BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och hur du presterar på topp!

Bli medlem nu!

Att formulera engagerande korta och långa mål

Lennart Almstedt: "Hellre ett korrekt beskrivet mål med en bedömningsmodell som alla begriper än en akademiskt mer korrekt mätmodell som är svårt att kommunicera".

Verksamhetsidé, vision och värderingar utgör ett viktigt ramverk för alla som är del av en verksamhet. Men ramverket behöver förtydligas med engagerande mål med en kortare och längre tidshorisont. Målen skall styra mot kommersiella resultat, strategiska landvinningar och innovativa framgångar.


Affärsidé, verksamhetsidé, vision, mission och värderingar diskuterades i vår förra artikel och ger det yttre ramverket för resan framåt. De skapar tillsammans en bild av vilka vi är, vad vi strävar mot, hur vi vill uppfattas, vad vi skall åstadkomma och hur detta skall ske.

För företag som lever i en snabbt föränderlig omvärld och som själva lever i stor förändring är det extra viktigt att detta yttre ramverk är väl kommunicerat inom hela verksamheten. När helt nya möjligheter och utmaningar dyker upp, som tidigare kanske inte var genomtänkta, är det viktigt att snabbt kunna avgöra om detta överhuvudtaget ligger inom ramverket eller om man bör välja bort dessa nya idéer på direkten.

Men, det yttre ramverket behöver tolkas och förtydligas i mer konkreta mål för den närmaste tiden. Tydliga konkreta mätbara mål för verksamheten på 1-årsbasis känns naturligt för de flesta och är ofta en lagom tidshorisont för att kunna bryta ner målen till mer konkreta mål som riktar sig direkt till den enskilda individen. Att komplettera detta med tydliga mål på lite längre sikt, förslagsvis på 2-5 år, är lika viktigt för att det skall finnas en koppling mellan de kortsiktiga målen och visionen/missionen.

Kortsiktiga mål – 1 år

Varje verksamhet bör ha ett fåtal övergripande tydliga mål som alla berörda känner till. Med berörda menas alla anställda och alla nära samarbetspartners. Tydlighet är här centralt, med beskrivning av mål, mått, datum och huvudansvarig. Antalet övergripande verksamhetsmål är lämpligtvis 3-7 stycken, dvs tillräckligt få för att underlätta kommunikation och för att säkra fokus på det allra viktigaste.

Att banta ner alla viktiga mål till 3-7 övergripande vägledande mål kan vara en utmaning i sig, men naturligtvis fullt genomförbart. Att säkerställa att alla mål är fullt mätbara på ett korrekt sätt är naturligtvis önskemålet men kan ibland vara en mer utmananade uppgift.

För de tillfällen där tydliga odiskutabla mått är svåra att fastställa får dessa ersättas med de bäst möjliga bedömningarna som man kan göra. Det viktigaste är att ledningen är kapabel att fastlägga mål som är mätbara eller bedömningsbara på ett sätt som alla förstår.

Det är viktigt att notera att möjligheten att mäta på ett helt perfekt sätt inte får påverka beskrivningen av målet. Målet skall beskrivas på det sätt som man anser vara korrekt. Eventuella svårigheter med att mäta uppfyllnaden får ibland accepteras, och kommuniceras på ett bra sätt. Hellre ett korrekt beskrivet mål med en bedömningsmodell som alla begriper än en akademiskt mer korrekt mätmodell som är svårt att kommunicera. Tydligheten måste dock finnas kvar, dvs. en tydlig definition av hur man bedömer måluppfyllnaden. Syftet är att stödja engagemang och motivation för att nå målet.

Det finns tre typer av mål som bör inarbetas:

1. Kommersiella resultatmål

Med kommersiella resultatmål menas mål som har som syfte att berätta den kommersiella framgången just detta år. De mest vanliga kommersiella resultatmålen för året för en verksamhet är omsättning och ett lämpligt vinstmål, t.ex. EBIT. Andra kommersiella resultatmål brukar vara orderingång, orderstock, bruttovinst, likviditet, tillväxtsiffror, EBITDA, soliditet, värde på noterad aktie, o.lik.

2. Strategiska mål

De kommersiellt orienterade målen för det innevarande året kompletteras lämpligtvis med viktiga milstolpar för verksamheten som enligt befintlig strategi kommer att vara viktiga för att nå de kommersiella resultaten de efterföljande åren. Här kan ingå mål såsom första genomförda affären på en ny geografisk marknad, första affären i nytt segment, lanserad ny produkt, säkrad ny kompetens, signerat avtal med ny partner, införd ny affärsmodell, etc.

3. Framtidssäkrande innovationsmål

Det finns en tredje grupp av mål, som är en förlängning av de strategiska målen enligt punkt två ovan. Dessa mål gäller aktiviteter som stödjer att bygga ny kunskap, utvärdera nya möjligheter och utveckla nya innovationer inom produkt, tjänst, organisation och affärsmodell. Till skillnad från grupp två ovan har dessa mål ofta en mer luddig koppling till de långsikta målen på 2-5 års sikt, dvs de utgör inte några tydliga milstolpar i den fastlagda strategin. De är snarare resultatet av dialoger kring hur visionen skall uppnås.

Till skillnad från målen enligt grupp ett och två, som är tydliga och skall levereras, har målen enligt denna kategori tre ett stort mått av osäkerhet i sig. Många av målen kommer att sluta i ingenting. Men misslyckandena är en naturlig del av dessa mål. Och därav behovet av att hantera dem på ett lite annorlunda sätt.

Innovationsprocesser är av naturen riskfyllda. Och innovationsprocesser gäller inte bara produkter och system. Innovation är minst lika viktigt, om inte mer viktigt, inom exempelvis utveckling av affärsmodeller, kanaler och allianser. Även dessa mål behöver måttsättas. Här kan det i högre grad vara aktuellt att mäta initiativ och insatser, och inte bara leveranser.

Långsikta mål – 2-5 år

Mål på lite längre sikt bör vara strukturerade på ett snarlikt sätt som målen för det närmaste året. Det finns dock några saker att tänka på:

  • Ökat fokus på de kommersiella målen ju längre fram i tiden som man blickar ut. De kommersiella målen har som syfte att driva den mer närliggande strategin och aktiviteterna.
  • Inom vissa branscher är det svårt att blicka längre än 2-3 år. I andra branscher är det ett måste att blicka minst 5-10 år framåt i tiden, eller längre, eftersom dagens investeringar kommer att ge full effekt först efter 10 år eller mer. Dvs. viktigt att anpassa tidsperspektivet efter situationen.


När det gäller de mer långsiktiga målen kan det även vara av värde att reflektera kring om man vill sätta upp några stora utmanande mål, det som på engelska brukar kallas för BHAG-mål (”Big Hairy Audacious Goals”, dvs Stora Håriga Djärva Mål).

Beroende på företagskultur kan det vara en styrka att sätta upp dessa mål vilka kännetecknas av:

  • Någonting spännande och extremt utmanande att sträva mot, någonting som ger massor av energi och som alla är stolta att jobba mot
  • Skall vara svårt att nå, typ 50% chans
  • Hjälper till att komma ur bekvämlighetszonen
  • Behöver ofta en del tid för att kunna nås, t.ex. 3 år
  • Bra att i god tid förbereda sig för hur ett eventuellt misslyckande skall vändas till någonting positivt, eller starten av ett nytt BHAG-mål.

Ett välkänt exempel på ett BHAG-mål som lyckades var målet ”… landing a man on moon and returning him safely to earth”.

Kennedy, 25 maj 1961.

Vid all långsiktig planering gäller naturligtvis att reflektera över vad som skall optimeras. Är det snabb ekonomisk tillväxt, riskminimering, långsiktig hållbarhet eller någonting annat. Detta får naturligtvis färga de mål som sätts.

Nästa artikel – ”Strategi - Vad?”

Det övergripande ramverket vad gäller vision, värderingar och mål är nu satt. Dags att titta på vad vi skall göra för att säkra dessa mål. I nästa artikel kommer därför att titta närmare ”Vilket värde skall vi leverera till vem och med vad”. Vi börjar med att beskriva hur besluten kring val av segment bör hanteras för att därefter titta in på e strategiska besluten kring positionering, kundvärde och budskap.
 


  • Motivera

Hans bok Drivkraft skakade om gamla synsätt på motivation. Daniel H. Pink visade, med hjälp av ny och gammal forskning, hur människans drivkrafter fungerar och vad som får oss att jobba, prestera och gilla det vi gör. Nu släpps hans nya bok Det är mänskligt att sälja på svenska. Den är redan en bestseller i USA. Motivation.se fick en intervju med en av världens främsta inom motivationsområdet. 

  • HR

Personalen är en livsviktig resurs - för såväl små som stora företag. Många av de mindre bolagen har dock svårt att hinna med personalarbetet. Konsekvenserna blir i värsta fall dyra felrekryteringar, hög sjukfrånvaro och missnöjda medarbetare. "HR är minst lika viktigt för mindre bolag eftersom de är så sårbara", säger Johanna Palmqvist, vd för nystartade HR4YOU.

  • Hälsa

Jag ska villigt erkänna att Försäkringskassan inte precis varit en organisation som jag skulle kunna tänka mig att hålla som förebild. Jag har personlig erfarenhet av en tungrodd och i mitt tycke ganska omänsklig instans. Det är historia insåg jag när jag till min stora förvåning och överraskning för ett tag sedan läste i Holone att Försäkringskassan ”goes brainy”. Jag blev så otroligt glad att en så stor och betydelsefull instans, som har stor inverkan i många människors liv, nu blir en fantastisk förebild när de vågar satsa på nya arbetssätt för att skapa ett sunt arbetsklimat och vill gå från att se sina kunder som ärenden till att se dem som människor. 

  • Motivationsbloggen

Om man har ungar omkring sig, vilket man ju har åtminstone då och då, kan man ibland avundas deras förmåga att utnyttja fantasin som en aldrig sinande tillgång. Hur kommer det sig att vi vuxna så ofta har tappat bort den vägen till kreativitet? Och går det att lära om och komma tillbaka? 

  • Leda

Andelen kvinnliga chefer ökar stadigt, visar statistik från Sveriges chefsorganisation Ledarna. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer könsuppdelningen att vara utjämnad år 2031. Men på de högre chefsnivåerna är den manliga dominansen fortfarande stor.

  • Leda

Martin Geijer beskriver sig själv som en ”teatermaskin”. Han regisserar, skriver, utbildar, spelar, coachar. Och mycket genomsyras av ledarskapet – både av sig själv och av andra. Motivation.se träffade honom och pratade kreativt ledarskap, improvisation och den gränslösa fantasin som tillsammans skapar något nytt – K-ledarskap. Kom ihåg var du hörde det först…

  • HR

Högre utbildning har alltid betraktats som den bästa och säkraste vägen till en framgångsrik karriär. Nu har den bilden dock börjat ifrågasättas. I USA talas det om en "utbildningsbubbla"; studenter betalar höga avgifter och tar stora lån för att skaffa sig högre utbildning - men många blir arbetslösa och kan inte betala tillbaka studielånen. Bör vi se mer kritiskt på universiteten och deras roll?

  • Sälja

Jag får allt fler frågor från säljare om det här med att följa upp. Det kan vara att ringa tillbaka för att följa upp en säljpresentation, följa upp en offert eller att följa upp hur det har gått efter att kunden fått dina produkter eller tjänster levererade. Många säljare är rädda. Och vad tror du att dom är rädda för när det kommer till uppföljningen?

  • Leda

I en tidigare artikel – Du lär dig mest där du är bäst – resonerade jag kring huruvida vi utvecklar oss mest där vi har våra största svagheter eller om vi har vår största utvecklingspotential inom områden där vi redan är starka. En nyfiken läsare hörde av sig och undrade: Men, hur gör man för att fokusera mer på styrkorna? Hur gör jag för att inte fastna vid det jag stör mig på hos mina medarbetare eller på det jag tycker kunde ha gjorts på ett annat, mycket bättre sätt?

  • HR

Övertidsarbetet fortsätter att öka bland svenska tjänstemän. Det visar en ny rapport från fackförbundet TCO. Uttaget av övertid är nu så stort att det motsvarar upp till 150 000 heltidsjobb. "Det här genererar ett gränslöst arbetsliv där man inte vet när arbetet tar slut och fritiden börjar", säger rapportförfattaren Mats Essemyr.

  • Motivera

I rörelsen från industrisamhället till ett kunskapsbaserat samhälle har meningsfullheten blivit ännu viktigare, det menar Dan Ariely, professor i psykologi och behavioral economics. Med en rad experiment visar han hur avgörande känslan av mening i arbetet är. ”Det är en ledares ansvar att faktiskt förstå hur viktig meningsfullhet och motivation är för resultatet”, säger han.

  • Leda

Vi har fått höra att vi lever i postindustrialismens tid och att framtiden tillhör tjänstesektorn. Industrisamhället har dödförklarats, och fabriksnedläggningar runt om i Sverige har fungerat som närmast vattentät bevisning. Men slutar historien verkligen där? Har maskinerna tystnat för alltid?

  • Motivationsbloggen

Som jämställdhetskonsult har jag märkt av en enorm kunskapsökning bland beställare av jämställdhet under de senaste åren. Dock är det några myter som biter sig fast. Tänkte lägga dagens spalt på att skingra förvirringsmolnen.

  • HR

Innovation har varit ordet på allas läppar på senare tid. Sverige står sig bra i internationella rankingar över innovationskraften, men det finns fortfarande mycket som kan göras för att det ska bli bättre. I en undersökning från fackförbundet Unionen säger var tredje tjänsteman att företagen behöver bli bättre på att tillvarata medarbetarnas idéer.

  • Leda

En ledares kommunikativa förmåga är av avgörande vikt för att organisationen ska fungera väl. Men vilka möjligheter finns det att analysera, mäta och utveckla kommunikationen? Åsa Helldén Ruocco, vd för Nordisk Kommunikation, menar att utvärderingar och mätningar är en viktig utgångspunkt när man utvecklar det kommunikativa ledarskapet.

  • Motivationsbloggen

Veckan på Motivation.se gick extra fort den här gången. Den där röda dagen som gjorde onsdagen till en söndag och torsdagen till… en måndag? Lite rubbning i vardagen är säkert bara nyttigt – kanske är det bra för kreativiteten?