BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och hur du presterar på topp!

Bli medlem nu!

Så ordnar du publicitet utomlands

"Det personliga umgänget med utländska reportrar är mer otvunget".

Att synas utomlands behöver inte vara svårt. Men det gäller att veta spelreglerna i utländsk press för att lyckas få in sitt budskap. Vår PR-krönikör, Peter Karaszi, delar med sig av smarta och användbara tips.
 


För alltfler företag finns det nuförtiden all anledning att försöka få publicitet i utländska medier för att stödja försäljning av varor och tjänster, söka finansiering, eller hitta internationella samarbetspartners av olika slag. Många svenska företag, även nystartade och mindre företag, ser helt naturligt hela världen som sin marknad och vill stödja sin verksamhet med utländsk publicitet.

Det är faktiskt rätt så enkelt att få publicitet i utländska facktidningar, av följande skäl:

  • Internet och epost har gjort det lätt att hitta och kontakta utländska publikationer.
     
  • Det finns i de flesta branscher enbart ett fåtal mycket nischade publikationer som är lätta att hitta och som ofta är lätta att ha att göra med. De är i normalfallet mycket intresserade av nya relationer och initierad information från branschen, inklusive insända artiklar.
     
  • Utländska medier ”tänder” på i stort sett samma saker som svenska.
     
  • Pressmeddelanden på engelska är uppbyggda på nästan samma sätt som de svenska.


Det finns emellertid några viktiga skillnader att beakta:

  • Svenska medier har en mycket större försiktighet mot textreklam än utländska. Gentemot utländska redaktioner kan man ”ta i” och ställa sin verksamhet i mycket ljusare dager än mot svenska redaktioner. Snarare förväntas det att man framhäver sina produkters eller tjänsters lysande egenskaper – utan att bli alldeles för skrytsam. Detta gäller även i pressmedelanden. Huvudregeln är att läsarintresset kommer i första hand, även om detta råkar vara gynnsamt för det omnämnda företaget.
     
  • Relevanta utländska publikationer är normalt mycket smalare än de svenska, och reportrarna mycket mer insatta. Således kan pressmeddelanden och annan internationell kommunikation vara väsentligt mer teknisk och initierad än gentemot svenska redaktioner. Upplagorna är ofta små men träffsäkerheten är vanligtvis mycket stor.
     
  • Det personliga umgänget med utländska reportrar är mer otvunget och innefattar ofta dyra middagar – med sprit – och presenter. Kontakterna är mer direkta och de personliga relationerna viktigare. Utländska reportrar förstår förstås likaväl som svenska varför de blir kontaktade men de bryr sig inte om att de ger företaget gratisreklam så länge nyheten är bra eller artikeln läsvärd. Man behöver inte gå som katten runt het gröt utan kan rakt på sak säga saker som att ”det här är en kanonbra nyhet som du får exklusivt om du publicerar den tillsammans med en intervju med vår VD senast på onsdag”.


Om man vill göra det riktigt enkelt för sig och ändå vara effektiv så kan man förlita sig till tre PR-verktyg i umgänget med utländska medier: pressmeddelanden, tipsmejl och andra kontakter per epost, och egenhändigt författade insända artiklar (”contributing articles”).

Det är tidsödande, men inte svårt, att sätta samman en sändlista över relevanta utländska medier. Det är bara att göra sökningar på internet (googla på ”magazines” och den egna branschen). På respektive publikations hemsida återfinns e-postadresser till redaktionen och specialreportrar och ibland även särskilda epostadresser för pressmeddelanden.

Artikeltips och presentationer av den egna verksamheten kan man skicka via ett mejl till redaktören eller en specialreporter, precis som svenska tipsmejl, om man har man något intressant att berätta eller kommentera.

Pressmeddelanden på engelska skrivs på nästan samma sätt som svenska pressmeddelanden, med några kosmetiska (men viktiga) skillnader. Det gäller bland annat tonen (mer skrytsam) och olika val av tempus i rubrik och citat. Leta upp några via Google och studera dem!

Ett sista råd: er engelska måste vara perfekt! Det duger inte med pressmeddelanden och annan kommunikation på dålig engelska. Om du känner dig osäker på det engelska språket, eller behöver annan handfast hjälp i arbetet, så ta hjälp av en duktig PR-konsult med erfarenhet av internationell PR.


  • Guldkant

Helena Timander och Marie Alani jobbade med bland annat marknadsföring, kommunikation och caoching när de fann varandra. Numera föreläser och konsultar de inom HR och organisationsutveckling och brinner för värderingsarbete och företagskultur. Tillsammans har de skrivit boken Lycklig lönsamhet som bland annat handlar om hur värderingsdrivna företag kan bidra till ett mer hållbart samhälle.

  • Leda

Mikael Smedeby, vd för Advokatfirman Lindahl, är ny jurymedlem och huvudsponsor till utmärkelsen Årets vd. Hör honom berätta om sitt eget ledarskap på en modern byrå i en konservativ bransch, om vikten av lönsamt CSR-arbete och vd:n som vardagshjälte.  Men det finns också förbättringspotential. ”Jag tror på att jobba mer långsiktigt än man ofta göra idag”. 

  • Leda

Tidningen Offentliga Affärer delar varje år ut priset Årets Offentliga Chef till en ledare i offentlig sektor som lyckas motivera, engagera och inspirera sina medarbetare med sitt ledarskap. I år går priset till Christina Karlsson, arbetsmarknadschef i Alingsås kommun, som på kort tid har lyckats åstadkomma stora förändringar i sin verksamhet.

  • Leda

Jag har tidigare resonerat kring ett styrkebaserat ledarskap och begreppet positionering, dvs hur vi positionerar oss själva och varandra genom det vi säger och vårt sätt att tala. För att ytterligare fördjupa dessa tankar vill jag beskriva några positioneringsmöjligheter – tillika tankeverktyg – som du som chef kan pröva i syfte att positionera dig själv som en styrkebaserad ledare. Låt mig börja med den relationella positionen.

  • Projektleda

Frågan om hur agila metoder kan appliceras på projekt utanför IT-sektorn blir alltmer aktuell. Efterfrågan på mer kunskap kring hur och varför är stor. Vi på Wenell tycker att utvecklingen är intressant och följer den med stor nyfikenhet. Helt klart står att det finns stora fördelar med de agila metoderna – något som även är applicerbart på andra former av projekt. 

  • Hälsa

Många säger idag att det inte får så mycket gjort på jobbet. Om de inte kommer väldigt tidigt eller går hem väldigt, väldigt sent. ”De flesta sitter kvar så länge att man får vara riktigt sen för att få de där lugna stunderna då man kan få tänka ifred”, sade en medarbetare på ett större företag till mig för ett tag sedan. Neuroleadership Institute har gjort en undersökning i USA och fått fram siffror som visar att så lite som 10 % tycker att de gör sitt bästa tänkande på jobbet. ”Jag får gå hem och jobba på nätterna för att få något gjort”, berättade en person i undersökningen som omfattar 6 000 personer.

  • Hälsa

Snart är det härlig sommar och semester. Men vägen dit kan innebära mycket stress med studentmottagningar, avslutningar och planering. Med enkel yogaandning kan du hantera din stress och öka din energinivå. Vi lämnar över ordet till vår yogaforskare Marian Papp på Karolinska institutet. Hon ger användbara tips som du kan börja prova redan idag. 

  • Motivationsbloggen

Efter en lång kall vinter och en kort vår är äntligen sommaren här. Sommaren och semestern är för många en välbehövlig skön tid. Tid för lata dagar då vi får lite distans till det vardagliga och tid att reflektera. Mycket har hänt på Motivation.se sedan min förra sommarhälsning 2012 och jag vill gärna lyfta fram några saker.

  • HR

Debatten om LAS och arbetsrätten är alltför polariserad och förenklad. Det menar fackförbundet Saco, som i en ny rapport fastslår att anställningsskyddet i stor utsträckning redan har anpassats till det moderna arbetslivets förändrade förutsättningar. "Idag är det kompetens som ger trygghet, inte anställningstid", säger förbundets ordförande Göran Arrius.

  • Leda

Många människor kommer till mig och är bekymrade över sin oförmåga att skapa positiva resultat i sina organisationer. De har lysande planer och utmärkta metoder för att leda sina team - ändå upplever de inte framgång. Hur kan dessa ledare göra rätt saker, men ändå få fel resultat? Anledningen är att även om de är perfekta på utsidan, har de ett rörigt inre liv.

  • Leda

Befria cheferna från de tidskrävande administrativa uppgifterna - och ge dem ett tydligt mandat att verkligen leda sin verksamhet. Det kräver Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST, som nyligen skrev en debattartikel i ämnet tillsammans med tre andra förbundsordföranden. "Jag tror att man behöver forma organisationen så att rätt person gör rätt saker", säger hon till Motivation.se.

  • Kommunicera

De flesta har inte förstått vad det egentligen innebär att kommunicera. Det är väldigt många som har fått det hela om bakfoten. Vi lever i en tid när vi kommunicerar som aldrig förr och på fler arenor än vi kan överblicka. Vi sänder ut så otroligt många budskap, och utsätts själva av en ofantlig mängd information, varje dag.

  • Leda

Sveriges bästa arbetsplats - flera år i rad. Det finns säkert en rad anledningar till att Microsoft Sverige präglas av ett utvecklande arbetsklimat och positiva siffror. En av dem kan vara bolagets vd, Per Adolfsson. ”Det är fantastiskt roligt att höra att medarbetarna känner att de har stora utvecklingsmöjligheter och intressanta arbetsuppgifter”, säger han i en intervju för Motivation.se.

  • HR

Kulturella aktiviteter och upplevelser kan motverka stress och utmattningssyndrom. Det menar stressforskaren Töres Theorell vid Stockholms universitet. Flera forskningsprojekt har de senaste åren visat att kultur får människor att känna sig i balans. "Kulturen går rakt in i känslohjärnan och kan ge jättekraftiga effekter", säger Töres Theorell till Motivation.se.

  • Leda

Folkpartiledaren och utbildningsminister Jan Björklunds ledarskap är hotat. I första hand handlar det om ledarskapet som rör svensk skola. Det hotas utifrån av oppositionen, men också inifrån Alliansen.Under det senaste decenniet har Jan Björklund förändrat debattklimatet inom utbildningspolitiken liksom förutsättningarna för skolpolitiken och skolan. Han har gjort det som skolborgarråd i Stockholm, som oppositionspolitiker och som statsråd sedan 2006.

  • Motivationsbloggen

Det är svårt att inte präglas av omgivningen när man sitter här och summerar motivationsveckan. Jag befinner mig inte där jag brukar... Jag sitter i en trädgård bland syrener och maskrosor och massa annat obestämt som är på väg upp i rabatterna. Ljuvligt är en underdrift.

Partners

Litteraturtips