Menu

Hälsoundersökningar – olönsamma eller strategiskt viktiga?

Meningarna går isär; är hälsoundersökningar dyra löneförmåner för de anställda – eller ett viktigt verktyg för hela företaget?
Hälsoundersökningar – olönsamma eller strategiskt viktiga?

Med denna artikel vill jag sticka ut hakan i en fråga som har blivit en ”het potatis” i arbetslivet – det handlar om hälsoundersökningar.
Det är en tradition, inte bara i Sverige utan även internationellt, att regelbundet genomgå medicinska hälsoundersökningar.
I Sverige är det även sedan länge tradition att företag står för denna kostnad för sina anställda, och det finns uttalade eller outtalade krav på detta från såväl anställda som fack.
Det har under senare år diskuterats en hel del gällande hälsoundersökningarnas värde, och de har blivit alltmer ifrågasatta. Kritikerna menar att undersökningarna är olönsamma, medan andra anser att de är strategiskt viktiga för företagen.

Det finns en rad leverantörer av hälsoundersökningar – allt ifrån enkla nätbaserade hälsoundersökningar där provsvar, kommentarer och rekommendationer delges den anställde digitalt, till omfattande hälsoundersökningar som med modern avancerad teknik scannar kroppen, och undersöker hjärta och kärl, gör DNA-analyser, blodanalyser och mycket mer. Utifrån resultat delges ett medicinskt nuläge och underlag att diskutera risker för medicinsk ohälsa.

Leverantörer av hälsoundersökningar vill ju sälja dessa och ser företag som en bra, säker och betalningsvillig målgrupp. Leverantörerna - i form av ansvariga läkare - har i regel en bra och välgrundad expertkunskap gällande medicinska frågor. Det som ofta saknas är kunskap om huruvida undersökningarna ger en vinst i form av minskad ohälsa och ett redskap för den anställde respektive för företaget att jobba med dessa frågor. Vad kostar det och vad ger det? För vem?

Många hälsoundersökningar är reaktiva – de beskriver ett nuläge gällande provsvar och undersökningsresultat med förklaringar om vad prover och undersökningsresultat betyder. De skapar i många fall fler frågetecken än utropstecken eftersom referensvärden ofta blandas ihop med vad som är friskt respektive sjukt, och svar på undersökningar är ofta inte svart eller vitt. Det är också viktigt att betona och komma ihåg att normala resultat från en hälsoundersökning är ingen garanti för att allt är bra.
Dessutom är det inte självklart att hälsoundersökningar är avdragsgilla för företag. De kan av skattemyndigheter lätt betraktas som löneförmån. Här är det viktigt för företag att vid upphandlingar av tjänsten veta och förstå vilket syfte man har för dessa, och likaså att de uppfyller de förväntningar som såväl den anställde som företaget har.

Vad är syftet med hälsoundersökningar?

För företaget
• Att få en kartläggning över hur hälsoläget ser ut, vilka risker som finns gällande ohälsa
• Att få verktyg till att arbeta med hälsobefrämjande åtgärder för att få en ökad effektivitet, minskad ohälsa och sjukfrånvaro och därmed bättre lönsamhet
• Att få hälsoundersökningar att ses som en förmån för de anställda och ett medel att visa att man är en attraktiv arbetsgivare

För individen
• Att få en medicinsk nulägesanalys och få svar på undersökningsresultat för att lindra oro och funderingar
• Att få en bredare hälsoanalys av hur kropp och själ mår
• Att få råd och verktyg för att kunna gå vidare med det egna hälsoarbetet så att man kan må bra i framtiden

När du som HR-ansvarig eller VD funderar över att erbjuda de anställda hälsoundersökningar är förstås grundfrågan vilket syfte dessa har. Det leder till att fundera över hur de ska vara sammansatta, hur förberedelser ska göras och information delges, samt hur återkoppling ska se ut. Det gäller också att vara beredd på att göra, och ha budgeterat för, en åtgärdsplan utifrån det resultat som kommer fram.

Har då hälsoundersökningar något värde?

Ja, denna frågeställning är bakgrunden till att branschorganisationen Sveriges Företagshälsor tillsammans med Karolinska Institutet tillsatte en Riktlinjegrupp för att utifrån vad vetenskapliga studier visat, få fram rekommendationer för hur en hälsoundersökning bör se ut från företagets synvinkel och för att ge positiva hälsovinster över tid för såväl individ som företag.

Eftersom jag var delaktig i gruppens arbete med att ta fram dessa riktlinjer så vill jag förstås delge denna kunskap till företag och till dig som HR-person eller VD, så att ni dels kan göra en professionell förfrågan av tjänsterna, dels ställa krav på leverantörer av tjänsterna. Ni behöver också kunna använda materialet i ert hälsoarbete på ett sådant sätt att det ger såväl hälsoresultat som positivt ekonomiskt utfall.

Medicinskt inriktade hälsoundersökningar - kortfattade fakta

Medicinska hälsoundersökningar – där organfunktioner mäts via blodprover och organ scannas, där möjligheter till förklarande och utvecklande läkarsamtal erbjuds, etc. – kan förstås ha ett stort och viktigt värde för individen. Det kan stävja oro, ge svar på hälsofrågor och ge möjlighet till en kommande individuell hälsoplan. Dessutom erhåller man individuella referensvärden och undersökningsresultat att kunna jämföra med i framtiden.

Den stora vinsten med denna typ av hälsoundersökningar för medarbetarna är inte att man hittar sjukdom. Från företagets synvinkel är den här sortens undersökningar betydligt mer kostsamma än vad hälsovinsterna blir. Här får man värdera denna typ av tjänst och betrakta den som personalbefrämjande åtgärder. Det är viktigt att veta och förstå syfte, mål, kostnader och effekter inför planering av hälsoundersökning för medarbetare.

För nyckelpersoner i företag kan det vara värt med medicinska hälsoundersökningar eftersom man i de fallen – precis som inför tecknande av försäkringar – bedömer och värderar individuella medicinska risker och hälsorisker, även i förhållande till typ av tjänst och arbetsmiljömässiga risker.

Vilka är de stora bovarna gällande ohälsa i företag?

Följande tre hälsoområden står för 85 procent av kostnaderna för ohälsa i företag:
• Stress/psykosocial ohälsa
• Problem i rörelseapparaten, d.v.s. i rygg, leder och muskler
• Levnadsvanor, d.v.s. matvanor, kost, motions- och träningsvanor, alkohol, nikotin m.m.

Viktigt att veta är att 85 procent av kostnaderna inte är hemma och sjukskrivna utan är på arbetet och presterar sämre i form av sänkt produktion och arbetsförmåga.

Ur företagets synvinkel så är det ju dessa aspekter som är värda att mäta. Dessutom har företaget möjlighet att kunna påverka denna ohälsa genom arbetsmiljöinsatser och genom att se över policys och riktlinjer gällande levnadsvanor och stress, samt ge medarbetare verktyg och incitament för att förbättra sina levnadsvanor och få stöd i detta. Om detta görs i samarbete med företaget och de anställda och leder till åtgärdsplaner på alla nivåer i företaget, d.v.s. på organisations-, arbetsplats- och individnivå – då först får man resultat – och dessutom BRA resultat.

En sådan hälsoundersökning kartlägger således både individens nuläge och företagets nuläge. Hur arbetar man med dessa frågor idag? Finns policys? Efterlevs dessa? Vilka proaktiva åtgärder gör företaget för att backa upp sunda levnadsvanor? Vilka områden behöver prioriteras gällande företagets hälsoarbete för att få medarbetarna att må bättre till såväl kropp som själ?

Här finns det både mycket pengar att tjäna för företaget och en ökad hälsonivå för medarbetarna. Företaget bidrar till folkhälsoarbetet på ett bra sätt. Allt detta stärker sammanhållning, gemenskap, trivsel på arbetet, ökad lojalitet, ökad attraktivitet och image.

Om företaget sedan vill välja till medicinska delar i hälsoundersökningen så kan man ju göra detta och antingen stå för den kostnaden själva eller att de anställda på egen bekostnad kan köpa till medicinska moduler efter eget intresse.

Görs detta på rätt sätt åstadkommer vi fungerande hälsoundersökningar till nytta för företaget och till glädje för de anställda.

Vill du läsa mer om detta: Gå in på den här websidan från Karolinska institutet där Riktlinjearbetet för Hälsoundersökningar via Arbetsplatsen presenteras.

Hälsosamma hälsningar!


Du kanske även gillar

Region Västerbotten deltar i europeiskt projekt för kompetensöverföring. Västerbotten är en region som står inför stora...

Anna Hansson har träffat kardiolog Mats Börjesson: ”25 procent av övervikten kan skyllas på genetiken och arvet - resten beror på livsstilen”. Mats Börjesson är kardiolog och en av våra främsta folkh...

Personlighetens Big Five, del 3: Extroversion. Graden av extraversion-introversion har en grundläggande inverkan p...

"Forskarna konstaterar att förmågan att fokusera ger en känsla av kontroll och kompetens." Med fokustid menas att fokusera på en sak i taget, att ha förm...

Färre kvinnor än män tillåts jobba på distans, enligt en ny undersökning. Den nya tekniken håller på att förändra arbetslivet, och...

Kontinuitet är viktigare än hårt arbete. Bryt aldrig kedjan! Har du ett mål som du vill uppnå? Funderar du på hur man...

Psykologen Caren Sjöström: ”Fallet Elliot visar att vi inte kan fatta några beslut på enbart logiska resonemang.” Hur gör du när du ska fatta beslut? I strategiska frågor p...

Hanna Öhman, Niana: "Håll vikten i sommar genom att bli medveten om det omedvetna." Semestern är här och med den kommer härliga kvällsdopp, l...

Branschen har fördubblats på mindre än tio år, enligt uppgifter från SCB. Bemanningsbranschen växer så det knakar. Enligt nya siffror fr...

Men framtiden är ljus för bemanningsföretagen, menar Henrik Bäckström. Bemanningsbranschen har gått starkt framåt i Sverige de senaste...

  • Motivationsbloggen

Ofta när någon tar ställning för inkludering inom idrottsvärlden så hörs ändå upprörda röster om att sport och politik inte bör blandas. Det har bland annat kommit upp när supporters på fotbollsmatcher hållit upp banderoller som rört invandring och stöttat rörelser som till exempel Refugees welcome. Det här intresserar mig.

  • Coacha

Känns det trögt och omotiverat att sätta igång igen efter sommarens semester?
Har du varit mobilfri, fri från mailen, fri från att fatta beslut och prestera hela tiden? Kanske har du legat i hängmattan och inte gjort så mycket, kanske har du tagit promenader på stranden eller strosat runt i naturen. Och funderat på dagens viktigaste fråga: ”Vad ska vi ha till middag idag?”
Du har varit i nuet och din hjärna har lugnat ner sig och fått kontroll på tankarna.
Möjligen har du till och med haft lite tråkigt på slutet av semestern och känt behov av att göra någonting.
Du kanske har fått nya idéer och tankar om ditt liv och arbete?

  • Planera

Det finns olika uppfattningar om hur mycket tid vi spiller på att leta efter digitala dokument, men klart är att letandet bland filerna utgör ett synnerligen oönskat avbrott i vårt arbete. Nog går det att betrakta också detta som en distraktion. Vi är i färd med att få en sak gjord men blir hindrade i vår framfart bara för att vi inte hittar det där dokumentet vi söker. Frustrerande är ordet. Men att få ordning bland sina filer är lättare än du tror.

  • Ledning

Att anställa en extern ledare kan vara en svår och riskfylld process, både för bolaget och för den tilltänkta personen. Förbereder man ledarskiftet väl och tar rätt steg i rätt ordning finns det en fantastisk tillväxtpotential för företaget. Hastar man igenom och inte tar uppgiften på allvar väntar det motsatta. 

  • Motivera

Naturen gav oss den fantastiska möjligheten att tänka och skapa våra virtuella tankevärldar med hjärnan. Denna härligt röriga och smarta kombo av 100 miljarder neuroner där alla våra kalkyleringar, planeringar och livsfunderingar bor. Ett med tiden alltmer personligt inrett huvudkontor där vi kan bygga scenarier om framtiden och relatera till dåtiden. Och där allt annat som kommunikation, överlevnadsstrategier, statusmarkörer och personligt ledarskap knådas och bearbetas. Rädslor, glädje och eufori. Ditt eget du!

  • Ledarskap

Som chef har du hela tiden medarbetare runt omkring dig: Någon pockar på uppmärksamhet. Någon vill stämma av något. Någon vill ha hjälp att prioritera. Någon vill ha ett klargörande. Detta är ju själva poängen med organisationen... som ledare kan du inte fullfölja verksamhetens uppdrag på egen hand, utan ska snarare ha fokus på att styra, leda och följa upp i syfte att säkerställa att medarbetarna gör rätt saker på ett effektivt sätt så att ni tillsammans skapar största möjliga nytta och värde för kunden. Med andra ord, du är inte ensam, men innebär det att du aldrig känner dig ensam?

  • Hälsa

Vi kan lika bra slänga ut tanken på balans med badvattnet. Det skapar bara stress att sträva efter den perfekta balansen i livet, hur många kurser vi än går på. Det är vettigare att finna en balans i obalansen. Att ständigt jaga perfektion är både ohälsosamt och ineffektivt.

  • Ledarskap

I den första artikeln om hjärnans elasticitet gick vi igenom nio olika egenskaper som är typiska för människor med en hög grad av ”elastisk” förmåga. Vi konstaterade att dessa egenskaper är av avgörande vikt för att nå dit vi vill i karriären och i livet.
Men hur gör man då för att utveckla sin elasticitet? I del 2 ska vi titta närmare på åtta olika tekniker för att utveckla rätt mindset i en föränderlig värld.

  • Projektleda

”Det du förväntar dig är det du upplever…” Visste du att du avgör om ditt projekt kommer att ha väl fungerande kommunikation med intressenterna eller inte? I rollen som projektledare har vi ofta fokus på förväntningar – det vill säga de förväntningar som finns hos projektets intressenter. Det är inte alltid lätt att hitta rätt; frågor som kommer upp är till exempel vad som är möjligt och hur långt man kan, och borde, sträcka sig i form av anpassningar. Det här är frågor vi som projektledare brottas med dagligen. Tänk om det faktiskt finns en silver bullet för detta? Visst vore det häftigt?

  • Kommunicera

Ofta har du publikens intressse från första början - men hur behåller du människors uppmärksamshet hela vägen? Anna Bellman ger användbara råd kring hur du håller energin uppe när du pratar inför större grupper. Bland annat får du lära dig knep såsom tresekundersregeln... Här ser du andra delen i hennes videoserie om presentationsteknik där hon delar med sig av tips och tricks som gör dig säkrare i din roll som presentatör och möteshållare.

  • Motivationsbloggen

Är det okej att arbeta med en sak och tycka något annat på fritiden? Polisen har sitt välkända fall med Göran Lindberg som enligt hans Wikipediasida ”var en drivande kraft för att uppmärksamma problem kring könsdiskriminering, sexuella trakasserier och våld mot kvinnor, särskilt bland poliser” men som dömdes för bland annat grov våldtäkt och sexköp. Det är ett drastiskt och olagligt, extremt exempel, men tv-rutan symboliserar det du gör utanför arbetet. Vilka tv-program väljer du att se? Engagerar du dig i någon förening? Är du politiskt aktiv? Hur ser din familj ut?

  • Motivera

Hade du tänkt att lägga om din diet, gå upp en timme tidigare varje morgon eller sluta röka? Att pröva någonting nytt i 30 dagar kan vara ett smart och enkelt sätt att utmana sig själv utan att sätta ribban alltför högt. En månad är tillräckligt lång tid för att den nya vanan ska fastna - men ändå inte längre än att experimentet känns överkomligt.

  • Kommunicera

Att vara pirrig när du ska tala inför större grupper är bra, att vara förlamad av nervositet är riktigt dåligt. Känner du igen dig? Det är det många som gör... Men det finns metoder för att minska stresspåslaget och bli kompis med rampljuset. Första delen i Anna Bellmans serie om presentationsteknik foksuerar på det som drabbar så många: nervositet. Anna delar med sig av tips och tricks som gör dig säkrare i din roll som presentatör och möteshållare.

  • Coacha

Det finns många undersökningar som visar att alltför många människor i arbetslivet idag inte använder alla sina drivkrafter, inte känner sig motiverade och saknar balans i livet. Det medför att de upplever ohälsa i form av inre stress som leder till psykiska och fysiska åkommor med sjukskrivningar som följd. Idag är till exempel utmattningsdepression en stor orsak till sjukskrivningar. Det behöver inte gå så långt att man blir sjukskriven - man kan ändå känna brist på motivation på arbetet.

  • Projektleda

– Jamen, jag vet ju att jag inte är kreativ!
I många år var jag helt övertygad om att jag inte är kreativ. Så fort en uppgift uttryckligen krävde kreativitet och nytänkande så låste det sig. Ibland utan att jag ens märkte det. Men innerst inne ”visste” jag ju att jag inte var kreativ, att jag var urdålig på att skapa och tänka nytt.

  • Ledarskap

Det tog Sara Lund drygt 50 år att komma ut ur garderoben. Under dessa år hade Sara hållits gömd och dold för omgivningen, detta trots att hon var en central del av Claes Schmidt. Claes hade inte vågat visa upp henne av rädsla för vad andra skulle tycka och tänka. Men från den dagen Claes visade upp Sara har han aldrig mött det han var så rädd för – snarare tvärtom.