Menu

Sverige och OS – ett avslutat kapitel

"Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen".

Snart är det dags - OS 2012 i London. Christer Isaksson blickar tillbaka hundra år och ser hur ett starkt ledarskap gjorde spelen i Stockholm till en succé som skulle komma att påverka idrottens roll i det svenska samhället. "I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa". Men hur ser vi på framtida spel i Sverige?


1912 vågade Sverige. Ett gäng män – kvinnor och idrott hörde ännu inte ihop - tog sig an uppgiften att arrangera olympiska spel i Stockholm. Med hjälp av regeringen, kungahuset, stora arbetsinsatser och vädrets makter blev Stockholmsspelen en succé, de första moderna spelen och modell för 1900-talet.

London 2012 bör skänka Stockholm en tanke. Det var där de sammanhållna och koncentrerade spelen föddes, lämpade för TV-produktion 100 år senare.
Det finns en annan slående likhet. Vädret i Stockholm våren och försommaren 1912 påminner om Englands regnväder hundra år senare. Men med spelens öppning kom en blå himmel tillbaka – i alla fall för tre veckor. Må samma klara himmel visa sig över London 2012.

Minnet av Stockholm 1912 är framför allt ett starkt ledarskap. Bakom den svenska idrottens fader Viktor Balck utvecklades den unge Sigfrid Edström till en gigantisk idrottsledare nationellt och internationellt – i efterhand är han lika legendarisk som chef för Asea som olympisk ledare. Parets organisatoriska arbete och ansvar var stort, än mer imponerar strävan att bryta mot det politiskt korrekta i ett instängt och inskränkt Sverige. Inom politik, kyrka, bondekollektiv och arbetarrörelse var inte stämningarna särskilt positiva för idrott eller OS. Allvarligare saker tyngde faktiskt dagordningen i början av förra seklet – i första hand modernisering och demokratisering av samhällsskick och arbetsliv.

Det hindrar inte att OS-arrangörerna ändå fick rätt: Idrotten skulle bli en viktig del av det nya samhället. Utan att Viktor Balck och Sigfrid Edström riktigt insåg det bröt de nya mark med sitt ledarskap. I OS-planeringens spår föddes en bred och stark svensk idrottsrörelse – för både elit och hälsa, samhällets stöd för idrott ökade och sportjournalistiken blev snart en del av vardagen. Förmodligen hade idrottsrörelsen vuxit utan OS i Stockholm, men det hade gissningsvis tagit längre tid. Med OS – och en olympisk arena mitt i Stockholm – fick svensk idrott fäste i folksjälen.

Liksom 1912 är idrotten med rätta ifrågasatt också 2012, inte minst på grund av en hårresande ekonomisk utveckling – framför allt ersättningar och övergångssummor inom stora lagidrotter som fotboll och ishockey. Hur långt från verkligheten tillåts elitidrottares ekonomiska ersättningar hamna innan allmänhetens intresse viker? Efter 1912 blev svaret att bygga en bred idrottsrörelse för hela folket för att kunna möta den naturliga elitsatsning som all idrott förutsätter. Vilket är svaret från den svenska och internationella idrottsrörelsen 2012? Vilket är svaret från det politiska etablissemanget?

Vilken idrott ska vi ha i framtiden?

Tyvärr är det svårt att spåra ens antydan till svar. Politikerna har abdikerat och marknaden – den som har och tjänar pengar på dagens situation - är inte intresserad av att formulera ett svar.

Dessvärre tycks också Sverige och OS vara ett avslutat kapitel. Den moderata kultur- och idrottsministern har proklamerat att vi inte ska söka medverkan som arrangör av de största internationella evenemangen. Vi ska inte ansöka om värdskapet för till exempel vinter-OS trots att Sverige är ett fantastiskt vintersportland, trots att vi kan – och borde - erbjuda en rad alternativa lösningar för framtida vinterspel och trots att vi på alla sätt är en internationellt framstående idrottsnation. 

Med denna inställning avsäger sig Sverige en viktig möjlighet att påverka och stärka idrottens utveckling både på hemmaplan och internationellt. Att svensk idrottsrörelse behöver stärkas och byggas vidare är en sak. Än viktigare är att människor på andra håll i världen behöver stöd från demokratiskt utvecklade länder för att bygga idrott från grunden för fred, glädje, hälsa och välbefinnande. Låt oss kalla det politiskt ansvarslöst av alliansregeringen att lämna en viktig position i den globala idrottspolitiska utvecklingen.

Den stora lärdomen av OS i Stockholm 1912 är att det går att påverka idrottens utveckling och spridning med hjälp av ett stort arrangemang genomfört under stort ansvar. Det är fullt möjligt också 2012, 2016, 2020, 2024 … Så varför inte tänka om och tänka nytt?   


Du kanske även gillar

"Vikten av en bra målande beskrivning är extra stor när det gäller beskrivningen av vision och värderingar". Vem vill vi vara? Vad vill vi åstadkomma, nu och i framtiden? Att kunna...

Öka försäljningen och utveckla företaget genom bra styrelsearbete. I många små och medelstora företag är styrelsearbetet...

Entreprenören Lena Törner undrade var alla tjejer fanns och startade det kvinnliga nätverket Matrona. Affärskvinnorna lyste med sin frånvaro, trots att Lena Törner...

Fyra tänkvärda punkter om retorisk förmåga. I ditt ledarskap stöter du förmodligen ofta på situationer d...

Var är ditt företag idag och var borde det vara imorgon? Ett av de mest spännande – och lönsamma – områdena...

Tips för att underlätta kommunikationen mellan generationerna. Idag både lever och jobbar vi längre än någonsin tidigare...

Vilken sorts ledare är Stefan Löfven? Har Jan Björklund ledaregenskaper för att klara en motgång? Kan Fredrik Reinfeldt motivera sitt parti till en tredje valseger? Annie Lööf har sitt elddop som partiledare just nu. Hennes ledarskap...

Mia Winqvist, Skatteverket: ”Fakta om sjukdomen lindrar”. (Del 2 av 4) För ett år sedan dog Tor Niklasson i en allvarlig tarmcancer, efter...

"Tragedin för många ledare är att de låter stora livserfarenheter glida förbi utan att lära från dem”. Enstaka händelser ändrar inte en persons beteende per automatik. H...

"Tillväxt tar tid, och tiden är det enda som kan lära oss vissa saker." En grupp amerikanska turister gick genom en pittoresk engelsk by i fö...

  • Motivationsbloggen

I ett samtal häromdagen kom det fram att den jag pratade med känner sig som en grå mus ibland. Andra gånger är hen en briljant Bagheera som äger hela scenen. Alla rädslor är försvunna och den egna förmågan inspirerar människor till andnöd. Den naturliga följdfrågan blir förstås: vad skapar den tysta musen och när kommer Bagheera?

  • Motivera

Vi lever i en ny tid. Och så plötsligt – en ny tid igen! När drönare flyger in med Amazons bokpaket, pyttesmå innovationer knackar på nanodörren och digitaliseringen sprutar ut nya affärsmodeller på löpande band så ändras allt och hela tiden. Från steg – till steglöst.

  • HR

Medarbetarskap är ett hett ämne som är på tapeten i många organisationer, men vad innebär det egentligen - och visst är det dubbeltydigt? Å ena sidan vill vi att våra medarbetare ska ta ett stort eget ansvar på arbetet och bidra till ett gott arbetsklimat, men å andra sidan betyder det att vi som chefer måste delegera och släppa ifrån oss ansvar.
I den första av två artiklar om medarbetarskap ska vi titta närmare på varför detta begrepp blir allt viktigare i ett alltmer dynamiskt arbetsliv.

  • Projektleda

Har du också funderat vad det är som gör att vissa människor alltid ser så lyckliga och glada ut? Varför de ler och alltid är vänliga? Varför de alltid har ett vänligt ord på vägen till sina medmänniskor? Vad det är som gör att de orkar? Att de inte lika ofta tappar humöret eller verkar håglösa?

  • Planera

Hur skapar vi mer struktur i vårt arbetssätt? Hur prioriterar vi vad som ska göras och varför är det viktigt? David Stiernholm reser land och rike runt och föreläser och undervisar om hur vi bättre kan organisera vår vardag. Han kallar sig struktör, än så länge Sveriges enda sådan. Den 8 septemer kommer han till vårt Lunch & Learn med sin föreläsning Prioritera rätt lätt. "Ju mer vi kan strukturera allt det där som bara måste fungera, desto mer kan vi ägna oss åt kreerandet.", säger han.

  • Planera

Frågan om aktivitetsbaserat arbetssätt kommer allt oftare till oss som jobbar med effektivitet, och det för det mesta med stor oro för hur det kommer att fungera. Ingen egen arbetsplats, ”pappersfritt”, små förvaringsutrymmen, kommer att bli störd, lyssna på musik, mat vid skrivbordet, ”clean desk” och en hel del andra frågor dyker snabbt upp för de som står inför den här förändringen. Några har redan kommit en bit på väg genom att ha jobbat i öppna kontor (med egen arbetsplats) medan andra går direkt från ett eget kontorsrum till att jobba aktivitetsbaserat.

  • Ledarskap

Hösten är i antågande, och med den lär förkylningarna komma som ett brev på posten. Men sjukfrånvarons omfattning beror inte bara på hur mycket handsprit ni använder på arbetsplatsen, utan också på hur sammansvetsat ert team är. En ny undersökning visar nämligen att människor är mer benägna att stanna hemma från jobbet om deras medarbetare ofta gör det. Detta gäller dock inte i team som är tätt sammankopplade och som bygger sina relationer på ömsesidig tillit.

  • Coacha

Känns det trögt och omotiverat att sätta igång igen efter sommarens semester?
Har du varit mobilfri, fri från mailen, fri från att fatta beslut och prestera hela tiden? Kanske har du legat i hängmattan och inte gjort så mycket, kanske har du tagit promenader på stranden eller strosat runt i naturen. Och funderat på dagens viktigaste fråga: ”Vad ska vi ha till middag idag?”
Du har varit i nuet och din hjärna har lugnat ner sig och fått kontroll på tankarna.
Möjligen har du till och med haft lite tråkigt på slutet av semestern och känt behov av att göra någonting.
Du kanske har fått nya idéer och tankar om ditt liv och arbete?

  • Projektleda

Än så länge finns det ingen app som kan hjälpa oss att se in i framtiden. Osäkerhet är något vi måste leva med och vi kan inte avgöra hur saker och ting kommer att förändras över tid – hur mycket vi än kontrollerar, styr och skapar regelverk. Varför är det så svårt för oss att förhålla oss till ovissheten i projektvärlden? Den frågan, och många andra, ställer sig författarna Mats Ragnarsson och Lars Marmgren i boken ”Att leda osäkra och komplexa projekt”. Jag träffade Mats Ragnarsson och pratade ledarskap, leverans, mänskligt välmående – och myror.

  • Ledarskap

Psykisk ohälsa, inte minst i form av stress och utmattningssyndrom, är ett stort problem i vårt arbetsliv. Stressen leder till att vi lätt blir självcentrerade och frustrerade, och i allra värsta fall slår den ut vår förmåga fullständigt. När vi är stressade så luras vi av våra egna tankar till att bli rädda. Vissa människor använder alkohol och droger, eller andra former av missbruk, för att kunna slappna av och få tyst på de påträngande tankarna. Det är ett mycket destruktivt sätt att hantera problemet, och som ledare är det viktigt att man känner till varningssignalerna om en medarbetare skulle drabbas av sådana problem.

  • Ledarskap

Evelina Lindgren är 30 år och vd för aPak och vann utmärkelsen Årets Unga VD i höstas. I det tolfte avsnittet av Pratbart pratar hon kulturförändring, generationsskifte och ledarskap med Marie Alani och Helena Timander. ”Jag är noga med att prata mycket om att förmedla att det är viktigt att ha balans i livet. Jag tror det är viktigt att vi förmedlar de positiva sidorna med ledarskapet i ett generationsskifte så att vi hittar människor som vill axla rollen. Det är viktigt att vi har hållbara företag i Sverige och då måste vi tänka långsiktigt och se till att vi har bra ledare.” , säger hon bland annat.

  • Motivationsbloggen

Under många år arbetade jag som brevbärare i en lokal under Kungliga Tennishallen på Gärdet. Lokalen var stor och vi hade en bastu vilket kändes lyxigt, men det som utmärkte den var att den saknade fönster. Det är konstigt att inte se väder och dygnet skifta. Den fönsterruta jag tar upp här är dock en metafor så det hade fungerat alldeles utmärkt att knalla in där och se hur vår fönsterruta såg ut.

  • Innovation

Philip Engström är innovationsledare på IT-konsultbolaget Cybercom, som hjälper företag att tillvarata den digitala världens möjligheter. Han arbetar både strategiskt och operativt, och tycker om såväl tekniska som ledarskapsrelaterade utmaningar. Mindre roligt är det när innovationsarbetet inte får den uppmärksamhet och det mandat det förtjänar i organisationen – men nu börjar allt fler företag förstå hur viktigt innovation är och att ordet måste omsättas i handling. Det är då man kan utveckla nya lösningar – som ibland förefaller som ren magi.

  • Hälsa

Jag har funderat en hel del över ordet lagom. Det är ett ord som fått onödigt negativ klang. I betydelsen lagom ligger att det är den mängd som det ska vara, till skillnad från motsatsen när något är i olag och det råder obalans. Det är mycket som är i olag och inte som det ska vara i dagens arbets- och livssituation. Tänk om det är så att stressen och den psykiska ohälsan ökade samtidigt som vi började smutskasta ordet lagom?

  • Coacha

Stress är ett tidstypiskt problem – tempot är högre såväl på arbetet som privat. Många organisationer genomför förändringar i en takt vi inte skådat tidigare, och den nya tekniken gör oss tillgängliga för andra dygnet runt. Alla dessa faktorer sammantagna bidrar till en hög stressnivå hos många av oss, och stress är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I dagarna presenterades en ny undersökning av United Minds om stress, baserat på 4000 personer i Norden. Där framkommer att svenskarna upplever mest stress, följt av norrmännen. Varannan svensk känner arbetsrelaterad stress minst några gånger i veckan. Vi har sedan länge matats med tips och råd om hur vi bör hantera stressen, ändå tycks den öka. Vad beror det på?

  • Planera

Effektivitet är ett ord som i stort sett används dagligen i arbetslivet, men vad betyder det egentligen? Forskaren och författaren Niklas Modig menar att de allra flesta organisationer har missförstått begreppet. De lägger fullt fokus på individuell och funktionell effektivitet – som om verksamheten bestod av olika ”öar”. Detta leder till att nya problem uppstår, vilket kallas för ”Effektivitetsparadoxen”. I den här föreläsningen förklarar Niklas Modig vad det här fenomenet beror på, och hur vi bör förändra vår syn på effektivitet.