Menu

Ledarskap

Min första artikel avslutade jag med en fråga: Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? I den här artikeln får du ytterligare del av min syn på ledarskap utifrån ledarrollen, då jag menar att det är den som är ledarskapets kärna ur vilken allt det goda kan utvecklas. I grunden handlar det om att utveckla ett tjänande ledarskap baserat på tillit och meningsfullhet.

Möten är en "dold" organisatorisk trend. De har länge behandlats som ett nödvändigt ont, men nu börjar allt fler få upp ögonen för mötenas verkliga potential. En tydlig trend är sedan länge att både chefer och medarbetare ägnar allt mer tid åt olika möten. Men det går dessvärre inte att bara önska sig tillbaka till en annan tid. För att kunna hantera situationen behöver vi förstå grunden. Det handlar om komplexitet.

Digitalisering – detta eviga buzzword på allas läppar. Det verkar finnas lika många sätt att tolka som det finns organisationer som försöker sig på att förklara vad digitalisering innebär i just deras bransch. Jag söker ett djupare svar på frågan om vart ledarskapet är på väg när det går mot en oviss framtid där människa och maskin kommer att leva alltmer i symbios. Och den overkliga artificiella intelligensen – AI – vad kommer den göra med våra organisationer? Vilka blir våra förutsättningar? Är vi redan där? Och vad krävs för att vi människor ska kunna dra nytta av datorerna istället för att det riskerar att bli tvärtom? Som i en dystopisk Terminator-framtid… Jag träffade professor Harald Kjellin och pratade AI, människa, ledarskap och varför det är lite barnsligt att tro på robotar.

Att släppa taget om sitt företag – sin egen baby – är allt annat än lätt. Det är oundvikligt att man som ägare förr eller senare ställs inför frågan: Vem ska ta över rodret när jag inte längre vill vara vd? Och hur ska det gå till? För ett tag sedan samtalade jag med en ägare och vd som var osäker på om han skulle lämna över till en extern vd (måste man släppa taget då?) eller till sina barn – eller kanske sälja bolaget för 100 miljoner. Allt lät liksom lockande och skrämmande på samma gång. Lösningen blev att vi arbetade fram ett ägardirektiv – som skapade en insikt och vägledning  både för ägaren själv, för bolaget och för hans egen familj.

Med dagens applikationer och tekniska hjälpmedel är det lättare än någonsin att dokumentera vad som sägs och beslutas, men ändå har många svårt att få till det. Bristande dokumentation under möten försvårar möjligheten att följa upp och skadar verksamheters produktivitet – det menar vår gästskribent Joakim Stattin som slår ett slag för det moderna mötesprotokollet.

Systemet har skapat en ekvation som inte går ihop. Chefer arbetar som chefer men upplever allt oftare att deras ledarfärdigheter inte kommer till sin rätt. Inom ledarskap har den ena trenden efter den andra avlöst varandra- men ledarskap ska aldrig vara en trend. Det vi behöver är ledarbildning, en kompetens som skapas i en reflekterande människa. Ledarbildning handlar om att medvetet gå in i ledarskapsrollen för att använda sin klokskap och ledarförmåga i skapandet av harmoni och mening för sig själv och medarbetarna i organisationen. På det sättet påverkar ledarskapet verksamheten att ta till vara på den kollektiva intelligensen som får hela organisationen att blomstra. Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? Om detta kommer jag att skriva i mina månatliga artiklar.

2016 var året flera av våra älskade musikidoler gick bort på tok för tidigt, David Bowie, Prince, Leon Russel, Leonard Cohen, George Michael, Freddie Wadling med flera. Det var ett skitår om vi tittar till läget i Syrien, hemska terroristattacker, en narcissistisk, bakåtsträvande sexist på presidentposten i det stora landet i väst med tillgången till kärnvapenkoder, Brexit, polarisar som smälter i allt högre takt, Zika virus-utbrott och främlingsrädsla och vi upplevde ett katastrofår ur ett klimatperspektiv, aldrig har det varit varmare, vi lever med politisk instabilitet och opinionsinstitut som missar det mesta ovan.

Vad är det som gör att du trivs på jobbet och med dina kollegor? Vad är annorlunda mellan att känna sig vingklippt och kvävd kontra att få blomstra och bidra? När upplever du passion och energi i det du gör och med dem du är tillsammans med? Vad är skillnaden som gör skillnad?

Många gångar har jag tänkt; Hur svårt kan det vara? Varför kan inte alla bara göra som vi kommit överens om? Vad är det som gör att vissa medarbetare vill gå mot strömmen på jobbet – trots att vi som ledare tycker att vi skapar de allra bästa förutsättningar för alla? Jag har tänkt mycket på detta och det finns säkert många flera orsaker än jag kan komma på. Men eftersom beteenden är situationsutlösta blir min slutsats att situationerna har förändrats över tid. Vi blir alltmer varandras arbetsmiljö.

När media rapporterar om näringslivet så handlar det till största del om stora, börsnoterade bolag. Men de allra flesta svenska företag är av en helt annan karaktär – de är ägarledda. Och även om dessa företag inte omsätter lika mycket som de stora jättarna, har de en enorm inverkan på den svenska tillväxten. Så, vad händer när ägaren vill fasas ut ur sin ledande och operativa roll? Hur gör man detta utan att det får negativa konsekvenser? Ett sätt är att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det kan låta som att det betyder ungefär samma sak, men skillnaden är i själva verket väldigt stor.

Många företag och organisationer har som självklar rutin att genomföra medarbetarundersökningar. Det görs om inte varje år, så vartannat. Resultatet av undersökningen ger en nulägesbild av hur till exempel organisationen, mål och styrning, vision och värderingar, ledarskapet, kommunikationen, samarbetet och kulturen fungerar. Visas ett ”bra” resultat kan ledning och chefer klappa sig på axeln. Det braiga resultatet är en bekräftelse på att de gör ett bra jobb. Om resultatet är mindre tillfredsställande ses det som ett underlag för att prioritera nya insatsområden. Cheferna – de som får sämst resultat – blir lite av syndabockar, men har ofta rationella förklaringar till att resultatet blev som det blev. Men vilken nytta gör dessa undersökningar egentligen?

Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

Söker vi inte alla ”det goda livet”. Ett liv i lycka, harmoni och kärlek. Ett liv där vi kan vara oss själva med alla våra styrkor och tillkortakommanden. Ett liv där vi är ”bra” i både vår storhet och vår litenhet. Men i sökandet efter ”det goda livet” synes vi emellanåt tappa bort vad det är vi strävar efter. Vi försummar helt enkelt den betydande skillnaden mellan mål och medel. Då går vi i blindo.

Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

Partners

Events

Förbättra kommunikationen i arbetsgruppen!
19 april, 2017 - 08:00
Vårträffen 2017
5 maj, 2017 - 08:00

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram