50 år på den svenska arbetsmarknaden - här är trenderna

Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar fyllde 50 år i augusti 2011. SCB firar detta genom att se tillbaka och identifiera de viktigaste trenderna på arbetsmarknaden i efterkrigstidens Sverige. Fyra trender lyfts fram som extra tydliga - kvinnornas inträde på arbetsmarknaden, minskningen av andelen i arbete bland de sysselsatta på 70- och 80-talet, den kraftigt ökade arbetslösheten från och med 1990-talet, samt de äldres återkomst till arbetsmarknaden under 2000-talet.

Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden

Under de 50 år som SCB har gjort sina arbetskraftsundersökningar har befolkningen i åldern 16-64 år ökat med omkring 23 procent, från 4.9 till 6 miljoner personer. Samtidigt har antalet sysselsatta i samma åldersgrupp ökat med 30 procent, vilket motsvarar drygt en miljon personer. Den främsta förklaringen till detta är kvinnornas frammarsch på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta kvinnor har ökat med omkring 70 procent de senaste 50 åren. Motsvarande siffra för männen är 5 procent.

Andelen sysselsatta av befolkningen - sysselsättningsgraden - har endast ökat med blygsamma 4 procent under samma period, och ligger nu på 74 procent. Förklaringen är sannolikt att allt fler väljer att studera på gymnasium och universitet. Sysselsättningsgraden bland kvinnor har dock ökat från 51 till 71 procent. I början av 1960-talet var kvinnornas sysselsättningsgrad hela 37 procent lägre än männens. Gapet har dock minskat under hela efterkrigstiden, då andelen sysselsatta kvinnor ökat kraftigt samtidigt som andelen sysselsatta män har minskat något. Sedan slutet av 80-talet skiljer det endast 4-5 procentenheter mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad.

Ökad arbetslöshet

Definitionen av arbetslöshet har ändrats flera gånger under årens lopp, vilket försvårar möjligheterna att jämföra arbetslöshetssiffrorna under efterkrigstiden. Trots det står det ändå klart att arbetslösheten var mycket låg fram till den stora krisen på 1990-talet. 1987 låg siffran på cirka 3 procent - tio år senare var den uppe i rekordhöga 11 procent. Arbetslösheten har därefter sjunkit igen, men aldrig till tidigare decenniers mycket låga nivåer. 2010 låg siffran på 8.4 procent.

Andelen arbetslösa skiljer sig också kraftigt mellan olika grupper i samhället. Under 2000-talet har arbetslösheten i genomsnitt legat på omkring 7 procent. Motsvarande siffra bland enbart inrikesfödda är 6 procent, medan den är dubbelt så hög bland utrikesfödda.
Bland ungdomar är motsvarande siffra cirka 20 procent. En stor andel av dessa är dock heltidsstuderande.

Under 70- och 80-talet sjönk dessutom andelen av de sysselsatta som faktiskt var i arbete, från 92 procent av männen och 88 procent av kvinnorna i början av 60-talet till 85 respektive 78 procent i slutet av 80-talet. SCB förklarar detta med bland annat ökad sjukfrånvaro samt reformer som har utökat rätten till exempelvis föräldraledighet och tjänstledighet för studier. På senare tid har andelen i arbete av de sysselsatta dock börjat öka på nytt. 2010 låg siffran på 88 respektive 83 procent.

Fler äldre på arbetsmarknaden

Sysselsättningsgraden bland de äldre har också förändrats under de senaste 50 åren, skriver SCB. Andelen sysselsatta män i åldern 60-74 år sjönk gradvis ända fram till slutet av 1990-talet. Därefter skedde dock ett trendbrott, och under 2000-talet har antalet sysselsatta i denna grupp börjat öka på nytt. I åldersgruppen 60-64 år är två tredjedelar av männen sysselsatta, vilket är en lika stor andel som på 1970-talet. Även i åldrarna 65-69 år ökar sysselsättningen igen.

Bland kvinnor i åldern 60-74 år har sysselsättningen ökat gradvis under hela den aktuella perioden.