Merchant Banking på SEB. Annika Borg har tydliga mål med sitt hälsoarbete för...

Anneli Godman: "Det verkar inte som någon sagt upp bekantskapen med mig för att jag inte svarat pronto." Går det att resa iväg tre dagar utan dator? Dessutom med en ny, h...

Testa din IT-stress på ny webbsajt. IT-stress på jobbet försämrar såväl hälsa som...

  • Ledarskap

I en nyligen genomförd vetenskaplig studie visas att chefer uppfattar sig som ledare men använder den största delen av sin arbetstid till att vara chefer. Hur stämmer det då med ambitionen att vara en kommunikativ chef, en coachande chef, en chef som skapar medarbetarengagemang och som tar sig tid för att ge feedback?

  • Motivera

Att uppnå bestående förändring är något av det svåraste som finns. Podcastprofilen Eric Zimmer vet det bättre än de flesta – han har genomgått en av de svåraste beteendeförändringar man över huvud taget kan tänka sig. I det här korta föredraget berättar han om sina erfarenheter, och förklarar – med utgångspunkt från sällskapsspelet ”Risk” – vilka tre grundläggande strategier man bör använda för att lyckas nå sitt mål och åstadkomma en varaktig förändring i sitt liv.

  • Ledarskap

“Det var en gång en man som bodde i en stuga i skogen. Där levde och arbetade han. Varje morgon klev han upp, klädde sig varmt och gick ut i skogen som fortfarande var mörk och kylig för att samla ved. Väl hemma igen tände han en eld i spisen och väntade tålmodigt på att värmen skulle sprida sig i stugan.
En dag kände han att han fick nog och ställde sig framför spisen och sa:
 – Okej spisen, under alla dessa år har jag varit ute i mörker och kyla om morgonen och samlat ved innan du gett mig någon som helst värme. Nu är det din tur att ge mig något först. Nu sätter jag mig här och väntar tills du har gett mig lite värme innan jag beger mig ut och samlar ved. Du får helt enkelt lita på mig, jag kommer ge dig ved men först måste jag få värme av dig”.

  • Kommunicera

En konferens erbjuder fantastiska möjligheter för en organisation att utvecklas och att möta utmaningar. I en väl planerad och genomförd konferens kan vi hantera komplexa kommunikationsutmaningar, arbeta med verkligt lärande, komma vidare i förändringsprocesser, vara innovativa och skapa genuint engagemang. Samtidigt är konferenser alltid mycket kostsamma, inte minst när man räknar in produktionsbortfallet och effekter av missade målsättningar som en dålig konferens riskerar att medföra. Trots att potentialen med en bra konferens är enorm och kostnaderna skyhöga så planeras många konferenser på rutin och med utgångspunkt från förlegade föreställningar om hur en konferens går till.

  • Ledarskap

Behöver det vara så svårt att visa vem man är? Vet alla vem de är? Tror vi att vi är autentiska, men har en omedveten mask? Vem bestämmer när jag tagit av mig masken? Kommer vi någonsin ta av oss masken helt? Detta är några av de frågor jag fick utifrån min förra artikel ”Släpp sargen och av med masken” – varmt tack för inspiration till fortsatt reflektion.

  • Ledarskap

Begreppet medarbetarskap figurerar numera ofta på våra arbetsplatser. Många gånger utifrån ett tämligen ensidigt perspektiv, det vill säga att arbetsgivaren kräver att medarbetare ska ta ett allt större ansvar och förväntas hantera allt större och mer komplexa utmaningar. Och visst är det så. Gränserna luckras upp mellan det som tidigare var chefens jobb och det som nu medarbetaren bör hantera. Men vad krävs av ledarskapet i och med denna förändring?

  • Ledarskap

Ett grundläggande problem vid allt beslutsfattande är att många människor har en inneboende överdriven självsäkerhet. Många tror att de är bättre på att fatta beslut jämfört med andra individer. Det är detta fenomen som kallas för överkonfidens eller övertro. Detta skapar förstås ett avgörande problem vid alla typer av beslut. Det påverkar nämligen vår vilja att be om hjälp och att samarbeta med andra i teamet eller utanför teamet. Vi tror oss klara av beslut och beslutsfattande på egen hand.

  • Ledarskap

Att genomgå förändringar är ofta tufft och påfrestande för oss människor, eftersom vi har ett behov av trygghet och rutiner. Extra krävande blir det när förändringen är påtvingad utifrån – av en arbetsgivare, exempelvis. En ny amerikansk studie visar att löntagare som genomgår förändringar på jobbet upplever stress och andra hälsoproblem i större utsträckning än andra. Men inte bara det – väldigt många är också misstänksamma när det gäller arbetsgivarens egentliga motiv till att genomföra förändringen, samt skeptiska till utgången av förändringsarbetet.

  • Ledarskap

Jag är alltid fascinerad av hur snabbt spädbarn och barn lär sig. Deras sinnen är öppna, de är så ivriga, så redo att absorbera information. Jag tittar på mina barnbarn när de försöker lära sig någonting ena dagen och behärskar det redan den andra dagen. Om bara vår inlärningskurva fortsatte vara lika brant när vi åldras.

  • Ledarskap

Anna var en framgångsrik och omtyckt mellanchef och hade banat väg för ett nytt steg i karriären. Hon fick ett större uppdrag och en plats i högsta ledningen. Hon var smickrad och stolt över sin befordran, men efter ett tag började hon tvivla. Osäkerheten tog över och hela situationen kändes övermäktigt. Vem och hur skulle hon vara i ledningsgruppen för att passa in? Anna kämpade på och blev mer och mer ambitiös i att leva upp till de förväntningar hon trodde fanns på henne i den nya rollen. Hon tog på sig en mask varje gång hon klev in i ledningsgruppen. Men masken fungerade inte. Tvivlet ökade och därmed stressen. Hon var nära att stiga av.

  • Motivera

Vad krävs egentligen för att bli framgångsrik? Intelligens och talang, skulle nog många säga. Psykologen Angela Lee Duckworth menar dock att det finns en annan egenskap som är minst lika viktig: Ihärdighet. Duckworth bygger sin teori bland annat på sina erfarenheter som lärare och sina studier av framgångsrika människor inom en rad olika områden. Hittills har det inte forskats tillräckligt mycket om det här ämnet, förklarar hon - men genom att öka vår kunskap om hur man bygger upp ihärdighet kan vi ge människor de rätta verktygen för att nå sina mål.

  • Projektleda

Just nu träffar jag väldigt många människor som är bekymrade, stressade och frustrerade över att inte hinna klart allt som måste vara klart. Innan semestern.
Varje år är det många som beklagar sig över att maj månad och tiden fram till midsommar går så fort. Att det är för många lediga dagar. Att det är för många saker som händer samtidigt. Samtidigt med avslutningar i föreningar och skolor så vill vi ju också hinna njuta. Hinna ta den där lunchen, eller gå på det där grillpartyt.

  • Motivera

Kan du visa äkta känslor på jobbet – eller upplever du att du måste fejka positiva känslor och gå omkring med ett påklistrat leende? Frågan kan vara avgörande för hur du mår på jobbet. En ny amerikansk undersökning visar att det finns ett klart samband mellan äktheten i de känslor vi visar på arbetsplatsen och hur väl vi trivs. Om du inte behöver fejka dina känslor så är det 32 procent större chans att du älskar ditt jobb, skriver tidningen Forbes.

  • Ledarskap

”Vi har gjort personlighetstester i vår arbetsgrupp. Det var så bra för att förstå hur olika vi egentligen är. Det blev sååå tydligt att jag är en extrem XYZ och Olle är en typisk ABC och det blir alltid lite svårt när vi ska jobba ihop. Jag vill att det ska hända saker snabbt och är väldigt drivande. Olle är så noga med att analysera allt innan han gör något. Jag har inte alls ro att gå in i detaljer så där som han gör…”

  • Hälsa

Den är ständigt uppe till debatt, den allestädes närvarande stressen. Vad den kostar samhället, hur många offer den skördar, vad vi ska göra åt problemet. Är det nya lagar som behövs eller hårdare regler för arbetsgivarna? Eller ska vi fokusera på vår andning?

  • Ledarskap

Som rubriken antyder så finns det en missuppfattning av vad intelligens egentligen innebär. När jag myntade begreppet ledarintelligens var det efter många års lyssnande och iakttagande, och genom många samtal. Vi talar mycket om ledarskap, vilket vi gjort i alla tider. Ledarskap för mig kan aldrig vara en trend. Däremot finns det ett antal färdigheter, egenskaper, värderingar och insikter som avgör om du är en lämplig ledare eller inte. Lämplig är den som har ett gott hjärta, fast hand, stadiga fötter och huvudet på skaft.
Konstigare än så är det inte.
Inställningen till ledarskap idag uppfattar jag som rationell och med avsaknad av ett medmänskligt perspektiv.
Det är dags att på allvar sluta att underskatta betydelsen av självinsikt för ett gott ledarskap och sluta kalla det medmänskliga för ”flum”!
Låter kanske lite förenklat, men jag ska krångla till det lite i texten som kommer.