Menu

Så ordnar du publicitet utomlands

"Det personliga umgänget med utländska reportrar är mer otvunget".

Att synas utomlands behöver inte vara svårt. Men det gäller att veta spelreglerna i utländsk press för att lyckas få in sitt budskap. Vår PR-krönikör, Peter Karaszi, delar med sig av smarta och användbara tips.
 


För alltfler företag finns det nuförtiden all anledning att försöka få publicitet i utländska medier för att stödja försäljning av varor och tjänster, söka finansiering, eller hitta internationella samarbetspartners av olika slag. Många svenska företag, även nystartade och mindre företag, ser helt naturligt hela världen som sin marknad och vill stödja sin verksamhet med utländsk publicitet.

Det är faktiskt rätt så enkelt att få publicitet i utländska facktidningar, av följande skäl:

  • Internet och epost har gjort det lätt att hitta och kontakta utländska publikationer.
     
  • Det finns i de flesta branscher enbart ett fåtal mycket nischade publikationer som är lätta att hitta och som ofta är lätta att ha att göra med. De är i normalfallet mycket intresserade av nya relationer och initierad information från branschen, inklusive insända artiklar.
     
  • Utländska medier ”tänder” på i stort sett samma saker som svenska.
     
  • Pressmeddelanden på engelska är uppbyggda på nästan samma sätt som de svenska.


Det finns emellertid några viktiga skillnader att beakta:

  • Svenska medier har en mycket större försiktighet mot textreklam än utländska. Gentemot utländska redaktioner kan man ”ta i” och ställa sin verksamhet i mycket ljusare dager än mot svenska redaktioner. Snarare förväntas det att man framhäver sina produkters eller tjänsters lysande egenskaper – utan att bli alldeles för skrytsam. Detta gäller även i pressmedelanden. Huvudregeln är att läsarintresset kommer i första hand, även om detta råkar vara gynnsamt för det omnämnda företaget.
     
  • Relevanta utländska publikationer är normalt mycket smalare än de svenska, och reportrarna mycket mer insatta. Således kan pressmeddelanden och annan internationell kommunikation vara väsentligt mer teknisk och initierad än gentemot svenska redaktioner. Upplagorna är ofta små men träffsäkerheten är vanligtvis mycket stor.
     
  • Det personliga umgänget med utländska reportrar är mer otvunget och innefattar ofta dyra middagar – med sprit – och presenter. Kontakterna är mer direkta och de personliga relationerna viktigare. Utländska reportrar förstår förstås likaväl som svenska varför de blir kontaktade men de bryr sig inte om att de ger företaget gratisreklam så länge nyheten är bra eller artikeln läsvärd. Man behöver inte gå som katten runt het gröt utan kan rakt på sak säga saker som att ”det här är en kanonbra nyhet som du får exklusivt om du publicerar den tillsammans med en intervju med vår VD senast på onsdag”.


Om man vill göra det riktigt enkelt för sig och ändå vara effektiv så kan man förlita sig till tre PR-verktyg i umgänget med utländska medier: pressmeddelanden, tipsmejl och andra kontakter per epost, och egenhändigt författade insända artiklar (”contributing articles”).

Det är tidsödande, men inte svårt, att sätta samman en sändlista över relevanta utländska medier. Det är bara att göra sökningar på internet (googla på ”magazines” och den egna branschen). På respektive publikations hemsida återfinns e-postadresser till redaktionen och specialreportrar och ibland även särskilda epostadresser för pressmeddelanden.

Artikeltips och presentationer av den egna verksamheten kan man skicka via ett mejl till redaktören eller en specialreporter, precis som svenska tipsmejl, om man har man något intressant att berätta eller kommentera.

Pressmeddelanden på engelska skrivs på nästan samma sätt som svenska pressmeddelanden, med några kosmetiska (men viktiga) skillnader. Det gäller bland annat tonen (mer skrytsam) och olika val av tempus i rubrik och citat. Leta upp några via Google och studera dem!

Ett sista råd: er engelska måste vara perfekt! Det duger inte med pressmeddelanden och annan kommunikation på dålig engelska. Om du känner dig osäker på det engelska språket, eller behöver annan handfast hjälp i arbetet, så ta hjälp av en duktig PR-konsult med erfarenhet av internationell PR.


Du kanske även gillar

Enkla och användbara tips för dig som vill göra PR på hemmaplan. PR och publicitet är fantastiska vapen för att stödja marknadsf...

Inte för sent att nominera… I april 2011 delades Stora pr-priset ut för första gången....

Christer Isaksson; "Frihet, jämlikhet och broderskap räcker inte som projekt 2011 i ett land där de politiska partierna omfattar identiska värden och är intill förvillelse lika." Socialdemokraterna behöver konkreta politiska projekt att enas kring. F...

"Mediernas makt skärper kraven för det politiska ledarskapet." Moderaternas tre senaste partiledare Carl Bildt, Bo Lundgren och Fredrik...

Evelina Wahlqvist: ”Därför bygger den uppriktiga lyckan på att vara mindre hård mot sig själv. På att bejaka barnet inom sig. Och på att ha förmågan att skrynkla ihop sin hjärna och rulla in den i hjärtat om hjärnan blir för dömande.” Tänk om vi är ämnade att vara lyckliga? Jo, jag menar på...

"KD och V två viktiga partier i de två blocken inför 2014". 2012 inleds på samma sätt som 2011 rullat på: förä...

Vår PR-krönikör visar hur en kampanj kan få en rad oväntade, men positiva, effekter om man satsar på vågade beslut längs vägen. (Del 2 av 2) I förra veckan skrev vår PR-krönikör om hur han,...

Författaren och PR-konsulten Peter Karaszi skriver om vikten av att bygga sitt eget varumärke. Det är viktigare än någonsin att låta sitt ledarskap...

"Är mitt synsätt talande för just min generation eller vad är det som gör att du blir mer restriktiv med att våga gå på känsla när du blir äldre?" Häromdagen höll jag en föreläsning för en nä...

Pauline Grindvall: "Jag kan inte enbart fokusera på jobb och karriär och tro att tårtbiten 'familj och vänner' ska frodas och må bra." Hur går det med nyårslöftena? Har du redan börjat skarva...

  • Motivationsbloggen

I ett samtal häromdagen kom det fram att den jag pratade med känner sig som en grå mus ibland. Andra gånger är hen en briljant Bagheera som äger hela scenen. Alla rädslor är försvunna och den egna förmågan inspirerar människor till andnöd. Den naturliga följdfrågan blir förstås: vad skapar den tysta musen och när kommer Bagheera?

  • Motivera

Vi lever i en ny tid. Och så plötsligt – en ny tid igen! När drönare flyger in med Amazons bokpaket, pyttesmå innovationer knackar på nanodörren och digitaliseringen sprutar ut nya affärsmodeller på löpande band så ändras allt och hela tiden. Från steg – till steglöst.

  • HR

Medarbetarskap är ett hett ämne som är på tapeten i många organisationer, men vad innebär det egentligen - och visst är det dubbeltydigt? Å ena sidan vill vi att våra medarbetare ska ta ett stort eget ansvar på arbetet och bidra till ett gott arbetsklimat, men å andra sidan betyder det att vi som chefer måste delegera och släppa ifrån oss ansvar.
I den första av två artiklar om medarbetarskap ska vi titta närmare på varför detta begrepp blir allt viktigare i ett alltmer dynamiskt arbetsliv.

  • Projektleda

Har du också funderat vad det är som gör att vissa människor alltid ser så lyckliga och glada ut? Varför de ler och alltid är vänliga? Varför de alltid har ett vänligt ord på vägen till sina medmänniskor? Vad det är som gör att de orkar? Att de inte lika ofta tappar humöret eller verkar håglösa?

  • Planera

Hur skapar vi mer struktur i vårt arbetssätt? Hur prioriterar vi vad som ska göras och varför är det viktigt? David Stiernholm reser land och rike runt och föreläser och undervisar om hur vi bättre kan organisera vår vardag. Han kallar sig struktör, än så länge Sveriges enda sådan. Den 8 septemer kommer han till vårt Lunch & Learn med sin föreläsning Prioritera rätt lätt. "Ju mer vi kan strukturera allt det där som bara måste fungera, desto mer kan vi ägna oss åt kreerandet.", säger han.

  • Planera

Frågan om aktivitetsbaserat arbetssätt kommer allt oftare till oss som jobbar med effektivitet, och det för det mesta med stor oro för hur det kommer att fungera. Ingen egen arbetsplats, ”pappersfritt”, små förvaringsutrymmen, kommer att bli störd, lyssna på musik, mat vid skrivbordet, ”clean desk” och en hel del andra frågor dyker snabbt upp för de som står inför den här förändringen. Några har redan kommit en bit på väg genom att ha jobbat i öppna kontor (med egen arbetsplats) medan andra går direkt från ett eget kontorsrum till att jobba aktivitetsbaserat.

  • Ledarskap

Hösten är i antågande, och med den lär förkylningarna komma som ett brev på posten. Men sjukfrånvarons omfattning beror inte bara på hur mycket handsprit ni använder på arbetsplatsen, utan också på hur sammansvetsat ert team är. En ny undersökning visar nämligen att människor är mer benägna att stanna hemma från jobbet om deras medarbetare ofta gör det. Detta gäller dock inte i team som är tätt sammankopplade och som bygger sina relationer på ömsesidig tillit.

  • Coacha

Känns det trögt och omotiverat att sätta igång igen efter sommarens semester?
Har du varit mobilfri, fri från mailen, fri från att fatta beslut och prestera hela tiden? Kanske har du legat i hängmattan och inte gjort så mycket, kanske har du tagit promenader på stranden eller strosat runt i naturen. Och funderat på dagens viktigaste fråga: ”Vad ska vi ha till middag idag?”
Du har varit i nuet och din hjärna har lugnat ner sig och fått kontroll på tankarna.
Möjligen har du till och med haft lite tråkigt på slutet av semestern och känt behov av att göra någonting.
Du kanske har fått nya idéer och tankar om ditt liv och arbete?

  • Projektleda

Än så länge finns det ingen app som kan hjälpa oss att se in i framtiden. Osäkerhet är något vi måste leva med och vi kan inte avgöra hur saker och ting kommer att förändras över tid – hur mycket vi än kontrollerar, styr och skapar regelverk. Varför är det så svårt för oss att förhålla oss till ovissheten i projektvärlden? Den frågan, och många andra, ställer sig författarna Mats Ragnarsson och Lars Marmgren i boken ”Att leda osäkra och komplexa projekt”. Jag träffade Mats Ragnarsson och pratade ledarskap, leverans, mänskligt välmående – och myror.

  • Ledarskap

Psykisk ohälsa, inte minst i form av stress och utmattningssyndrom, är ett stort problem i vårt arbetsliv. Stressen leder till att vi lätt blir självcentrerade och frustrerade, och i allra värsta fall slår den ut vår förmåga fullständigt. När vi är stressade så luras vi av våra egna tankar till att bli rädda. Vissa människor använder alkohol och droger, eller andra former av missbruk, för att kunna slappna av och få tyst på de påträngande tankarna. Det är ett mycket destruktivt sätt att hantera problemet, och som ledare är det viktigt att man känner till varningssignalerna om en medarbetare skulle drabbas av sådana problem.

  • Ledarskap

Evelina Lindgren är 30 år och vd för aPak och vann utmärkelsen Årets Unga VD i höstas. I det tolfte avsnittet av Pratbart pratar hon kulturförändring, generationsskifte och ledarskap med Marie Alani och Helena Timander. ”Jag är noga med att prata mycket om att förmedla att det är viktigt att ha balans i livet. Jag tror det är viktigt att vi förmedlar de positiva sidorna med ledarskapet i ett generationsskifte så att vi hittar människor som vill axla rollen. Det är viktigt att vi har hållbara företag i Sverige och då måste vi tänka långsiktigt och se till att vi har bra ledare.” , säger hon bland annat.

  • Motivationsbloggen

Under många år arbetade jag som brevbärare i en lokal under Kungliga Tennishallen på Gärdet. Lokalen var stor och vi hade en bastu vilket kändes lyxigt, men det som utmärkte den var att den saknade fönster. Det är konstigt att inte se väder och dygnet skifta. Den fönsterruta jag tar upp här är dock en metafor så det hade fungerat alldeles utmärkt att knalla in där och se hur vår fönsterruta såg ut.

  • Innovation

Philip Engström är innovationsledare på IT-konsultbolaget Cybercom, som hjälper företag att tillvarata den digitala världens möjligheter. Han arbetar både strategiskt och operativt, och tycker om såväl tekniska som ledarskapsrelaterade utmaningar. Mindre roligt är det när innovationsarbetet inte får den uppmärksamhet och det mandat det förtjänar i organisationen – men nu börjar allt fler företag förstå hur viktigt innovation är och att ordet måste omsättas i handling. Det är då man kan utveckla nya lösningar – som ibland förefaller som ren magi.

  • Hälsa

Jag har funderat en hel del över ordet lagom. Det är ett ord som fått onödigt negativ klang. I betydelsen lagom ligger att det är den mängd som det ska vara, till skillnad från motsatsen när något är i olag och det råder obalans. Det är mycket som är i olag och inte som det ska vara i dagens arbets- och livssituation. Tänk om det är så att stressen och den psykiska ohälsan ökade samtidigt som vi började smutskasta ordet lagom?

  • Coacha

Stress är ett tidstypiskt problem – tempot är högre såväl på arbetet som privat. Många organisationer genomför förändringar i en takt vi inte skådat tidigare, och den nya tekniken gör oss tillgängliga för andra dygnet runt. Alla dessa faktorer sammantagna bidrar till en hög stressnivå hos många av oss, och stress är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I dagarna presenterades en ny undersökning av United Minds om stress, baserat på 4000 personer i Norden. Där framkommer att svenskarna upplever mest stress, följt av norrmännen. Varannan svensk känner arbetsrelaterad stress minst några gånger i veckan. Vi har sedan länge matats med tips och råd om hur vi bör hantera stressen, ändå tycks den öka. Vad beror det på?

  • Planera

Effektivitet är ett ord som i stort sett används dagligen i arbetslivet, men vad betyder det egentligen? Forskaren och författaren Niklas Modig menar att de allra flesta organisationer har missförstått begreppet. De lägger fullt fokus på individuell och funktionell effektivitet – som om verksamheten bestod av olika ”öar”. Detta leder till att nya problem uppstår, vilket kallas för ”Effektivitetsparadoxen”. I den här föreläsningen förklarar Niklas Modig vad det här fenomenet beror på, och hur vi bör förändra vår syn på effektivitet.
 

Partners

Litteraturtips