Menu

Att förstå sin bransch – fokus på värdekedjan

Var är ditt företag idag och var borde det vara imorgon?

Ett av de mest spännande – och lönsamma – områdena att spendera tid på är att förstå sin egen värdekedja, var man befinner sig idag och var man kanske borde vara i framtiden. Alla branscher förändras och en av de största orsakerna till att en del gamla fina företag kan få svårt att överleva är att de inte tillräckligt snabbt lyckas förstå att hela branscher förändras och att de därmed behöver vidareutvecklas och förändras.


Samma förändringar skapar möjligheter för de nya, de som förstår hur man skall jobba i värdekedjan fram till slutkunden.

Det finns fyra områden som man bör fokusera på när man stegvis utvecklar tankarna kring detta.

1)    Makro och Micro

De flesta brukar vara tämligen väl införstådda i och kunna beskriva den del av värdekedjan som man själv är aktiv inom, micro-värdekedjan. Det vill säga personer i ledande befattningar brukar vara väl införstådd i hur bolaget arbetar inom exempelvis utveckling, underleverantörsrelationer, logistik, tillverkning, marknadsföring, försäljning, kanalhantering, service och support samt hur har bolaget lagt upp verksamheten inom de mer stödjande områdena IT, HR och kvalitetssäkring.

Att regelbundet diskutera vilken del av micro-värdekedjan som adderar mest kundnytta och därmed bidrar till verksamhetens framgång brukar finnas med på ett bra sätt i de strategiska dialogerna. Frågor som huruvida man bör lägga ner mer innovationspengar på produktutveckling, partnerhantering eller kanalutveckling brukar finnas med i det dagliga arbetet.

Ett komplement till detta kan dock vara att vidga vyn till ett något större makro-perspektiv, att börja fundera på hur värdekedjan fungerar om man även inkluderar underleverantörerna till underleverantörerna och – framför allt – börja fundera på hur kundernas kunder kommer in i värdekedjan och hur de påverkar den.

2)    Var finns pengarna och dynamiken?

Att förstå värdekedjans uppbyggnad är steg ett. Men har vi tillräcklig förståelse för vem som tjänar pengar i värdekedjan fram till kund (och kundens kund), och varför vinsterna och värdet genereras just där? Och kommer detta att gälla även i framtiden, eller finns det några tydliga trender? Om vi förstår var vinsterna genereras och varför, hur kan vi utnyttja det till vår fördel?

Några av de mer vanliga och viktigaste dialogerna är:
a)    Skall vi ta en mindre del av värdekedjan och börja jobba mer globalt och mot fler segment? Eller skall vi ta en större del av värdekedjan med vår egen verksamhet men bli lite smalare vad gäller val av marknad och segment?

b)    Om vi exempelvis är ett produktbolag, bör vi förflytta upp uppströms och i större utsträckning lägga vårt fokus på att sälja delsystem eller komponenter, eller varför inte förflytta oss ytterligare och lägga mer fokus på att sälja licenser eller rent av patent?

c)    Samma produktbolag kan behöva reflektera över att förflytta sig nerströms istället, dvs att börja komplettera upp produkterna till mer kompletta system, komplettera med tjänster till bredare lösningar och kanske börja sälja det man har mer, med en annan affärsmodell, t.ex. som en integrerad tjänst i ställer för en produkt eller ett system.

I samtliga dessa dialoger bör man naturligtvis se vad konkurrenterna, underleverantörerna, kanalen och kunderna gör i sitt förändringsarbete. Lika spännande är det att bedöma vilka substitut som växer fram.

3)    Sker stora förändringar?

Ibland kan det vara fel att spendera alltför mycket tid på att försöka blicka utåt från sitt eget perspektiv. Det kan vara bättre att lyfta blicken rejält och börja fundera på om den värdekedja som man befinner sig i överhuvudtaget kommer att finnas om några år, eller om det kommer att ske betydande branschförändringar och branschförflyttningar under den närmaste tiden. Vi läser dagligen i media om att det med jämna mellanrum sker stora dramatiska förändringar inom vissa branscher. Kommer detta även att gälla oss, och hur lång tid har vi på oss att ställa om? Skall vi följa utvecklingen eller skall vi leda utvecklingen?

4)    Vad kan vi lära från andra branscher och värdekedjor?

Detta leder oss till den fjärde frågeställningen som ofta kan vara den mest intressanta. Låt oss för en stund glömma vår egen micro-värdekedja, vår egen makro-värdekedja och de stora förändringar som eventuellt kommer att påverka dessa. Låt oss istället lägga fokus på att titta på helt andra branscher som trots allt har en snarlik affärslogik. Vad har hänt inom dessa områden under de senaste 10 åren? Kan säkerhetsbranschen lära från IT-branschen? Kan vår bransch lära från den globala och starkt konkurrensutsatta bilbranschen? Vilken bransch kan den växande cleantechbranschen lära från? När avregleringar sker inom en bransch, kan man lära från helt andra branscher som genomgått samma förändring tidigare?

Att förstå sin bransch är viktigt och kul. Att förstå värdekedjan och dess dynamik är själva plattformen.

Nästa artikel – ”Att förstå sin bransch – fokus på branschens grundläggande strategier” - kommer att fokusera på ett antal frågor som kan vara bra att beakta när man önskar förstå vilka grundläggande strategier som kan välja mellan.


Du kanske även gillar

Artikelserie om medarbetarsamtalet, del 4 av 4. Planer och målsättningar är verksamma och effektiva bara om de...

Ina Forsberg, Majestee of Sweden: ”Vi ska bli Sveriges största musikexport. Någonsin.” Plötsligt hördes deras låt Governor överallt. Energi, tung...

Göran Arrius: "Vi ville lägga större fokus på chefsfrågor". Fackförbundet Saco har många medlemmar som arbetar som chefer eller...

Italiens förre premiärminister har inte gett upp - men är mer pressad än någonsin. I 20 år har italiensk inrikespolitik dominerats av en enda man: Silvio...

Klimatet, dataskyddet och frihandelsavtalet med USA är några av de frågor som står på spel i söndagens val till Europaparlamentet. Valet till Europaparlamentet närmar sig med stormsteg. Undersökningar...

Forskaren Gergei Farkas berättar om vikten av informella kontakter - och ger några goda råd. Visst snackar politiker och företagsledare jobb med varandra under...

Med bra ledarskap blir det lättare att utforma och att genomföra rätt strategi. Och med en genomtänkt strategi vet man vilket ledarskap som kommer att behövas. I en serie artiklar kommer jag att på ett enkelt och praktiskt sätt...

Innovationer som förbättrar samhället - i stort och smått. Innovation har seglat upp som ett av de största modeorden på senare...

Tema:mod - Stavros Louca tänker utanför ramarna och reflekterar ständigt över sitt ledarskap i klassrummet. Stavros Louca planerade inte att bli mattelärare. Han skulle bli sjö...

Skolvalsreformernas effekter på utjämning av livschanser är oklar. Familjebakgrunden är inte viktigare för elevers skolresultat i dag...

  • Motivera

Om vi vill bli lyckliga så måste vi först bli framgångsrika, och för att nå det målet så måste vi offra vår personliga lycka och istället slita ut oss till bristningsgränsen – så att vi eventuellt kan bli lyckliga i framtiden. Ungefär så ser det traditionella västerländska framgångsreceptet ut. Men faktum är att receptet är totalt fel och uppochnervänt. Den forskning som finns tyder på att det är lycka som gör oss framgångsrika, inte tvärtom. Om man vill lyckas i livet bör man därför först och främst fråga sig vad som gör en lycklig – vilket kan vara betydligt mindre och enklare saker än man tror.

  • HR

I del 1 tittade vi närmare på medarbetarskap som teoretiskt begrepp. Vi konstaterade att denna nya och moderna syn på medarbetaren är affärskritisk och kommer att bli allt viktigare i ett arbets- och affärsliv som präglas av snabb förändring. Slutligen såg vi att medarbetarens grundläggande drivkrafter kan sammanfattas i den så kallade SCARF-modellen.
I den andra och sista delen ska vi istället se vad du som chef kan göra i det praktiska arbetet för att främja ett gott medarbetarskap. Det är bland annat en fråga om effektiv delegering, dialog och konstruktiv feedback.

  • Innovation

Helena Karlberg är innovationsledare på SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), men börjar snart sitt nya jobb som VD på Piteå Science Park. I sitt arbete har hon bland annat engagerat sig i social innovation och platsinnovation, som handlar om att skapa attraktiva miljöer som främjar exempelvis integration, jämställdhet och hälsa. Design spelar en central roll i denna utveckling, men hon använder sig också av ”Appreciative Inquiry” – ett förhållningssätt där man utgår ifrån det som fungerar istället för att fokusera på problem.

  • Ledarskap

Möten har blivit en stor stressfaktor i vår arbetsmiljö. En bidragande orsak till det är att vi alltför sällan får någon klar uppfattning om vad syftet med mötet är och varför vi behöver närvara. Utan en tydlig agenda och ett uttalat mål riskerar sammankomsten att bli föga mer än ett utdraget slöseri av tid och energi.
Känner du igen känslan av att komma oförberedd till ett möte efter att precis ha lämnat ett annat? Hur många möten har du suttit på där tiden bara rusar iväg – och när du går där ifrån vet du inte vad ni har beslutat?
Problemet är inte mötena i sig – att träffas regelbundet och konversera är tvärtom ett absolut måste i det moderna kunskapssamhället. Kruxet är istället att folk måste vara införstådda med varför de ska gå på mötet, och hur man håller ett möte som faktiskt ger konkreta resultat.

  • Motivera

Kreativitet är en märklig och svårfångad egenskap hos människan - kanske är det därför kreativa människor så ofta mystifieras. Den forskning som finns i ämnet tyder på att människan är som mest kreativ när hennes logiska tänkande distraheras. Logik är nämligen kreativitetens svurna fiende - och det bästa sättet att komma åt skaparkraften är att lösgöra sig från verkligheten en liten stund.

  • Planera

”What is important is seldom urgent and what is urgent is seldom important.” Men om vi lägger all tid på de brådskande sakerna glömmer vi bort att arbeta med det verkligt viktiga. Så ser vardagen ut för många av oss. David Stiernholm vill lära oss att bli bättre på att prioritera och i sin handfasta föreläsning visar han hur vi kan formulerar specifika, mätbara och tidsbestämda mål - som gör det lättare för oss att prioritera rätt. Och det lätt…

  • Ledarskap

Ofta möter vi Kattis Ahlström i teverutan. Men hon är också en av medlemmarna i juryn för utmärkelsen Årets VD 2016. 14 november får vi veta vilka som utsetts till Årets VD-pristagare, men till dess kan vi ta del av Kattis tankar om ledarskap och om vd-rollen.

  • Ledarskap

Under senare tid har ”entreprenörskap” varit ett omskrivet tema med återkommande frågor som: Vad är nyckeln? Hur blir en entreprenör en entreprenör? Är det kreativitet, uppfinningsrikedom eller innovationsförmåga? Är det en medfödd egenskap få förunnad eller en förmåga vi alla kan utveckla? Vad behöver vi fokusera på för att stimulera entreprenörskap i företag, organisationer och samhälle?

  • Hälsa

De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental arbetsmiljö på kartan på ett nytt sätt. Mycket är egentligen inte nytt men man förstärker vikten av att ha koll på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det behövs verkligen! Men vad innebär det egentligen och hur gör man för att anpassa verksamheten så att den lever upp till kraven?

  • Motivera

Att få nej, bli avvisad och bortvald, är bland det mest smärtsamma vi människor vet. Ändå är det en så naturlig del av livet; hela samhället är uppbyggt kring situationer och moment där risken att få ett nej är minst lika stor som chansen att få ett ja. Vem vet hur många gånger vi blir avvisade under en livstid – i kärleken, i arbetslivet och karriären, i våra försök att uppnå lycka och förverkliga våra drömmar. Ingen tycker om att få nobben, och vissa tar det nog extra hårt. Men det finns sätt att hantera smärtan och se till att besvikelsen inte får för stora proportioner.

  • Motivationsbloggen

Jag har arbetat professionellt med jämställdhet sedan 2009 och jag tänkte ta tillfället i akt och dela med mig lite om hur det varit.
Först när jag startade eget företag så besökte jag en av alla dessa stödinstanser som finns. Kostnadsfritt och tillgängligt, i alla fall för oss i större städer, toppen. Tyvärr så var genuskompetensen begränsad och jag fick många frågor om hur jag tänkte med barn nu när jag skulle starta eget… Dessutom fick min budget underkänt, den var för realistisk, ”gör den mer manlig”. Så män är orealistiska?!

  • Kommunicera

Det finns många likheter mellan att vara ledare och elitidrottare - det finns som ledare mycket att lära av idrotten. Men det finns också en stor skillnad i hur idrottare och ledare prioriterar. Medan träning är basfundamentet i all idrott ser vi som ledare oftast inte vitsen i träningarna alls utan går direkt på match - och förväntar oss ändå minst medaljplats. Detta märks tydligt när ledare ska kommunicera och försöka övertyga.

  • Projektleda

Ibland är det svårt att komma över kommentarer och händelser som inträffar. Till exempel om du skulle få en syrlig kommentar om att jobbet som du just avslutat inte gick så bra. Oavsett om du tycker att den som sade det har fel, eller om du kanske tycker att hen har rätt, så ligger det där och gnager. För att kunna hantera sina motgångar måste man ta makten över sin inre röst – och lära sig att det vi kallar ”misslyckanden” istället kan betraktas som användbar feedback.

  • Ledarskap

Det har gått två år sedan Ida Backlund fick utmärkelsen Årets VD. Då var hon vd i sitt eget bolag Rapunzel of Sweden, som hon hade startat sju år tidigare. Ett företag som mycket framgångsrikt säljer löshår och peruker och som också tar socialt ansvar.

  • HR

Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om man vill undvika stress och utbrändhet. Frågan är emellertid hur vi uppnår denna balans. Ofta försöker vi göra det genom att dra en strikt gräns mellan arbetstid och ledig tid, men enligt ny forskning leder det bara till ännu mer stress. Istället bör vi sikta på att integrera de två, menar forskarna.

  • Ledarskap

Förändringsprocesser innebär inte sällan att organisationen upplever ett visst motstånd från medarbetarna. Kanske är förändringen inte önskad eller kanske har man från ledningens sida inte varit tydlig nog med varför den ska implementeras. Om så är fallet, hur kan man vända denna situation till något positivt och utvecklande för verksamheten?
I den här artikeln ska vi titta närmare på ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att bemöta och hantera motstånd vid förändring. Vi tar också hjälp av ett arbetsplatsexempel för att se vilken effekt motstånd har på arbetsmiljön.