Menu

Sverige och OS – ett avslutat kapitel

"Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen".

Snart är det dags - OS 2012 i London. Christer Isaksson blickar tillbaka hundra år och ser hur ett starkt ledarskap gjorde spelen i Stockholm till en succé som skulle komma att påverka idrottens roll i det svenska samhället. "I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa". Men hur ser vi på framtida spel i Sverige?


1912 vågade Sverige. Ett gäng män – kvinnor och idrott hörde ännu inte ihop - tog sig an uppgiften att arrangera olympiska spel i Stockholm. Med hjälp av regeringen, kungahuset, stora arbetsinsatser och vädrets makter blev Stockholmsspelen en succé, de första moderna spelen och modell för 1900-talet.

London 2012 bör skänka Stockholm en tanke. Det var där de sammanhållna och koncentrerade spelen föddes, lämpade för TV-produktion 100 år senare.
Det finns en annan slående likhet. Vädret i Stockholm våren och försommaren 1912 påminner om Englands regnväder hundra år senare. Men med spelens öppning kom en blå himmel tillbaka – i alla fall för tre veckor. Må samma klara himmel visa sig över London 2012.

Minnet av Stockholm 1912 är framför allt ett starkt ledarskap. Bakom den svenska idrottens fader Viktor Balck utvecklades den unge Sigfrid Edström till en gigantisk idrottsledare nationellt och internationellt – i efterhand är han lika legendarisk som chef för Asea som olympisk ledare. Parets organisatoriska arbete och ansvar var stort, än mer imponerar strävan att bryta mot det politiskt korrekta i ett instängt och inskränkt Sverige. Inom politik, kyrka, bondekollektiv och arbetarrörelse var inte stämningarna särskilt positiva för idrott eller OS. Allvarligare saker tyngde faktiskt dagordningen i början av förra seklet – i första hand modernisering och demokratisering av samhällsskick och arbetsliv.

Det hindrar inte att OS-arrangörerna ändå fick rätt: Idrotten skulle bli en viktig del av det nya samhället. Utan att Viktor Balck och Sigfrid Edström riktigt insåg det bröt de nya mark med sitt ledarskap. I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa, samhällets stöd för idrott ökade och sportjournalistiken blev snart en del av vardagen. Förmodligen hade idrottsrörelsen vuxit utan OS i Stockholm, men det hade gissningsvis tagit längre tid. Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen.

Liksom 1912 är idrotten med rätta ifrågasatt också 2012, inte minst på grund av en hårresande ekonomisk utveckling – framför allt ersättningar och övergångssummor inom stora lagidrotter som fotboll och ishockey. Hur långt från verkligheten tillåts elitidrottares ekonomiska ersättningar hamna innan allmänhetens intresse viker? Efter 1912 blev svaret att bygga en bred idrottsrörelse för hela folket för att kunna möta den naturliga elitsatsning som all idrott förutsätter. Vilket är svaret från den svenska och internationella idrottsrörelsen 2012? Vilket är svaret från det politiska etablissemanget?

Vilken idrott ska vi ha i framtiden?

Tyvärr är det svårt att spåra ens antydan till svar. Politikerna har abdikerat och marknaden – den som har och tjänar pengar på dagens situation - är inte intresserad av att formulera ett svar.

Dessvärre tycks också Sverige och OS vara ett avslutat kapitel. Den moderata kultur- och idrottsministern har proklamerat att vi inte ska söka medverkan som arrangör av de största internationella evenemangen. Vi ska inte ansöka om värdskapet för till exempel vinter-OS trots att Sverige är ett fantastiskt vintersportland, trots att vi kan – och borde - erbjuda en rad alternativa lösningar för framtida vinterspel och trots att vi på alla sätt är en internationellt framstående idrottsnation. 

Med denna inställning avsäger sig Sverige en viktig möjlighet att påverka och stärka idrottens utveckling både på hemmaplan och internationellt. Att svensk idrottsrörelse behöver stärkas och byggas vidare är en sak. Än viktigare är att människor på andra håll i världen behöver stöd från demokratiskt utvecklade länder för att bygga idrott från grunden för fred, glädje, hälsa och välbefinnande. Låt oss kalla det politiskt ansvarslöst av alliansregeringen att lämna en viktig position i den globala idrottspolitiska utvecklingen.

Den stora lärdomen av OS i Stockholm 1912 är att det går att påverka idrottens utveckling och spridning med hjälp av ett stort arrangemang genomfört under stort ansvar. Det är fullt möjligt också 2012, 2016, 2020, 2024 … Så varför inte tänka om och tänka nytt?   


Du kanske även gillar

Tema:vision – Intervju med Cirkus Cirkörs grundare: ”Att skapa plats för kreativitet är en av ledarens många viktiga uppdrag”. Cirkusvärlden – en värld av galenskap, drömmar och hö...

Att delegera kräver mod och tillit. Som ledare är det viktigt att kunna delegera - en av de viktiga...

Carl Bildt som statsminister, ledare och människa. 1991 tog den nyvalda borgerliga regeringen över ett folkhems-Sverige som h...

Pauline Eriksson: "Drivkraften och utvecklingstänket hos generation Y är inte att underskatta". Entreprenörskap, och då särskilt ungt entreprenörskap,...

Användbara tips i snabbformat: som Silver eller Guldmedlem får du Malin Trossings nya bok Våga leda modigare! i koncentrerad form. Hur modig är du i ditt ledarskap? Hör du till dem som inte gärna...

Det politiska ledarskapet ska vara motor för människors framtidstro. Ett långsiktigt ledar- och demokratiprojekt att drömma om vore att...

Kundernas krav skärps i takt med att branschen växer. Bemanningsbranschen är glödhet just nu. 2011 ser ut att bli ett...

Christer Isaksson läser Ingvar Carlssons bok Lärdomar: personliga och politiska. "Den passar som kurslitteratur alternativt obligatorisk bredvidläsning för alla framtida svenska ledare." Det är snart val till Europaparlamentet och jag tänker på...

Svårt att hitta erfarna kandidater med spetskompetens. Svårigheten att hitta rätt arbetskraft får svenska chefer att...

Känsla för samarbete och väl förankrade mål förenar medarbetarna på Stockholms Filmfestival. Idag går startskottet för Stockholms 22:a internationella...

  • Motivera

Om vi vill bli lyckliga så måste vi först bli framgångsrika, och för att nå det målet så måste vi offra vår personliga lycka och istället slita ut oss till bristningsgränsen – så att vi eventuellt kan bli lyckliga i framtiden. Ungefär så ser det traditionella västerländska framgångsreceptet ut. Men faktum är att receptet är totalt fel och uppochnervänt. Den forskning som finns tyder på att det är lycka som gör oss framgångsrika, inte tvärtom. Om man vill lyckas i livet bör man därför först och främst fråga sig vad som gör en lycklig – vilket kan vara betydligt mindre och enklare saker än man tror.

  • HR

I del 1 tittade vi närmare på medarbetarskap som teoretiskt begrepp. Vi konstaterade att denna nya och moderna syn på medarbetaren är affärskritisk och kommer att bli allt viktigare i ett arbets- och affärsliv som präglas av snabb förändring. Slutligen såg vi att medarbetarens grundläggande drivkrafter kan sammanfattas i den så kallade SCARF-modellen.
I den andra och sista delen ska vi istället se vad du som chef kan göra i det praktiska arbetet för att främja ett gott medarbetarskap. Det är bland annat en fråga om effektiv delegering, dialog och konstruktiv feedback.

  • Innovation

Helena Karlberg är innovationsledare på SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), men börjar snart sitt nya jobb som VD på Piteå Science Park. I sitt arbete har hon bland annat engagerat sig i social innovation och platsinnovation, som handlar om att skapa attraktiva miljöer som främjar exempelvis integration, jämställdhet och hälsa. Design spelar en central roll i denna utveckling, men hon använder sig också av ”Appreciative Inquiry” – ett förhållningssätt där man utgår ifrån det som fungerar istället för att fokusera på problem.

  • Ledarskap

Möten har blivit en stor stressfaktor i vår arbetsmiljö. En bidragande orsak till det är att vi alltför sällan får någon klar uppfattning om vad syftet med mötet är och varför vi behöver närvara. Utan en tydlig agenda och ett uttalat mål riskerar sammankomsten att bli föga mer än ett utdraget slöseri av tid och energi.
Känner du igen känslan av att komma oförberedd till ett möte efter att precis ha lämnat ett annat? Hur många möten har du suttit på där tiden bara rusar iväg – och när du går där ifrån vet du inte vad ni har beslutat?
Problemet är inte mötena i sig – att träffas regelbundet och konversera är tvärtom ett absolut måste i det moderna kunskapssamhället. Kruxet är istället att folk måste vara införstådda med varför de ska gå på mötet, och hur man håller ett möte som faktiskt ger konkreta resultat.

  • Motivera

Kreativitet är en märklig och svårfångad egenskap hos människan - kanske är det därför kreativa människor så ofta mystifieras. Den forskning som finns i ämnet tyder på att människan är som mest kreativ när hennes logiska tänkande distraheras. Logik är nämligen kreativitetens svurna fiende - och det bästa sättet att komma åt skaparkraften är att lösgöra sig från verkligheten en liten stund.

  • Planera

”What is important is seldom urgent and what is urgent is seldom important.” Men om vi lägger all tid på de brådskande sakerna glömmer vi bort att arbeta med det verkligt viktiga. Så ser vardagen ut för många av oss. David Stiernholm vill lära oss att bli bättre på att prioritera och i sin handfasta föreläsning visar han hur vi kan formulerar specifika, mätbara och tidsbestämda mål - som gör det lättare för oss att prioritera rätt. Och det lätt…

  • Ledarskap

Ofta möter vi Kattis Ahlström i teverutan. Men hon är också en av medlemmarna i juryn för utmärkelsen Årets VD 2016. 14 november får vi veta vilka som utsetts till Årets VD-pristagare, men till dess kan vi ta del av Kattis tankar om ledarskap och om vd-rollen.

  • Ledarskap

Under senare tid har ”entreprenörskap” varit ett omskrivet tema med återkommande frågor som: Vad är nyckeln? Hur blir en entreprenör en entreprenör? Är det kreativitet, uppfinningsrikedom eller innovationsförmåga? Är det en medfödd egenskap få förunnad eller en förmåga vi alla kan utveckla? Vad behöver vi fokusera på för att stimulera entreprenörskap i företag, organisationer och samhälle?

  • Hälsa

De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental arbetsmiljö på kartan på ett nytt sätt. Mycket är egentligen inte nytt men man förstärker vikten av att ha koll på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det behövs verkligen! Men vad innebär det egentligen och hur gör man för att anpassa verksamheten så att den lever upp till kraven?

  • Motivera

Att få nej, bli avvisad och bortvald, är bland det mest smärtsamma vi människor vet. Ändå är det en så naturlig del av livet; hela samhället är uppbyggt kring situationer och moment där risken att få ett nej är minst lika stor som chansen att få ett ja. Vem vet hur många gånger vi blir avvisade under en livstid – i kärleken, i arbetslivet och karriären, i våra försök att uppnå lycka och förverkliga våra drömmar. Ingen tycker om att få nobben, och vissa tar det nog extra hårt. Men det finns sätt att hantera smärtan och se till att besvikelsen inte får för stora proportioner.

  • Motivationsbloggen

Jag har arbetat professionellt med jämställdhet sedan 2009 och jag tänkte ta tillfället i akt och dela med mig lite om hur det varit.
Först när jag startade eget företag så besökte jag en av alla dessa stödinstanser som finns. Kostnadsfritt och tillgängligt, i alla fall för oss i större städer, toppen. Tyvärr så var genuskompetensen begränsad och jag fick många frågor om hur jag tänkte med barn nu när jag skulle starta eget… Dessutom fick min budget underkänt, den var för realistisk, ”gör den mer manlig”. Så män är orealistiska?!

  • Kommunicera

Det finns många likheter mellan att vara ledare och elitidrottare - det finns som ledare mycket att lära av idrotten. Men det finns också en stor skillnad i hur idrottare och ledare prioriterar. Medan träning är basfundamentet i all idrott ser vi som ledare oftast inte vitsen i träningarna alls utan går direkt på match - och förväntar oss ändå minst medaljplats. Detta märks tydligt när ledare ska kommunicera och försöka övertyga.

  • Projektleda

Ibland är det svårt att komma över kommentarer och händelser som inträffar. Till exempel om du skulle få en syrlig kommentar om att jobbet som du just avslutat inte gick så bra. Oavsett om du tycker att den som sade det har fel, eller om du kanske tycker att hen har rätt, så ligger det där och gnager. För att kunna hantera sina motgångar måste man ta makten över sin inre röst – och lära sig att det vi kallar ”misslyckanden” istället kan betraktas som användbar feedback.

  • Ledarskap

Det har gått två år sedan Ida Backlund fick utmärkelsen Årets VD. Då var hon vd i sitt eget bolag Rapunzel of Sweden, som hon hade startat sju år tidigare. Ett företag som mycket framgångsrikt säljer löshår och peruker och som också tar socialt ansvar.

  • HR

Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om man vill undvika stress och utbrändhet. Frågan är emellertid hur vi uppnår denna balans. Ofta försöker vi göra det genom att dra en strikt gräns mellan arbetstid och ledig tid, men enligt ny forskning leder det bara till ännu mer stress. Istället bör vi sikta på att integrera de två, menar forskarna.

  • Ledarskap

Förändringsprocesser innebär inte sällan att organisationen upplever ett visst motstånd från medarbetarna. Kanske är förändringen inte önskad eller kanske har man från ledningens sida inte varit tydlig nog med varför den ska implementeras. Om så är fallet, hur kan man vända denna situation till något positivt och utvecklande för verksamheten?
I den här artikeln ska vi titta närmare på ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att bemöta och hantera motstånd vid förändring. Vi tar också hjälp av ett arbetsplatsexempel för att se vilken effekt motstånd har på arbetsmiljön.