Menu

Att förstå sin bransch – fokus på värdekedjan

Var är ditt företag idag och var borde det vara imorgon?

Ett av de mest spännande – och lönsamma – områdena att spendera tid på är att förstå sin egen värdekedja, var man befinner sig idag och var man kanske borde vara i framtiden. Alla branscher förändras och en av de största orsakerna till att en del gamla fina företag kan få svårt att överleva är att de inte tillräckligt snabbt lyckas förstå att hela branscher förändras och att de därmed behöver vidareutvecklas och förändras.


Samma förändringar skapar möjligheter för de nya, de som förstår hur man skall jobba i värdekedjan fram till slutkunden.

Det finns fyra områden som man bör fokusera på när man stegvis utvecklar tankarna kring detta.

1)    Makro och Micro

De flesta brukar vara tämligen väl införstådda i och kunna beskriva den del av värdekedjan som man själv är aktiv inom, micro-värdekedjan. Det vill säga personer i ledande befattningar brukar vara väl införstådd i hur bolaget arbetar inom exempelvis utveckling, underleverantörsrelationer, logistik, tillverkning, marknadsföring, försäljning, kanalhantering, service och support samt hur har bolaget lagt upp verksamheten inom de mer stödjande områdena IT, HR och kvalitetssäkring.

Att regelbundet diskutera vilken del av micro-värdekedjan som adderar mest kundnytta och därmed bidrar till verksamhetens framgång brukar finnas med på ett bra sätt i de strategiska dialogerna. Frågor som huruvida man bör lägga ner mer innovationspengar på produktutveckling, partnerhantering eller kanalutveckling brukar finnas med i det dagliga arbetet.

Ett komplement till detta kan dock vara att vidga vyn till ett något större makro-perspektiv, att börja fundera på hur värdekedjan fungerar om man även inkluderar underleverantörerna till underleverantörerna och – framför allt – börja fundera på hur kundernas kunder kommer in i värdekedjan och hur de påverkar den.

2)    Var finns pengarna och dynamiken?

Att förstå värdekedjans uppbyggnad är steg ett. Men har vi tillräcklig förståelse för vem som tjänar pengar i värdekedjan fram till kund (och kundens kund), och varför vinsterna och värdet genereras just där? Och kommer detta att gälla även i framtiden, eller finns det några tydliga trender? Om vi förstår var vinsterna genereras och varför, hur kan vi utnyttja det till vår fördel?

Några av de mer vanliga och viktigaste dialogerna är:
a)    Skall vi ta en mindre del av värdekedjan och börja jobba mer globalt och mot fler segment? Eller skall vi ta en större del av värdekedjan med vår egen verksamhet men bli lite smalare vad gäller val av marknad och segment?

b)    Om vi exempelvis är ett produktbolag, bör vi förflytta upp uppströms och i större utsträckning lägga vårt fokus på att sälja delsystem eller komponenter, eller varför inte förflytta oss ytterligare och lägga mer fokus på att sälja licenser eller rent av patent?

c)    Samma produktbolag kan behöva reflektera över att förflytta sig nerströms istället, dvs att börja komplettera upp produkterna till mer kompletta system, komplettera med tjänster till bredare lösningar och kanske börja sälja det man har mer, med en annan affärsmodell, t.ex. som en integrerad tjänst i ställer för en produkt eller ett system.

I samtliga dessa dialoger bör man naturligtvis se vad konkurrenterna, underleverantörerna, kanalen och kunderna gör i sitt förändringsarbete. Lika spännande är det att bedöma vilka substitut som växer fram.

3)    Sker stora förändringar?

Ibland kan det vara fel att spendera alltför mycket tid på att försöka blicka utåt från sitt eget perspektiv. Det kan vara bättre att lyfta blicken rejält och börja fundera på om den värdekedja som man befinner sig i överhuvudtaget kommer att finnas om några år, eller om det kommer att ske betydande branschförändringar och branschförflyttningar under den närmaste tiden. Vi läser dagligen i media om att det med jämna mellanrum sker stora dramatiska förändringar inom vissa branscher. Kommer detta även att gälla oss, och hur lång tid har vi på oss att ställa om? Skall vi följa utvecklingen eller skall vi leda utvecklingen?

4)    Vad kan vi lära från andra branscher och värdekedjor?

Detta leder oss till den fjärde frågeställningen som ofta kan vara den mest intressanta. Låt oss för en stund glömma vår egen micro-värdekedja, vår egen makro-värdekedja och de stora förändringar som eventuellt kommer att påverka dessa. Låt oss istället lägga fokus på att titta på helt andra branscher som trots allt har en snarlik affärslogik. Vad har hänt inom dessa områden under de senaste 10 åren? Kan säkerhetsbranschen lära från IT-branschen? Kan vår bransch lära från den globala och starkt konkurrensutsatta bilbranschen? Vilken bransch kan den växande cleantechbranschen lära från? När avregleringar sker inom en bransch, kan man lära från helt andra branscher som genomgått samma förändring tidigare?

Att förstå sin bransch är viktigt och kul. Att förstå värdekedjan och dess dynamik är själva plattformen.

Nästa artikel – ”Att förstå sin bransch – fokus på branschens grundläggande strategier” - kommer att fokusera på ett antal frågor som kan vara bra att beakta när man önskar förstå vilka grundläggande strategier som kan välja mellan.


Du kanske även gillar

Vem sitter kvar och vem går - efter valet? Christer Isaksson analyserar. I sitt sommartal lät centerledaren Annie Lööf det kommande...

Lita på dina medarbetares förmåga att ta ansvar - delegera betydelsefulla uppgifter. Att du som chef är bra på att delegera är helt nödv...

Lös konflikterna med lathundsbaserad medling. Många chefer och ledare tycker att konflikter är svåra att...

Therese Albrechtson; ”Jag gillar att vara ledare, att skapa visioner, få med mig andra på tåget och att vara en förebild.” Som nittonåring tackade hon nej till Handels och startade istället...

"Jag har tagit med mig dessa tankar in i 2013 – att ha relationer högt upp på min agenda". Julen är över, nyåret har firats och ett nytt år har...

Tema:vision - Visioner och visionärer, pristagare och inspiratörer. Visionärer tittar framåt och ser något vi andra inte ser. De t...

Filosofen och författaren Kristoffer Ahlstrom-Vij: ”Det är svårt att tänka rätt. Men det är ännu svårare för oss att inse att vi ofta tänker fel.” Hur fungerar vi när vi fattar beslut? Det vi tror är rationellt...

Tips om hur du som ledare kan du hitta ett vinnande förhållningssätt till Facebook (Del 2 av 6). Som chef ingår det i din yrkesroll att agera förebild. Du har st...

Lennart Lindberg, Omnia: ”Det är lättare att leda en projektgrupp om målen är klara och gruppen är fokuserad” (Del 1 av 2). - Att arbeta i projekt är ett redskap för att vidareutveckla arbetet...

Innovationer som förbättrar samhället - i stort och smått. Innovation har seglat upp som ett av de största modeorden på senare...

  • Motivera

Att få människor att förändra sitt beteende är lättare sagt än gjort. En stor del av våra handlingar sker nämligen på autopilot, vilket gör att goda intentioner och motivation inte räcker för att uppnå permanent beteendeförändring. Ett sätt att komma runt problemet är att sluta försöka förändra beteenden, och istället fokusera på den miljö där beteendena äger rum. Våra handlingar dikteras nämligen i allra högsta grad av hur omgivningen runt omkring oss ser ut. Ju högre upp i köksskåpet kakburken är placerad, desto färre kakor proppar du i dig.

  • Ledarskap

När media rapporterar om näringslivet så handlar det till största del om stora, börsnoterade bolag. Men de allra flesta svenska företag är av en helt annan karaktär – de är ägarledda. Och även om dessa företag inte omsätter lika mycket som de stora jättarna, har de en enorm inverkan på den svenska tillväxten. Så, vad händer när ägaren vill fasas ut ur sin ledande och operativa roll? Hur gör man detta utan att det får negativa konsekvenser? Ett sätt är att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det kan låta som att det betyder ungefär samma sak, men skillnaden är i själva verket väldigt stor.

  • Uppleva

En genomtänkt playlist kan förändra ditt liv. Det hävdar tre amerikanska forskare, som menar att musik kan fungera som terapi och medicin för att lindra stress samt förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

  • Coacha

Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ledarskap

Många företag och organisationer har som självklar rutin att genomföra medarbetarundersökningar. Det görs om inte varje år, så vartannat. Resultatet av undersökningen ger en nulägesbild av hur till exempel organisationen, mål och styrning, vision och värderingar, ledarskapet, kommunikationen, samarbetet och kulturen fungerar. Visas ett ”bra” resultat kan ledning och chefer klappa sig på axeln. Det braiga resultatet är en bekräftelse på att de gör ett bra jobb. Om resultatet är mindre tillfredsställande ses det som ett underlag för att prioritera nya insatsområden. Cheferna – de som får sämst resultat – blir lite av syndabockar, men har ofta rationella förklaringar till att resultatet blev som det blev. Men vilken nytta gör dessa undersökningar egentligen?

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Hälsa

Visste du att tatueringar syns i kroppens lymfkörtlar, vårt rengöringssystem? En rättsläkare kan, utifrån lymfkörtlarna, avgöra var en person varit tatuerad och med vilka färger. Även om tatueringen, eller kroppsdelen, är avlägsnad. Det är väldigt lite vi kan göra med våra kroppar som inte lämnar spår. Detsamma gäller i allra högsta grad våra tankar.

  • Motivera

Kreativt tänkande ger oss möjligheten att spinna fler tanketrådar och väva nya nät av möjligheter, innovationer och åsikter. Hjärnan är ett fantastiskt universum!
Men - när åsikter produceras snabbare än det går att starta en digital grupp - för vad vi tror och hoppas är likasinnade - så har vi samtidigt ibland sagt adjö till perspektivens mångfald. På ett litet klick! För vad är egentligen ett tryck på sändknappen i tusentals inlägg och mikrodebatter? Det är skicka eller inte skicka. Det är ta ställning eller inte ta ställning. Det är att älska eller att inte älska. Det är att trycka - och därmed tycka. Något. Allt. Inget. Eller kanske bara för att…?

  • Ledarskap

Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Motivera

Ett nytt år innebär nya möjligheter, och säkert har du funderat på vilka förändringar du vill göra i ditt liv. Kanske har du till och med avlagt ett nyårslöfte. Och visst är årsskiftet ett bra tillfälle att utvärdera det som varit och bestämma vad man skulle vilja ändra på – men det är många som lurar sig själva när de avlägger nyårslöften. För även om året är nytt så är det fortfarande samma gamla Du som ska genomföra förändringen, och förändring är svårt. Om dina planer är för storslagna så kommer du förmodligen lägga ner projektet innan januari är slut. För att lyckas bör du istället fokusera på den lilla skillnad du kan göra just idag.

  • HR

Långa arbetsdagar och många timmars flitigt övertidsarbete är någonting som vissa nästan skryter om: ”Se på mig, vilken viktig person jag är!” Hårt arbete ger status och anses visa att man är oumbärlig på jobbet. Men faktum är att de långa dagarna är dåliga för oss, på flera sätt. Inte bara för att de utgör ett allvarligt hot mot den fysiska och psykiska hälsan (och därmed mot din arbetsförmåga på längre sikt), utan också för att de utdragna arbetstimmarna skadar vår produktivitet.

  • Coacha

Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga sjukdomen, och även för att agera på rätt sätt om problemet ändå skulle uppstå. Dagens arbetsliv är fullt av stressmoment – högt tempo, omorganisationer, krav på ständig tillgänglighet. Som ledare och arbetsgivare måste man se till att kraven är rimliga och att medarbetarna behandlas som människor – inte som ”slit och släng”-varor. Rent konkret finns det flera åtgärder som kan vidtas inom organisationen för att förhindra att medarbetarna går in i väggen.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap

Söker vi inte alla ”det goda livet”. Ett liv i lycka, harmoni och kärlek. Ett liv där vi kan vara oss själva med alla våra styrkor och tillkortakommanden. Ett liv där vi är ”bra” i både vår storhet och vår litenhet. Men i sökandet efter ”det goda livet” synes vi emellanåt tappa bort vad det är vi strävar efter. Vi försummar helt enkelt den betydande skillnaden mellan mål och medel. Då går vi i blindo.

  • Ledarskap

Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

  • Planera

Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.