Menu

Sverige och OS – ett avslutat kapitel

"Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen".

Snart är det dags - OS 2012 i London. Christer Isaksson blickar tillbaka hundra år och ser hur ett starkt ledarskap gjorde spelen i Stockholm till en succé som skulle komma att påverka idrottens roll i det svenska samhället. "I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa". Men hur ser vi på framtida spel i Sverige?


1912 vågade Sverige. Ett gäng män – kvinnor och idrott hörde ännu inte ihop - tog sig an uppgiften att arrangera olympiska spel i Stockholm. Med hjälp av regeringen, kungahuset, stora arbetsinsatser och vädrets makter blev Stockholmsspelen en succé, de första moderna spelen och modell för 1900-talet.

London 2012 bör skänka Stockholm en tanke. Det var där de sammanhållna och koncentrerade spelen föddes, lämpade för TV-produktion 100 år senare.
Det finns en annan slående likhet. Vädret i Stockholm våren och försommaren 1912 påminner om Englands regnväder hundra år senare. Men med spelens öppning kom en blå himmel tillbaka – i alla fall för tre veckor. Må samma klara himmel visa sig över London 2012.

Minnet av Stockholm 1912 är framför allt ett starkt ledarskap. Bakom den svenska idrottens fader Viktor Balck utvecklades den unge Sigfrid Edström till en gigantisk idrottsledare nationellt och internationellt – i efterhand är han lika legendarisk som chef för Asea som olympisk ledare. Parets organisatoriska arbete och ansvar var stort, än mer imponerar strävan att bryta mot det politiskt korrekta i ett instängt och inskränkt Sverige. Inom politik, kyrka, bondekollektiv och arbetarrörelse var inte stämningarna särskilt positiva för idrott eller OS. Allvarligare saker tyngde faktiskt dagordningen i början av förra seklet – i första hand modernisering och demokratisering av samhällsskick och arbetsliv.

Det hindrar inte att OS-arrangörerna ändå fick rätt: Idrotten skulle bli en viktig del av det nya samhället. Utan att Viktor Balck och Sigfrid Edström riktigt insåg det bröt de nya mark med sitt ledarskap. I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa, samhällets stöd för idrott ökade och sportjournalistiken blev snart en del av vardagen. Förmodligen hade idrottsrörelsen vuxit utan OS i Stockholm, men det hade gissningsvis tagit längre tid. Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen.

Liksom 1912 är idrotten med rätta ifrågasatt också 2012, inte minst på grund av en hårresande ekonomisk utveckling – framför allt ersättningar och övergångssummor inom stora lagidrotter som fotboll och ishockey. Hur långt från verkligheten tillåts elitidrottares ekonomiska ersättningar hamna innan allmänhetens intresse viker? Efter 1912 blev svaret att bygga en bred idrottsrörelse för hela folket för att kunna möta den naturliga elitsatsning som all idrott förutsätter. Vilket är svaret från den svenska och internationella idrottsrörelsen 2012? Vilket är svaret från det politiska etablissemanget?

Vilken idrott ska vi ha i framtiden?

Tyvärr är det svårt att spåra ens antydan till svar. Politikerna har abdikerat och marknaden – den som har och tjänar pengar på dagens situation - är inte intresserad av att formulera ett svar.

Dessvärre tycks också Sverige och OS vara ett avslutat kapitel. Den moderata kultur- och idrottsministern har proklamerat att vi inte ska söka medverkan som arrangör av de största internationella evenemangen. Vi ska inte ansöka om värdskapet för till exempel vinter-OS trots att Sverige är ett fantastiskt vintersportland, trots att vi kan – och borde - erbjuda en rad alternativa lösningar för framtida vinterspel och trots att vi på alla sätt är en internationellt framstående idrottsnation. 

Med denna inställning avsäger sig Sverige en viktig möjlighet att påverka och stärka idrottens utveckling både på hemmaplan och internationellt. Att svensk idrottsrörelse behöver stärkas och byggas vidare är en sak. Än viktigare är att människor på andra håll i världen behöver stöd från demokratiskt utvecklade länder för att bygga idrott från grunden för fred, glädje, hälsa och välbefinnande. Låt oss kalla det politiskt ansvarslöst av alliansregeringen att lämna en viktig position i den globala idrottspolitiska utvecklingen.

Den stora lärdomen av OS i Stockholm 1912 är att det går att påverka idrottens utveckling och spridning med hjälp av ett stort arrangemang genomfört under stort ansvar. Det är fullt möjligt också 2012, 2016, 2020, 2024 … Så varför inte tänka om och tänka nytt?   


Du kanske även gillar

Pauline Grindvall om vad som får henne att kläcka de bästa idéerna. Jag sitter i möte en halvdag och diskuterar ett kommande projekt. Vi...

Ny antologi om grundskolan som fyller 50 år. Christer Isaksson: "Föräldrar och politiker måste gemensamt bli tydligare om att skolan är oerhört viktig". Grundskolan har nu 50 år på nacken. Det har inte varit någon...

Christer Isaksson: "Efter åtta år vill väljare och medier se förändringar och ge andra sidan chansen". Under hösten hörde jag rätt många allianspolitiker och...

Fredrik Strömbäck, f.d. styrman: "Man måste vara ödmjuk när man leder gamla sjömän - men man får inte vara svag." Som ung styrman på ett lastfartyg lär man sig snabbt de speciella f...

Politiker och medborgare nöjda med hur svensk demokrati fungerar - men problem finns. Medborgare och politiker verkar göra likartade bedömningar av det...

Saeid Esmaeilzadeh, vd Serendipity Innovations: "Det handlar inte bara om integration och rättvisa. Det är en fråga om kompetensförsörjning och ledarskap" Svenska företag har långsamt börjat förändra sin...

Är du en person som "Ska bara"...? Läs Pauline Eriksson och få dig en tankeställare... Du känner säkert igen dig. Klockan har sedan länge slagit 17:00...

"Det finns de som hävdar att detta med hur man reagerar på förändringar är en generationsfråga. Det tror inte jag." För att idéer, företag och arbetslag ska få energi, br...

Christer Isaksson samlar upp publikens frågor under Årets VD. Det blir en annorlunda krönika den här gången. I samband med...

Som chef bör du ta hjälp av dina medarbetare för att tillsammans med dem skapa en trivsam arbetsplats. Chefen har en viktig roll när det gäller att påverka...

  • Ledning

Arbetsmöten kan kännas både kreativa, inspirerande och energigivande. Men den positiva känslan är ingen garanti för att mötet verkligen leder till konkret handling. För att det som sägs på mötet verkligen ska omsättas i praktiken krävs två saker: dokumentation och ansvarsfördelning. Det är bara genom en tydlig kommunikation som ni kan undvika stress och frustration, och samtidigt försäkra er om att mötets momentum verkligen tas tillvara.

  • Projektleda

Våra beteendemönster ger oss många ledtrådar, och faktum är att de utgör en nyckel till hur vi kan bli framgångsrikare i vår strävan att nå fram till andra. Visst vore det underbart att kunna förutse hur vårt budskap om en förändring kommer att tas emot? Eller hur reaktionen på det nya projektet kommer att bli?

  • Ledarskap

Priset är högt för en curlande chef, och en dag blev det på tok för högt för Åsa Lundborg, som en morgon vaknade döv på ena örat och förstod att en förändring måste till. Hon var chef för en avdelning i ett kaotiskt läge, med en otrygg stämning, underbemanning och hög sjukfrånvaro. På några månader lyckades hon skifta klimatet med hjälp av samarbetscoaching.

  • Innovation

Social innovation handlar om att hitta nya lösningar på samhällets utmaningar. Anna Landeborg arbetar på Mötesplats Social Innovation (MSI) och säger att det finns ett stort intresse för innovativt arbete – men det ställer också större krav på samverkan mellan olika sektorer i samhället. ”Det finns idag ingen sektor som på egen hand kan lösa de utmaningar vi står inför”, säger hon till Motivation.se.

  • Coacha

Vi lever i en tid av extrem förändring och utveckling. Världen befinner sig just nu i ett paradigmskifte där teknologin och internet påverkar våra liv på alla plan. Via transparanta sociala medier blir vi medvetna om hur alla andra har det i sina liv (tror vi). Vi jämför oss och vill bli lika framgångsrika som ”alla andra”. Samtidigt leder den nya tekniken till att företagen ställer allt högre krav på att medarbetarna ska vara snabba, effektiva och ständigt tillgängliga. Men mitt i denna utvecklingsiver glömmer vi bort en viktig sak – att människor också måste vara hållbara.

  • Ledarskap

”Älta inte i det förflutna."
Hur många av oss har inte hört den rekommendationen - särskilt efter att något dåligt har hänt oss? Många gånger skulle det vara klokt att följa det och flytta fokus till nuvarande och kommande mål. När allt kommer omkring kan en ohälsosam relation med tidigare misslyckanden förlama oss.
Men precis som med alla goda råd, bör det inte tas till ytterligheter. Jag är ett stort fan av att välja att gå vidare, men jag vet samtidigt det stora värdet av att ha tillbringat en kort tid åt att reflektera över tidigare fel på ett produktivt sätt. Varför? Eftersom det är det enda sättet att lära sig av dem.

  • Ledarskap

Ett gott självledarskap bygger på förståelse för oss själva. För att förstå oss själva behöver vi förstå vårt eget känsloliv. Vi blir alltså klokare som människor om vi förstår hur våra känslor fungerar - det handlar om emotionell självförståelse. Med en större emotionell självförståelse utvecklas vår emotionella intelligens (EQ) som i sin tur gör oss till bättre medmänniskor och ledare.
Och hur kan vi då utveckla vår emotionella självförståelse? Testa strategin – artig och kall med korten nära kroppen.

  • Ledarskap

Måste en bra ledare matcha företagets kultur? De flesta skulle nog svara ja på den frågan. Det känns ju så självklart att exempelvis handlingskraftiga ledare passar i väldigt resultatinriktade organisationer, medan ledare som är socialt skickliga gör sig bättre i mer relationsorienterade verksamheter, och så vidare.
Men en ny forskningsstudie visar att det faktiskt kan vara tvärtom – en ledare som går på tvären med organisationskulturen kan vara precis vad ett företag behöver.

  • Kommunicera

Grunden för all god kriskommunikation på Facebook måste läggas i fredstid – genom att man skapar engagemang och bygger relationer. I dagens medieklimat kan saker hända väldigt fort – och om man står handlingsförlamad när stormen bryter ut så kan skadan bli väldigt svår att reparera. Mandat och rutiner behöver därför fastställas långt innan drevet går, så att du kan agera snabbt och framgångsrikt när det väl behövs.

  • Kommunicera

Konsten att samtala och konversera är en av de viktigaste sakerna att lära sig i livet. Dessvärre präglas vårt samhälle av en snabbt ökande polarisering – en utveckling som gynnas av att våra ”samtal” i allt högre utsträckning sker via textmeddelanden. Håller vi på att glömma bort hur viktigt det är att verkligen lyssna uppmärksammat på varandra?
Som ”motgift” erbjuder skribenten och radioprataren Celeste Headlee tio tips om hur du blir bättre på att konversera. Och nej, det handlar inte om att ta till olika knep för att ”visa att man lyssnar”. För den som lyssnar på riktigt behöver inte ta till sådana trix, menar Headlee.

  • HR

Har du funderat på vad som gör att vissa människor lyckas skapa sig ett liv de är nöjda med, medan andra tycks kämpa och kämpa med en växande frustration över att aldrig nå ända fram? Vissa personer verkar ha förmågan att ta sig fram leende och småvisslande, även under de mest knepiga omständigheter, medan andra möter motstånd även i vad som verkar vara en gynnsam eller trevlig miljö. De här frågorna har engagerat forskare över hela världen och kan idag summeras under begreppet emotionell intelligens, eller EQ som vi brukar säga till vardags.

  • Hälsa

”Jag var nära att bli sjukskriven när jag i allt för stor utsträckning gjorda andra människors jobb och fick sitta sent på kvällarna med mina egna arbetsuppgifter. Jag blev ständigt avbruten och hade ingen stödjande chef som såg min situation. Det var svårt att tala öppet om detta på företaget. Till slut bad jag om hjälp och fick träffa en coach som hjälpte mig att jobba på ett effektivare sätt. Förutom samtalen vi hade, tränade jag på att införa mental ergonomi i min arbetsvardag.

Till mitt stöd hade jag ett digitalt verktyg där jag fick konkret hjälp med vad och hur jag skulle lägga upp mitt arbete. Jag övade på att planera min dag bättre, fokusera oftare på en sak i taget och säga nej till att lägga allt för mycket tid på att hjälpa andra. I takt med att min medvetenhet och tydlighet ökade blev jag mindre hård mot mig själv och det blev lättare att koncentrera mig, jobba effektivt och till och med prioritera de viktiga pauserna ibland.

Jag tar med mig viktig lärdom från min coaching och träning i mental ergonomi och idag arbetar jag mycket effektivare. Jag har lärt mig att min hälsa är viktig och att jag ska värna min tid för att fortsätta att kunna prestera på topp.”

  • Ledarskap

Chefernas arbetssituation har varit en ständig källa till bekymmer de senaste åren. Men nu ser vi en trend som kan vara räddningen för en plågad  och utsatt grupp, nämligen sekreterarnas återkomst!

  • Ledarskap

Dagens företag och dess anställda verkar och arbetar i en på många sätt turbulent och konstant föränderlig miljö. För att bibehålla konkurrensfördelar - och bara för att överleva - måste de flesta ständigt förändra sig genom ny teknik och såväl strategisk som strukturell förändring. Men varje förändring sker på bekostnad av de anställdas fokus och uppmärksamhet. Varje omorganisation skapar oro och känslor. Och oro gör omedelbart att vi tappar fokus på vår uppgift – det är inget vi styr över själva. Det sker ändå.

  • Coacha

Människan har ett djupt känt behov av samhörighet och gemenskap. Samtidigt finns det starka krafter i vårt inre – skammen och rädslan för att bli avvisad eller utstött – som hindrar oss från att nå ut till andra människor och leva våra liv fullt ut. I ett uppmärksammat TED-talk förklarar forskaren och författaren Brené Brown varför livet kräver att vi är autentiska – och vågar visa vår sårbarhet.

  • Kommunicera

Det är en del diskussioner om skärmtid för barn just nu. Hur mycket är lagom och är det bra eller dåligt att låta barn spendera tid vid skärmar? Jag låter det vara osagt men tänkte ta upp en relaterad företeelse.