Menu

Hälsoundersökningar – olönsamma eller strategiskt viktiga?

Meningarna går isär; är hälsoundersökningar dyra löneförmåner för de anställda – eller ett viktigt verktyg för hela företaget?
Hälsoundersökningar – olönsamma eller strategiskt viktiga?

Med denna artikel vill jag sticka ut hakan i en fråga som har blivit en ”het potatis” i arbetslivet – det handlar om hälsoundersökningar.
Det är en tradition, inte bara i Sverige utan även internationellt, att regelbundet genomgå medicinska hälsoundersökningar.
I Sverige är det även sedan länge tradition att företag står för denna kostnad för sina anställda, och det finns uttalade eller outtalade krav på detta från såväl anställda som fack.
Det har under senare år diskuterats en hel del gällande hälsoundersökningarnas värde, och de har blivit alltmer ifrågasatta. Kritikerna menar att undersökningarna är olönsamma, medan andra anser att de är strategiskt viktiga för företagen.

Det finns en rad leverantörer av hälsoundersökningar – allt ifrån enkla nätbaserade hälsoundersökningar där provsvar, kommentarer och rekommendationer delges den anställde digitalt, till omfattande hälsoundersökningar som med modern avancerad teknik scannar kroppen, och undersöker hjärta och kärl, gör DNA-analyser, blodanalyser och mycket mer. Utifrån resultat delges ett medicinskt nuläge och underlag att diskutera risker för medicinsk ohälsa.

Leverantörer av hälsoundersökningar vill ju sälja dessa och ser företag som en bra, säker och betalningsvillig målgrupp. Leverantörerna - i form av ansvariga läkare - har i regel en bra och välgrundad expertkunskap gällande medicinska frågor. Det som ofta saknas är kunskap om huruvida undersökningarna ger en vinst i form av minskad ohälsa och ett redskap för den anställde respektive för företaget att jobba med dessa frågor. Vad kostar det och vad ger det? För vem?

Många hälsoundersökningar är reaktiva – de beskriver ett nuläge gällande provsvar och undersökningsresultat med förklaringar om vad prover och undersökningsresultat betyder. De skapar i många fall fler frågetecken än utropstecken eftersom referensvärden ofta blandas ihop med vad som är friskt respektive sjukt, och svar på undersökningar är ofta inte svart eller vitt. Det är också viktigt att betona och komma ihåg att normala resultat från en hälsoundersökning är ingen garanti för att allt är bra.
Dessutom är det inte självklart att hälsoundersökningar är avdragsgilla för företag. De kan av skattemyndigheter lätt betraktas som löneförmån. Här är det viktigt för företag att vid upphandlingar av tjänsten veta och förstå vilket syfte man har för dessa, och likaså att de uppfyller de förväntningar som såväl den anställde som företaget har.

Vad är syftet med hälsoundersökningar?

För företaget
• Att få en kartläggning över hur hälsoläget ser ut, vilka risker som finns gällande ohälsa
• Att få verktyg till att arbeta med hälsobefrämjande åtgärder för att få en ökad effektivitet, minskad ohälsa och sjukfrånvaro och därmed bättre lönsamhet
• Att få hälsoundersökningar att ses som en förmån för de anställda och ett medel att visa att man är en attraktiv arbetsgivare

För individen
• Att få en medicinsk nulägesanalys och få svar på undersökningsresultat för att lindra oro och funderingar
• Att få en bredare hälsoanalys av hur kropp och själ mår
• Att få råd och verktyg för att kunna gå vidare med det egna hälsoarbetet så att man kan må bra i framtiden

När du som HR-ansvarig eller VD funderar över att erbjuda de anställda hälsoundersökningar är förstås grundfrågan vilket syfte dessa har. Det leder till att fundera över hur de ska vara sammansatta, hur förberedelser ska göras och information delges, samt hur återkoppling ska se ut. Det gäller också att vara beredd på att göra, och ha budgeterat för, en åtgärdsplan utifrån det resultat som kommer fram.

Har då hälsoundersökningar något värde?

Ja, denna frågeställning är bakgrunden till att branschorganisationen Sveriges Företagshälsor tillsammans med Karolinska Institutet tillsatte en Riktlinjegrupp för att utifrån vad vetenskapliga studier visat, få fram rekommendationer för hur en hälsoundersökning bör se ut från företagets synvinkel och för att ge positiva hälsovinster över tid för såväl individ som företag.

Eftersom jag var delaktig i gruppens arbete med att ta fram dessa riktlinjer så vill jag förstås delge denna kunskap till företag och till dig som HR-person eller VD, så att ni dels kan göra en professionell förfrågan av tjänsterna, dels ställa krav på leverantörer av tjänsterna. Ni behöver också kunna använda materialet i ert hälsoarbete på ett sådant sätt att det ger såväl hälsoresultat som positivt ekonomiskt utfall.

Medicinskt inriktade hälsoundersökningar - kortfattade fakta

Medicinska hälsoundersökningar – där organfunktioner mäts via blodprover och organ scannas, där möjligheter till förklarande och utvecklande läkarsamtal erbjuds, etc. – kan förstås ha ett stort och viktigt värde för individen. Det kan stävja oro, ge svar på hälsofrågor och ge möjlighet till en kommande individuell hälsoplan. Dessutom erhåller man individuella referensvärden och undersökningsresultat att kunna jämföra med i framtiden.

Den stora vinsten med denna typ av hälsoundersökningar för medarbetarna är inte att man hittar sjukdom. Från företagets synvinkel är den här sortens undersökningar betydligt mer kostsamma än vad hälsovinsterna blir. Här får man värdera denna typ av tjänst och betrakta den som personalbefrämjande åtgärder. Det är viktigt att veta och förstå syfte, mål, kostnader och effekter inför planering av hälsoundersökning för medarbetare.

För nyckelpersoner i företag kan det vara värt med medicinska hälsoundersökningar eftersom man i de fallen – precis som inför tecknande av försäkringar – bedömer och värderar individuella medicinska risker och hälsorisker, även i förhållande till typ av tjänst och arbetsmiljömässiga risker.

Vilka är de stora bovarna gällande ohälsa i företag?

Följande tre hälsoområden står för 85 procent av kostnaderna för ohälsa i företag:
• Stress/psykosocial ohälsa
• Problem i rörelseapparaten, d.v.s. i rygg, leder och muskler
• Levnadsvanor, d.v.s. matvanor, kost, motions- och träningsvanor, alkohol, nikotin m.m.

Viktigt att veta är att 85 procent av kostnaderna inte är hemma och sjukskrivna utan är på arbetet och presterar sämre i form av sänkt produktion och arbetsförmåga.

Ur företagets synvinkel så är det ju dessa aspekter som är värda att mäta. Dessutom har företaget möjlighet att kunna påverka denna ohälsa genom arbetsmiljöinsatser och genom att se över policys och riktlinjer gällande levnadsvanor och stress, samt ge medarbetare verktyg och incitament för att förbättra sina levnadsvanor och få stöd i detta. Om detta görs i samarbete med företaget och de anställda och leder till åtgärdsplaner på alla nivåer i företaget, d.v.s. på organisations-, arbetsplats- och individnivå – då först får man resultat – och dessutom BRA resultat.

En sådan hälsoundersökning kartlägger således både individens nuläge och företagets nuläge. Hur arbetar man med dessa frågor idag? Finns policys? Efterlevs dessa? Vilka proaktiva åtgärder gör företaget för att backa upp sunda levnadsvanor? Vilka områden behöver prioriteras gällande företagets hälsoarbete för att få medarbetarna att må bättre till såväl kropp som själ?

Här finns det både mycket pengar att tjäna för företaget och en ökad hälsonivå för medarbetarna. Företaget bidrar till folkhälsoarbetet på ett bra sätt. Allt detta stärker sammanhållning, gemenskap, trivsel på arbetet, ökad lojalitet, ökad attraktivitet och image.

Om företaget sedan vill välja till medicinska delar i hälsoundersökningen så kan man ju göra detta och antingen stå för den kostnaden själva eller att de anställda på egen bekostnad kan köpa till medicinska moduler efter eget intresse.

Görs detta på rätt sätt åstadkommer vi fungerande hälsoundersökningar till nytta för företaget och till glädje för de anställda.

Vill du läsa mer om detta: Gå in på den här websidan från Karolinska institutet där Riktlinjearbetet för Hälsoundersökningar via Arbetsplatsen presenteras.

Hälsosamma hälsningar!


Du kanske även gillar

Anna Malmsten: ”Först måste man sköta interninformationen”. (Del 4 av 4) Motivation.se har tidigare skrivit om Tor Niklasson, informatör vid...

Fyra strategier - fyra resultat. Vilken är din? Det är ytterst sällan som det bara finns en uppsättning framg...

Ett hälsoporträtt av Karin Enström - ordförande i Utrikesutskottet. Som anställd tjänsteman i Riksdagen har man en timme fri träning...

Positiv utveckling på svenska arbetsplatser – men stor efterfrågan på kompetensutveckling. Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår...

Torbjörn Åkerstedt, stressprofessor: "Viktigt att göra ingenting under en del av semestern." Sommartider är semestertider, och många hoppas kunna bli kvitt...

Begreppet mångfald handlar om mycket mer än bara etnicitet. Intervju med Ebba Hagander Mir, rekryteringskonsult med fokus på mångfald. När en immigrant kommer till den Kanadensiska gränskontrollen blir...

Höga lägstalöner och strikta anställningsregler hindrar människor från att komma in på arbetsmarknaden, menar Svenskt Näringsliv. Missmatchningen har blivit ett stort problem på den svenska...

Att integrera jobbet och privatlivet kan vara bättre för alla parter, enligt en ny studie. Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om...

Vad vill du erbjuda en nyanställd? Motivation.se ger dig checklistan. När en ny medarbetare ska introduceras på arbetsplatsen vill du att...

Gör en översikt av konkurrenterna och ligg steget före. Vad är viktigast – att förstå dagens konkurrenssituation...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.

  • Ledarskap

Ofta har jag undrat över varför vi talar så mycket om ledarskap utan att tala om människan bakom chefen. Människan är i ständig tillblivelse - om hon vill. Det betyder att ditt ledarskap också kan vara i ständig tillblivelse - om du vill. I det ögonblick du sagt ja till en chefsbefattning med personalledaransvar ligger din största framgång i hur du leder dig själv och dina medarbetare, vilket ligger i ledarrollen. Så vem är människan bakom dig som chef och ledare?

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.