Menu

Medarbetardrivna innovationer kräver långsiktig struktur

Motala kommun vill införa en systematik för medarbetardrivna innovationer: ”Viktigt att strukturen finns kvar när projektgruppen försvinner.”
Kirsi Mikkonen, Innovation

Många kommuner och offentliga verksamheter uttrycker intresse för medarbetarskap kopplat till innovationer, men långt ifrån alla går från ord till handling. I Motala kommun har man bestämt sig för att göra slag i saken och införa en struktur och systematik för medarbetardrivna innovationer. För att lyckas satsar man bland annat på att lyfta fram goda exempel. Ledarskapet spelar också en avgörande roll, säger projektledare Kirsi Mikkonen.

Motala kommun har fått 2,5 miljoner kronor av Vinnova för att fram till 2017 genomföra ett projekt vars syfte är att systematisera medarbetardrivna innovationer. Kirsi Mikkonen, som har en examen i projektledning och har arbetat i såväl privat som offentlig sektor, kommer att leda projektet. Hon berättar att vägen från idé till genomförande har varit lång.

– Det började egentligen för flera år sedan när socialförvaltningen deltog i ett projekt som handlade om produktförnyelse inom vård och omsorg. Det skulle bygga på idéer från medarbetarna. Det ledde till att det även började komma in en massa andra idéer som rörde helt andra delar av kommunens verksamhet, berättar Kirsi Mikkonen.
– Socialförvaltningens arbete gav så bra resultat, att initiativ togs för att göra en bredare satsning på medarbetardrivna innovationer. Sedan dröjde det flera år av olika anledningar, det har varit en knöglig väg fram till att projektet startade. Men nu är vi igång sedan hösten 2014.

Projektgruppen, som ska finnas med fram till 2017, lägger främst fokus på fyra områden som är avgörande för att lyckas med innovationsarbetet i kommunen och få det att hänga ihop med övriga delar i verksamhetsutvecklingen. Det handlar om goda exempel, kompetenshöjande insatser, kreativa miljöer samt långsiktig organisering och struktur.

Goda exempel – och misslyckanden

Att lyfta fram goda exempel på medarbetardrivna innovationer är väldigt viktigt för att skapa rätt typ av kultur på arbetsplatsen, menar Kirsi Mikkonen.
– Där har vi också lärt oss att det inte räcker att lyfta fram själva resultatet. Det finns en efterfrågan på att framhålla gott innovationsfrämjande ledarskap. Sedan gäller det ju dessutom att ha mod nog och en tillåtande kultur för att berätta om de gånger då man har misslyckats. Då vågade man pröva och lärde sig av det, säger Kirsi Mikkonen.

Därutöver ger arbetet på förstaenheterna svar på vilka kompetenshöjande insatser som behövs för medarbetare och chef, samt vilken påverkan den fysiska arbetsmiljön har på kreativiteten.

Ett systematiskt arbete kräver också en struktur som hjälper medarbetarna att efterfråga, utveckla och prioritera idéer.
– Vi inför bland annat ett webbaserat stöd för att inte tappa bort idéer som kommer in och för att hantera dem på rätt plats i organisationen. Ett interaktivt webbstöd ska kunna användas för att utveckla en idé vidare. Där ställs frågor man behöver svar på och ges tips kring metoder och hur andra har arbetat, säger Kirsi Mikkonen.

Långsiktighet och ledarskap

Men framför allt handlar det om att implementera det nya arbetssättet i organisationen på ett sätt så att det blir varaktigt.
– När det gäller strukturen så måste vi titta på hur man kan hålla i arbetet på längre sikt. Målet är att det inte ska märkas när vi plockar bort projektgruppen. Vi kan göra många bra saker under projekttiden, men det krävs att ledningen tillsätter resurser för att fortsätta arbetet systematiskt under flera år.

För att lyckas långsiktigt med medarbetardriven innovation måste man också ha ett gott ledarskap, understryker hon. Ledarskapet är helt avgörande för innovationsarbetet.
– Ledarrollen innebär makt att tilldela resurser i form av tid och pengar. Som ledare har man också makt över hur strukturen för innovationsarbetet ska se ut, säger Kirsi Mikkonen, och fortsätter:
– Samtidigt är det självklart viktigt att man som ledare också vågar släppa vissa processer och se vad som kommer ut av det. Jag tycker också att man borde prata mer om medarbetarskapet och hur viktigt det är. Vid tillfällen som rekryteringar, medarbetarsamtal, lönesamtal och val av de goda exempel vi framhåller har vi en möjlighet att betona ett aktivt medarbetardeltagande.

Innovativ myndighetsutövning?

En fråga som uppstår är förstås också hur goda förutsättningar det finns för medarbetardriven innovation i offentlig sektor. Kan man vara innovativ i en myndighetsutövande verksamhet, med alla regler och krav som det medför?
– Ja, det kan man. Tänk på e-tjänster, bokbussar, samverkan mellan kommuner i vattenfrågor, initiativ till innovationsfrämjande upphandling. Det finns massor av möjligheter till förbättringar och innovationer i våra processer, säger Kirsi Mikkonen, som tycker att man ibland överdriver skillnaderna mellan privat och offentlig sektor:
– I grunden handlar det om människor som tillsammans ska utföra någonting. De påverkas av och formar strukturen och kulturen de arbetar i. Det som skiljer är väl att offentlig sektor har pengar som medel och service som mål, och det påverkar ställningstaganden naturligtvis. Men båda sektorerna har ju en kund i slutändan.

”Fortfarande flummigt”

Arbetet är påbörjat på åtta förstaenheter från olika verksamhetsområden för att hitta best practice för en systematik. Det kan ge bra lärdomar inför att implementeringen ska göras i hela organisationen nästa år.
– Men det tar tid – det här projektet är fortfarande flummigt för många av medarbetarna, även om det långsamt börjar bli mer konkret nu.

Målet är att samtliga ska ta del av det nya arbetssättet och börja arbeta så, förklarar hon. Motala kommun behöver också ha en plan för hur man ska fortsätta hålla i strukturen när projektgruppen försvinner 2017.
– Det handlar bland annat om att tilldela roller som ska bära det här arbetet och utveckla det ännu mer. Jag hoppas på ett beslut om stödresurser som snabbt kan sättas in på enheter där man behöver komma vidare med idé-och innovationsarbete och verksamhetsutveckling i sin helhet. Allt det här kommer att ta flera år efter projekttiden – men nu känner jag att fler och fler börjar förstå vad ledningen vill åstadkomma och vad som krävs för det, säger Kirsi Mikkonen.

Kirsi Mikkonen är en av talarna på Innovation 2015 som äger rum den 12 oktober i Stockholm.


Du kanske även gillar

Del 3 i serien om beteendemönster. I den tredje och sista delen i artikelserien om beteendemönster forts...

Christer Isaksson; "Frihet, jämlikhet och broderskap räcker inte som projekt 2011 i ett land där de politiska partierna omfattar identiska värden och är intill förvillelse lika." Socialdemokraterna behöver konkreta politiska projekt att enas kring. F...

John Maxwell: ”Ledarskap handlar inte om positionen. Ledarskap handlar om att använda ditt inflytande exakt där du är”. Ett team behöver 360-gradersledare. Detta är den typ av ledare som...

Kjell Lindström: ”Vi ser att Internets öppenhet håller på att begränsas. Frågan är om vi skymtar Internet 3.0 - det reglerade nätet.” Internet har med tiden utvecklats från att vara något för n...

Pratbart #4 – Om hälsa på arbetsplatsen. Diskussion om hållbarhet hälsa med Thomas Petersson och Johan Holmsäter. Hälsa är i allra högsta grad en hållbarhetsfråga. I...

Ewa Braf: "När jag tänker efter så är det otroligt att vi tar så mycket för givet samtidigt som en oönskad liten avvikelse väldigt effektivt kan fånga vår uppmärksamhet". I en tidigare artikel – Du lär dig mest där du är bä...

Ett nyckelord är: perspektiv. Som framgår av populariteten av följande filmer är biobesö...

John Maxwell delar med sig av hur du stärker din positiva attityd: ”Det perfekta ögonblicket kanske aldrig kommer, så varför vänta på det?” John Maxwell menar att det som skiljer drömmaren från den som f...

Veronica Olderin, VM-mästare i offshore racing: "Jag tror faktiskt att modiga kvinnor är tuffare än modiga män. Därför tycker jag att det ska vara fler kvinnor i ledarpositioner i svenskt näringsliv." Veronica Olderin är världsmästare i offshore racing. Det inneb...

Vad har Obamas ledarskap med bananer att göra? Att leda med hjärta. Att leda sitt land med en genuin tro på mä...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.

  • Ledarskap

Ofta har jag undrat över varför vi talar så mycket om ledarskap utan att tala om människan bakom chefen. Människan är i ständig tillblivelse - om hon vill. Det betyder att ditt ledarskap också kan vara i ständig tillblivelse - om du vill. I det ögonblick du sagt ja till en chefsbefattning med personalledaransvar ligger din största framgång i hur du leder dig själv och dina medarbetare, vilket ligger i ledarrollen. Så vem är människan bakom dig som chef och ledare?

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.