Kan arbetsrätt vara lätt?

Det finns lagar som reglerar det mesta inom arbetsrätten: anställningsformer, löner, hur man får säga upp folk,  semesterersättning, arbetstider, ledighet för studier och föräldraledighet. En del av lagarna är delvis dispositiva. Det betyder att man kan i kollektivavtal avtala bort en del regler och komma överens om annat. Men en del regler går inte att avtala bort alls.

Lön

I Sverige har vi ingen ”minimilön” fastställd i lagen, däremot regleras detta ofta i kollektivavtal mellan arbetsgivaren och fackförbund. Det är alltid okej att betala mer än minimilön.  

Ob, det vill säga tillägg för obekväm arbetstid, det regleras också i kollektivavtal. Finns det inget sådan kan man inte förvänta sig något ob-tillägg per automatik.  Bra att berätta för den som söker jobb i branscher där arbete förekommer utanför det vi betraktar som vanliga arbetstider. Vad som är obekväm arbetstid brukar också framgå av kollektivavtalet.

Arbetstider

Arbetstidslagens regler går i många fall att avtala om i kollektivavtalet.  Den ordinarie arbetstiden får max uppgå till 40 timmar i veckan. I arbetstidslagen regleras också sånt som jourtid, övertid, veckovila , nattvila och rätt till raster.

Semester

Det är semesterlagen som reglerar semesterfrågor, men här kan både kollektivavtal och egna avtal med arbetsgivaren ge mer än de 25 lagstadgade semesterdagar.

Uppsägning

Hur lång är uppsägningstiden? Förut spelade åldern in, men sedan 1997 är det anställningstiden som avgör. Men båda reglerna gäller parallellt. Här kan också kollektivavtalet gälla med andra regler.

Det är LAS, lagen om anställningsskydd, där reglerna om uppsägning finns.
Den 22 § beskriver turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. De reglerna, är det många som ondgör sig över och en del tycker att arbetsgivaren ofta lyckas frångå dem. Oavsett hur det är med den saken, den 22 § beskriver hur turordningslistor ska byggas upp inom respektive turordningskrets. Och kretsarna kan omförhandlas genom lokala överenskommelser. Ja, det är komplicerat.

Uppsägning på grund av personliga förhållanden

Missbruk och misskötsamhet är exempel personliga förhållanden som kan leda till uppsägning.

Enligt 7 § LAS krävs saklig grund. Det är viktigt. När man prövar vad som är saklig grund ska man vara inriktad på att bedöma vilka konsekvenser man ser inför framtiden av den anställdes beteende. Förseelserna i sig ska man inte primärt rikta in sig på. Sen spelar det stor roll hur länge man varit anställd, hur stort företaget är och vilken ställning arbetstagaren har. När det gäller misskötsamhet tittar man också på hur arbetsgivaren agerat. Har man varnat? Har man varit tydlig och sagt ifrån?  Har man undersökt omplaceringsmöjligheterna? Har man klargjort att arbetstagaren måsta ändra sitt beteende?

Avsked

18 § LAS. För att bli avskedad ska man grovt ha åsidosatt sina ålägganden mot arbetsgivaren. Och här har arbetsgivaren inga skyldigheter att försöka omplacera. Gränsen mellan avskedande och uppsägning är inte knivskarp. Kort kan man sammanfatta att avsked gäller för grövre förseelser än uppsägning, det finns inte heller någon uppsägningstid vid avsked.

Ledighet

Studieledighetslagen – den som vill gå en utbildning har rätt till ledighet och utbildningen behöver inte ha relevans för den anställdes arbete. Det är det många som fortfarande tror.

Föräldraledighetslagen- en lag som många blivande mammor och pappor läser och sätter sig in i. Här regleras föräldraledigheten, vård av barn, rätten till kortare arbetstid, anställningsskyddet under föräldraledigheten (16 - 17§§),  och rätt till omplacering under graviditeten vid riskfyllt arbete.

Och man behöver inte berätta att man är gravid under en anställningsintervju. Och om den arbetssökande gör det ska inte arbetsgivaren ta med det i sin bedömning. Det får bara påverka beslutet om hon får jobbet eller inte, om det inte finns synnerliga skäl.

Veta mer?

Mycket av informationen i den här artikeln är hämtat från svenskarbetsratt.se. Där kan du fördjupa dig mer och också mejla in  frågor. 

Många fackförbund och arbetsgivarorganisationerna ger också rådgivning. Eller fråga en jurist vid knepiga fall. Hellre för tidigt än för sent.