Menu

Sverige och OS – ett avslutat kapitel

"Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen".

Snart är det dags - OS 2012 i London. Christer Isaksson blickar tillbaka hundra år och ser hur ett starkt ledarskap gjorde spelen i Stockholm till en succé som skulle komma att påverka idrottens roll i det svenska samhället. "I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa". Men hur ser vi på framtida spel i Sverige?


1912 vågade Sverige. Ett gäng män – kvinnor och idrott hörde ännu inte ihop - tog sig an uppgiften att arrangera olympiska spel i Stockholm. Med hjälp av regeringen, kungahuset, stora arbetsinsatser och vädrets makter blev Stockholmsspelen en succé, de första moderna spelen och modell för 1900-talet.

London 2012 bör skänka Stockholm en tanke. Det var där de sammanhållna och koncentrerade spelen föddes, lämpade för TV-produktion 100 år senare.
Det finns en annan slående likhet. Vädret i Stockholm våren och försommaren 1912 påminner om Englands regnväder hundra år senare. Men med spelens öppning kom en blå himmel tillbaka – i alla fall för tre veckor. Må samma klara himmel visa sig över London 2012.

Minnet av Stockholm 1912 är framför allt ett starkt ledarskap. Bakom den svenska idrottens fader Viktor Balck utvecklades den unge Sigfrid Edström till en gigantisk idrottsledare nationellt och internationellt – i efterhand är han lika legendarisk som chef för Asea som olympisk ledare. Parets organisatoriska arbete och ansvar var stort, än mer imponerar strävan att bryta mot det politiskt korrekta i ett instängt och inskränkt Sverige. Inom politik, kyrka, bondekollektiv och arbetarrörelse var inte stämningarna särskilt positiva för idrott eller OS. Allvarligare saker tyngde faktiskt dagordningen i början av förra seklet – i första hand modernisering och demokratisering av samhällsskick och arbetsliv.

Det hindrar inte att OS-arrangörerna ändå fick rätt: Idrotten skulle bli en viktig del av det nya samhället. Utan att Viktor Balck och Sigfrid Edström riktigt insåg det bröt de nya mark med sitt ledarskap. I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa, samhällets stöd för idrott ökade och sportjournalistiken blev snart en del av vardagen. Förmodligen hade idrottsrörelsen vuxit utan OS i Stockholm, men det hade gissningsvis tagit längre tid. Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen.

Liksom 1912 är idrotten med rätta ifrågasatt också 2012, inte minst på grund av en hårresande ekonomisk utveckling – framför allt ersättningar och övergångssummor inom stora lagidrotter som fotboll och ishockey. Hur långt från verkligheten tillåts elitidrottares ekonomiska ersättningar hamna innan allmänhetens intresse viker? Efter 1912 blev svaret att bygga en bred idrottsrörelse för hela folket för att kunna möta den naturliga elitsatsning som all idrott förutsätter. Vilket är svaret från den svenska och internationella idrottsrörelsen 2012? Vilket är svaret från det politiska etablissemanget?

Vilken idrott ska vi ha i framtiden?

Tyvärr är det svårt att spåra ens antydan till svar. Politikerna har abdikerat och marknaden – den som har och tjänar pengar på dagens situation - är inte intresserad av att formulera ett svar.

Dessvärre tycks också Sverige och OS vara ett avslutat kapitel. Den moderata kultur- och idrottsministern har proklamerat att vi inte ska söka medverkan som arrangör av de största internationella evenemangen. Vi ska inte ansöka om värdskapet för till exempel vinter-OS trots att Sverige är ett fantastiskt vintersportland, trots att vi kan – och borde - erbjuda en rad alternativa lösningar för framtida vinterspel och trots att vi på alla sätt är en internationellt framstående idrottsnation. 

Med denna inställning avsäger sig Sverige en viktig möjlighet att påverka och stärka idrottens utveckling både på hemmaplan och internationellt. Att svensk idrottsrörelse behöver stärkas och byggas vidare är en sak. Än viktigare är att människor på andra håll i världen behöver stöd från demokratiskt utvecklade länder för att bygga idrott från grunden för fred, glädje, hälsa och välbefinnande. Låt oss kalla det politiskt ansvarslöst av alliansregeringen att lämna en viktig position i den globala idrottspolitiska utvecklingen.

Den stora lärdomen av OS i Stockholm 1912 är att det går att påverka idrottens utveckling och spridning med hjälp av ett stort arrangemang genomfört under stort ansvar. Det är fullt möjligt också 2012, 2016, 2020, 2024 … Så varför inte tänka om och tänka nytt?   


Du kanske även gillar

Pauline Eriksson: "Vem vet, jobbar du extra smart kanske ditt ansikte dyker upp på ett flingpaket framöver?" Att ha ett ”personligt varumärke” är inte endast unnat de...

"Tidningen Forbes har sammanfattat det på följande vis: 'Annorlunda är inte alltid bättre. Men det som är bättre är alltid annorlunda'." Likriktning, konformism och normalitet brukar sällan frambringa genidrag...

Småföretag bör placera ett professionellt ledarskap högre upp på agendan. Ett tydligt och professionellt ledarskap bortprioriteras  i många sm...

Årets Ruter Dam om ledarskap, lyhördhet - och modet att våga ta steget. Hedersutmärkelsen Årets Ruter Dam går i år till Eva...

Pauline Eriksson: "Fyll på energikontot. Det kommer du ha gott av i höst!". Vi befinner oss mitt i rasande industrisemester och kanske befinner du dig sj...

Artikelserie - del 3 av 3. Bengt Karlöf: "Man kan med fog påstå att management är ett så komplext ämne att det inte enkelt låter sig behandlas med sedvanlig vetenskaplig metodik - mycket beroende på att management är en yrkesroll snarare än en vetenskap". Om man utgår från att management består av de tre...

Intervju med Hans B. Amell, transformeringsexperten som bland annat pratar om hur oflexibla budgetprocesser borde ersättas av rullande budgetar.(Del 1 av 2) Sommaren är sedan länge slut och oktober övergår snart i...

Att leda i tillväxtfaser kräver mycket av både chefer och anställda. Ekonomisk framgång och en konstant ökning av andelen marknadsandelar...

Spännande utmaning att leda i offentlig sektor, säger LTH:s näringslivskoordinator Camilla Persson. Seg, orörlig och omöjlig att påverka - det har länge varit...

"Aldrig tidigare har jag så tydligt som denna sommar under min resa mitt i Europa - från det franska kökets nollpunkt i söder till toppen i Bourgogne och Champagne - upplevt en ekonomi i stillastående, för att inte säga på väg utför". Klockan 13.00 lördagen den 4 augusti i år var den stillastå...

  • Ledarskap

Jonas Elgquist, vd på B3IT Connexions, utsågs tidigare i år till Sveriges mest inspirerande ledare 2016. Priset delades ut av Great Place to Work, och i nomineringen nämns bland annat Elgquists sunda värderingar och entreprenörsanda. Motivation.se passade på att göra en intervju med vinnaren, som bland annat förklarar varför han ställde in företagets resa till Italien och gav pengarna till välgörenhet istället. Han berättar också om den hårda satsningen på Ironman - och om vikten av att våga vara sig själv i sitt ledarskap.

  • Projektleda

I del 2 av artikelserien om beteendemönster ska vi titta närmare på tre motivationsskapande mönstren. Är du proaktiv eller reaktiv? Vilka kriterier/värderingar styrs du av? Och i vilken riktning strävar du – till eller från? Oavsett hur ditt beteendemönster ser ut så kan du vara säker på att det medför såväl fördelar som nackdelar. I ett arbetsteam eller en projektgrupp är det därför viktigt att flera olika beteendetyper finns representerade – så att de kan komplettera varandra.

  • Ledarskap

Pernilla Dahlman, VD på Screen Interaction AB och utsedd till Årets VD i kategorin mindre företag 2015, kommer att hålla föredrag vid Motivation.se:s frukostseminarium den 14 juni. Där tänker hon bland annat berätta om hur organisationer kan skapa innovation med människan och kunden i centrum. Med anledning av detta passade vi på att göra en kort intervju med Pernilla om kultur, värderingar, mångfald och ledarskap.

  • Ledarskap

”Ledarskap är inflytande - varken mer eller mindre.” Ju mer jag talar med ledare av alla slag, desto mer påminns jag om sanningen i detta uttryck. Oavsett vem du är, oavsett i vilket sammanhang - om du utövar ett inflytande på människor så kan du leda dem.
Så frågan blir, hur kan jag få inflytande?
I själva verket får jag den frågan ganska ofta. Och jag ska berätta hemligheten till att kunna påverka här idag. Den är inte svår att förstå, och när du väl har fått den, kommer du att kunna få inflytande nästan överallt.

  • Hälsa

Tillsammans med Hälsostrategerna satsar Motivation.se nu ännu mer fördjupat på området hälsa. Lars-Göran Kjellin, läkare, strategisk hälsorådgivare och entreprenör samt Anders Wahlberg, leg. psykolog och expert på arbetsmiljö är våra nya experter som kommer att publicera högaktuella artiklar på temat strategisk hälsa, hållbara människor och lönsamhet för företag och individer inom näringsliv och offentlig sektor. Först ut är Lars-Göran Kjellin som skriver om varför hälsostrategier är avgörande för företags framtid och vilka enorma vinster som ligger i att ta ett helhetsgrepp kring hälsoomårdet med en målmedveten och mätbar strategi.

  • Hälsa

Detta är den första artikeln i en serie som har till syfte att skapa nyfikenhet och öka förståelsen för arbetsmiljöfrågor. En god arbetsmiljö är en investering för alla företag och bidrar både till ökad trivsel, ökad hälsa och högre effektivitet. Med lite mer kunskap kommer du att upptäcka att arbetsmiljön är en del som är lätt att påverka. Den första artikeln berör ett dagsaktuellt ämne kring ett nytt regelverk som är väldigt viktigt för ditt företag och din organisation.

  • Hälsa

Den moderna människan använder sin syn och hörsel väldigt flitigt, men de andra tre sinnena används inte lika ofta. Det leder till att det uppstår en slags ”trafikstockning” i hjärnan, eftersom vissa nervbanor används mindre än andra och därför blir slöa. För att hålla hjärnan fräsch är det viktigt att utsätta den för nya utmaningar och att frekvent använda alla sina sinnen i nya, ovanliga situationer. Ett enkelt sätt att göra det är att utföra små övningar i vardagen som innebär att man bryter mönstret i sina rutiner. Vad sägs om att borsta tänderna med vänster hand istället för höger – eller att blunda och känna dig fram när du ska klä på dig på morgonen?

  • Ledarskap

Självkännedom är att förstå sin personlighet och motivation, sina beteenden, vanor, känslomässiga reaktioner och tankeprocesser. Större självinsikt och mer självkännedom kan också hjälpa oss att göra bättre val, och framför allt att förstå våra beteendemässiga reaktioner. Att lära känna sig själv och sina egna känslor är därför en viktig nyckel till framgång – både privat och i arbetslivet.

  • Ledarskap

Envirotainer utvecklar, tillverkar och hyr ut kylcontainers för flygfrakt av temperaturkänsliga läkemedel och de samarbetar med 95% av världens alla läkemedelsföretag. Simon Angeldorff, vd på Envirotainer och Årets VD 2015, gästade vårt frukostseminarium och berättade hur företaget gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli ett stort världsomspännande bolag där till exempel flytt och utbyggnad av fabriken i Rosersberg varit ett av de mest utmanande projekten.

  • Motivera

Att ge människor vad de vill ha tycks vara högsta mode nuförtiden. Genom vår frekventa användning av sökmotorer och sociala medier lämnar vi ständigt ifrån oss information om vad vi tycker om och önskar oss – sedan är det bara för företagen att mata oss med det vi efterfrågar. Samma sak sker ofta i nöjesindustrin; Melodifestivalen och liknande tillställningar förser oss med den ena musikaliska sockerchocken efter den andra, och kvaliteten tycks vara mindre viktig så länge folk får vad de vill ha. Men en sak som vi kan lära oss av kulturens värld – inte minst av rockmusiken – är att de största kreativa genierna ogärna stryker folk medhårs. Istället erbjuder de någonting bättre och mer revolutionerande – för den som har tålamod nog att lyssna.

  • Ledarskap

Pål Burman stod med fötterna i ett hav av effektivitet, storslagna projekt och framtidsplaner när det small. Tempot han höll var omänskligt högt dygnets alla tjugofyra timmar och han sprang - utan att förstå att han var på väg mot ett stup. Tills en dag när tvärniten var ett oundvikligt faktum. Precis innan han nådde stupet drog kroppen i handbromsen. Han hade fått en stroke. Nu har han en förändrad syn på livet, ledarskapet och vad som är den viktigaste parametern när ett bolags framgång mäts: lycka.

  • Hållbarhet

”Varför gör inte medarbetarna som jag bett dem? Vi har ju kommunicerat att vi vill ha en högre innovation och kreativitet på företaget men ändå så kommer det inga nya idéer.” Känner du igen frustrationen av att vilja få igenom ett nytt beteende men att det inte sker? Detta är ett vanligt scenario som vi genom vårt arbete ofta möter hos ledningsgrupper.

  • Ledarskap

Evelina Lindgren är 30 år och vd för aPak och vann utmärkelsen Årets Unga VD i höstas. I det tolfte avsnittet av Pratbart pratar hon kulturförändring, generationsskifte och ledarskap med Marie Alani och Helena Timander. ”Jag är noga med att prata mycket om att förmedla att det är viktigt att ha balans i livet. Jag tror det är viktigt att vi förmedlar de positiva sidorna med ledarskapet i ett generationsskifte så att vi hittar människor som vill axla rollen. Det är viktigt att vi har hållbara företag i Sverige och då måste vi tänka långsiktigt och se till att vi har bra ledare.” , säger hon bland annat.

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Motivationsbloggen

Det här är en av de första frågorna vi ställer varandra när vi träffar nya människor. Vi är starkt förknippade med vad vi jobbar med om dagarna. Detta är generellt extra tydligt bland män. Många män går in i depression när de blir pensionärer och kan uppleva en identitetskris när de inte längre kan presentera sig utifrån sitt yrke.

  • Hälsa

”Jag är så trött på att vi ska göra allt och medarbetarna bara ska sitta still och ta emot!”, hör jag många personalansvariga och flera chefer på olika nivåer säga. ”Organisationen måste agera, vi har chefer och ledare som inte ser och förstår någonting när det gäller hur vi mår. Vi ska bara leverera, men vi får inte rätt förutsättningar!”, hör jag många medarbetar säga. Vems är ansvaret för bättre organisatorisk och social hälsa egentligen?