Menu

Sverige och OS – ett avslutat kapitel

"Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen".

Snart är det dags - OS 2012 i London. Christer Isaksson blickar tillbaka hundra år och ser hur ett starkt ledarskap gjorde spelen i Stockholm till en succé som skulle komma att påverka idrottens roll i det svenska samhället. "I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa". Men hur ser vi på framtida spel i Sverige?


1912 vågade Sverige. Ett gäng män – kvinnor och idrott hörde ännu inte ihop - tog sig an uppgiften att arrangera olympiska spel i Stockholm. Med hjälp av regeringen, kungahuset, stora arbetsinsatser och vädrets makter blev Stockholmsspelen en succé, de första moderna spelen och modell för 1900-talet.

London 2012 bör skänka Stockholm en tanke. Det var där de sammanhållna och koncentrerade spelen föddes, lämpade för TV-produktion 100 år senare.
Det finns en annan slående likhet. Vädret i Stockholm våren och försommaren 1912 påminner om Englands regnväder hundra år senare. Men med spelens öppning kom en blå himmel tillbaka – i alla fall för tre veckor. Må samma klara himmel visa sig över London 2012.

Minnet av Stockholm 1912 är framför allt ett starkt ledarskap. Bakom den svenska idrottens fader Viktor Balck utvecklades den unge Sigfrid Edström till en gigantisk idrottsledare nationellt och internationellt – i efterhand är han lika legendarisk som chef för Asea som olympisk ledare. Parets organisatoriska arbete och ansvar var stort, än mer imponerar strävan att bryta mot det politiskt korrekta i ett instängt och inskränkt Sverige. Inom politik, kyrka, bondekollektiv och arbetarrörelse var inte stämningarna särskilt positiva för idrott eller OS. Allvarligare saker tyngde faktiskt dagordningen i början av förra seklet – i första hand modernisering och demokratisering av samhällsskick och arbetsliv.

Det hindrar inte att OS-arrangörerna ändå fick rätt: Idrotten skulle bli en viktig del av det nya samhället. Utan att Viktor Balck och Sigfrid Edström riktigt insåg det bröt de nya mark med sitt ledarskap. I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa, samhällets stöd för idrott ökade och sportjournalistiken blev snart en del av vardagen. Förmodligen hade idrottsrörelsen vuxit utan OS i Stockholm, men det hade gissningsvis tagit längre tid. Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen.

Liksom 1912 är idrotten med rätta ifrågasatt också 2012, inte minst på grund av en hårresande ekonomisk utveckling – framför allt ersättningar och övergångssummor inom stora lagidrotter som fotboll och ishockey. Hur långt från verkligheten tillåts elitidrottares ekonomiska ersättningar hamna innan allmänhetens intresse viker? Efter 1912 blev svaret att bygga en bred idrottsrörelse för hela folket för att kunna möta den naturliga elitsatsning som all idrott förutsätter. Vilket är svaret från den svenska och internationella idrottsrörelsen 2012? Vilket är svaret från det politiska etablissemanget?

Vilken idrott ska vi ha i framtiden?

Tyvärr är det svårt att spåra ens antydan till svar. Politikerna har abdikerat och marknaden – den som har och tjänar pengar på dagens situation - är inte intresserad av att formulera ett svar.

Dessvärre tycks också Sverige och OS vara ett avslutat kapitel. Den moderata kultur- och idrottsministern har proklamerat att vi inte ska söka medverkan som arrangör av de största internationella evenemangen. Vi ska inte ansöka om värdskapet för till exempel vinter-OS trots att Sverige är ett fantastiskt vintersportland, trots att vi kan – och borde - erbjuda en rad alternativa lösningar för framtida vinterspel och trots att vi på alla sätt är en internationellt framstående idrottsnation. 

Med denna inställning avsäger sig Sverige en viktig möjlighet att påverka och stärka idrottens utveckling både på hemmaplan och internationellt. Att svensk idrottsrörelse behöver stärkas och byggas vidare är en sak. Än viktigare är att människor på andra håll i världen behöver stöd från demokratiskt utvecklade länder för att bygga idrott från grunden för fred, glädje, hälsa och välbefinnande. Låt oss kalla det politiskt ansvarslöst av alliansregeringen att lämna en viktig position i den globala idrottspolitiska utvecklingen.

Den stora lärdomen av OS i Stockholm 1912 är att det går att påverka idrottens utveckling och spridning med hjälp av ett stort arrangemang genomfört under stort ansvar. Det är fullt möjligt också 2012, 2016, 2020, 2024 … Så varför inte tänka om och tänka nytt?   


Du kanske även gillar

En modig ledare är en trygg ledare. Mod på jobbet innebär att man kan och vill ta tag i det som beh...

Artikelserie - del 1 av 3. Bengt Karlöf: "Begreppet management måste på grund av sin utbredning och betydelse, tas på fullaste allvar". Managementfrågor berörs sällan i debatten trots att områ...

Motivation.se inleder en serie artiklar som dyker ner i de nya forskningsresultaten kring motivation, ledarskap och människans beteenden. Den gamla modellen har slutat fungera – vad ersätter vi den med? Forskningen kring vår hjärnas förmåga och potential...

Lennart Lindberg, Omnia: ”Ofta vet inte uppdragsgivaren vad han eller hon vill. Då måste projektledaren ifrågasätta uppdraget”. (Del 2 av 2). - Finns det många frågetecken kring projektarbetet, är det...

Therese Albrechtson; ”Jag gillar att vara ledare, att skapa visioner, få med mig andra på tåget och att vara en förebild.” Som nittonåring tackade hon nej till Handels och startade istället...

"Aldrig tidigare har jag så tydligt som denna sommar under min resa mitt i Europa - från det franska kökets nollpunkt i söder till toppen i Bourgogne och Champagne - upplevt en ekonomi i stillastående, för att inte säga på väg utför". Klockan 13.00 lördagen den 4 augusti i år var den stillastå...

Christer Isaksson: "Det ska framgå att Kristdemokraterna har en egen vilja, egen tro och egen politik. Samtidigt ska det lika klart framgå att Kristdemokraterna står bakom Alliansen in i minsta detalj." Vad vore Kristdemokraterna utan Göran Hägglund? Det är en...

Peter Bodin, VD för Grant Thornton: ”Skapa ordning och reda i verksamheten, så har du grunden till god lönsamhet”. Med ordning och reda i verksamheten läggs grunden till god lönsamhet...

Nya individuella krav på personlig utveckling kräver också ny ledarstil. Arbetsmarknaden är i förändring. Unga välutbildade...

"I sökandet efter orsaken till problemet faller skulden ofta på någon. Detta väcker försvar – för vi vill göra gott och vi vill inte bära skulden." Låt oss fortsätta reflektera lite kring det här med problem-...

  • Teambuilda

Som chef fattar man många beslut - det sägs att en bra chef bör fatta minst ett beslut om dagen. För att fatta dessa beslut krävs ofta ett möte där man samlar rätt människor för att analysera alternativen och komma fram till en slutsats.  Jag har sedan länge accepterat att möten är en av mina viktigaste verktyg på jobbet. Men det är också en av de mest tidskrävande verktygen och därmed ett perfekt föremål för lean optimering.

  • Kommunicera

”Jag brukar lova mina åhörare att de är betydligt bättre förhandlare när de går ifrån min föreläsning än när de kom dit.” Lars-Johan Åge är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm, utbildad i förhandling på Harvard Law School i USA och listad i Dagens Industri som en av Sveriges populäraste föreläsare. Hör och se honom prata om förhandlingsteknik på vårt Lunch & Learn som vi arrangerar tillsammans med kompetensnätverket EGN Sverige och AVEQIA. Han utmanar åhörarna att eftersträva ”happy happy” snarare än ”win win” och som exempel har han: en vattenmelon...

  • Coacha

Många av oss har satt upp nya mål för 2016. Det handlar kanske om att börja träna, äta bättre, byta jobb, skriva en artikel, starta ett projekt, börja studera eller sluta röka. Det känns lätt i början men sedan tappar många sin motivation och sitt målfokus. Vad beror det på och vad kan man göra för att lyckas hålla fast vid sitt mål?

  • Hållbarhet

Vad krävs för att åstadkomma förändring i vår alltmer komplexa värld? Det postindustriella samhället står inför enorma utmaningar, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Men förändring är aldrig enkelt - varken för företag eller för samhällets institutioner – eftersom det handlar om människor med olika viljor och drivkrafter. I ett TED-talk som hölls i Aten år 2010 pratar ekonomie doktor Göran Carstedt om hur ledare inom politik och näringsliv kan driva på förändring för en mer hållbar värld. Bland annat genom att sluta fundera på ”vad som är bra för vårt företag/land” och istället ställa sig frågan: ”Vad är vårt företag/land bra för?”

  • HR

I en globaliserad värld utgör vår del av planeten en tämligen liten del av något mycket större som vi alla måste förhålla oss till. Hela vårt samhälle är idag i allra högsta grad beroende av att öppna upp, snarare än stänga ute, för att fungera i en alltmer oviss framtid. De flesta företag på den svenska arbetsmarknaden säger sig förstå styrkan i mångfald, ändå går utvecklingen på området med en snigels hastighet. Det finns ett uppenbart glapp mellan insikt och praktisk handling – diskriminering är fortfarande ett stort problem. Forskning visar att kreativitet, innovation, trivsel och öppenhet ökar när olika sorters människor möts på jobbet – ändå finns de omedvetna fördomarna som ett filter och saktar ner den positiva utvecklingen. Vad kan vi göra åt det? Det börjar kanske, som alltid, med människan? Vilka fyller vi våra bolag med? Vi träffade Åsa Edman Källströmer, VD på rekryteringsföretaget TNG som jobbar med att göra skillnad med en fördomsfri rekryteringsprocess.

  • Projektleda

- Jag vill bli som du när jag blir stor!
När vi är små är det inga problem, då gör vi det hela tiden; vi kopierar för att lära oss att gå. Vi faller, vi provar igen, och om igen. Något gör vi annorlunda för till slut lyckas vi, vare sig det handlar om att stå på ett ben eller att hålla i en penna och föra den på rätt sätt över papperet.
Senare i livet händer det något som får oss att göra själv, att uppfinna hjulet själva istället för att se hur andra gör. Ibland gäller det i allt, att vi till varje pris vill visa vår unika förmåga. I yrkeslivet skulle vi dock tjäna på att oftare ta efter barnens exempel – och kopiera dem som redan kan det vi vill lära oss.

  • Motivera

För att lyckas med det man vill i livet måste man ha en fantastiskt god självkänsla. Åtminstone är det vad vi har fått lära av självhjälpsindustrin de senaste decennierna. Problemet är att det vi tror är självkänsla ofta förvandlas till någonting helt annat – exempelvis narcissism, självupptagenhet och perfektionism. Detta kan i slutändan leda till att vi blir extremt självkritiska och känner oss otillräckliga.
På senare år har dock flera forskare föreslagit ett alternativ: Självmedkänsla.

  • Innovation

Inom hälso- och sjukvården finns det en stor potential för innovation – både tjänster, processer och organisation kan förbättras med hjälp av idéer från patienter, anhöriga och medarbetare. Men att stödja innovation inom offentlig förvaltning innebär också stora utmaningar, berättar Isis Amer-Wåhlin, innovationsledare vid Stockholms läns landsting, SLL. ”Ju mer man trycker på förändringen desto större blir motkraften”, förklarar hon.

  • Coacha

Stress är ett tidstypiskt problem – tempot är högre såväl på arbetet som privat. Många organisationer genomför förändringar i en takt vi inte skådat tidigare, och den nya tekniken gör oss tillgängliga för andra dygnet runt. Alla dessa faktorer sammantagna bidrar till en hög stressnivå hos många av oss, och stress är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I dagarna presenterades en ny undersökning av United Minds om stress, baserat på 4000 personer i Norden. Där framkommer att svenskarna upplever mest stress, följt av norrmännen. Varannan svensk känner arbetsrelaterad stress minst några gånger i veckan. Vi har sedan länge matats med tips och råd om hur vi bör hantera stressen, ändå tycks den öka. Vad beror det på?

  • Ledarskap

”Oavsett om vi pratar om individer eller om en hel grupp så är principen för att komma vidare densamma: lyssna, förklara och kommunicera så att alla förstår. Då skapar du en grund för god motivation.” Det säger Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare för Volvo, som här förklarar hur man motiverar en medarbetare, vad som krävs av en god ledare – och hur han helst njuter av en ledig dag…

  • Ledarskap

I början präglades Internet av frihet och öppenhet. Men på senare år har någonting förändrats – totalitära stater, Big Data och ”Haters” har tagit över utvecklingen allt mer. Idag är nätet på väg att bli begränsat, slutet och kontrollerat. Hur länge till kan den trenden fortsätta innan vi tröttnar på alltihop?

  • Ledarskap

Som barn lekte jag med mina kompisar. Vi var ute, cyklade, byggde kojor, letade efter vackra porslinsbitar på åkern. I tonåren pratade vi. Jag minns särskilt de timslånga telefonsamtalen efter skolans slut, innan det var dags för träning. Mobiltelefoner, datorer, iPads eller appar fanns inte. Idag kan jag stilla undra hur vi klarade oss utan uppkoppling. Vanans makt är stor. Om jag mot förmodan skulle glömma mobiltelefonen när jag åker till jobbet skulle jag bildligt sett känna mig naken. Något skulle fattas mig.

  • Motivera

Alla vill bli lyckliga. Rätten att sträva efter lycka är till och med inskriven i Förenta staternas konstitution. Men vad är det vi jagar egentligen? Och hur vet vi att det vi jagar, vad den nu må vara, är värt all denna ansträngning, alla dessa våndor? Kanske är det så att lycka är en illusion och att vi istället borde sträva efter livet som sådant, att få känna oss levande.

  • Ledarskap

Både erfarenhet och forskning visar att människan är en kreativ och skapande varelse. Varje människa bär på en potential och vill bidra med sin kompetens, förmåga och sin kreativitet tillsammans med andra. Det är denna kraft som tagit hela mänskligheten från att bo i grottor till att både kunna resa runt jorden, ja till och med till månen och tillbaka, bota dödliga sjukdomar och skapa ett högt utvecklat samhälle med allt vad det innebär.
Alla människor kan alltså bli kreativa – om de får rätt förutsättningar.

  • Ledarskap

I responsen jag fick från er läsare efter förra artikeln är nyttan av att prioritera medarbetare och att vara nära dem, ett återkommande inslag. Tack för er input och för att ni delar med er av era ledarerfarenheter! Era viktiga synpunkter tar mig till ämnet i dagens artikel.
Vi har de senaste åren sett en tydlig och skrämmande utveckling - den psykiska ohälsan ökar lavinartat på våra arbetsplatser. Problemet lyfts gång på gång på arbetsplatserna och i media men vad görs konkret för att åstadkomma förändring?  Nu kommer nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket – de är till för att hjälpa dig! Särskilt betydelsefulla är de för dig som är mellanchef.

  • HR

Vem är du? Försök att besvara den frågan utan att samtidigt inordna dig själv i en kategori. Omöjligt, eller hur? Det är just det som är dilemmat – å ena sidan vill vi bli fria från fördomar och diskriminering, å andra sidan kan vi inte sluta dela in oss själva och andra i kategorier. Helt enkelt för att vi måste kategorisera tillvaron för att kunna förstå den.