Motivationsbloggen

Om man har ungar omkring sig, vilket man ju har åtminstone då och då, kan man ibland avundas deras förmåga att utnyttja fantasin som en aldrig sinande tillgång. Hur kommer det sig att vi vuxna så ofta har tappat bort den vägen till kreativitet? Och går det att lära om och komma tillbaka? 

Som jämställdhetskonsult har jag märkt av en enorm kunskapsökning bland beställare av jämställdhet under de senaste åren. Dock är det några myter som biter sig fast. Tänkte lägga dagens spalt på att skingra förvirringsmolnen.

Veckan på Motivation.se gick extra fort den här gången. Den där röda dagen som gjorde onsdagen till en söndag och torsdagen till… en måndag? Lite rubbning i vardagen är säkert bara nyttigt – kanske är det bra för kreativiteten?

När det gäller att göra ett första intryck har jag länge varit lite dubbelt inställd till det. Det låter så dramatiskt att man har så kort tid på sig. Jag tycker att det dessutom ofta visar sig vara fel. Många av mina mest hållbara och viktiga relationer har börjat väldigt trevande, tycker jag.

Fredagens Projektnäring levde som vanligt upp till sitt namn. Magnus MackAldener, doktor i maskinteknik på Scania och Pelle Törnberg, vd MTG, pratade kreativitet och ledarskap – och om den svåra konsten att våga misslyckas. Projektledarna som fyllde föreläsningssalen gick garanterat därifrån med nya idéer - och kanske ett större kapital på mod-kontot.

Mitt skrivbord har block, böcker, kvitton och en lampa på sig. Och sen i onsdags också tre jongleringsbollar och en teckning som föreställer en jordgubbe (eller är det en morot?). Det är ungefär allt. Det finns ingenting som direkt talar om att det är jag som sitter här. Påverkar det mig? Ja, det tror jag.

När jag var liten hade jag en förkärlek för fabler. Kunde sitta länge och vrida och vända på sensmoralerna och beundra klurigheten i vissa av dem. Det fanns en om en lat gräshoppa som roade sig hela sommaren, medan polaren myran jobbade och slet och samlade mat. Myran var duktig, gräshoppan prioriterade att ha kul.

Att saker och ting går snett är vardagsmat på alla möjliga olika sätt. Men att ägna tid åt att ta reda på varför det gick som det gick – det är jobbigare. Att sen också hitta metoder för att inte göra om samma misstag gång på gång… då snackar vi utopi. Eller?

Kylan släpper inte taget. Det är inte så mycket vi kan göra åt vädersituationen, däremot finns det en hel del vi kan göra för att härda ut. Kanske testa några av Nianas uteträningstips? Eller läsa en bok om kreativitet? Eller träna hjärnan?

Runt om i världen finns det människor som lever sina yttersta drömmar varje dag, ett liv fullt av mening och värde för just dem. Människor som känner sig rika, hälsosamma, som har fina förhållanden med vänner och familj och är lyckliga. Min uppfattning är, för att att leva det liv som just du drömmer om så är ett aktivt val något du måste göra om det ska det skall bli verklighet för dig. Alla bär vi ansvaret för våra egna liv, de tankar vi tänker, hur vi väljer att agera och spendera vår tid på denna jord. Men det räcker inte att titta på andra framgångsrika människor, Du måste agera.

En artikel i veckans skörd väckte större intresse och mer diskussion än andra. Det handlar om motivation och belöning. Vad fungerar och vad fungerar inte? Ur ett kortsiktigt perspektiv - och ett långsiktigt…

Är det någon yrkeskategori jag beundrar så är det alla som har med skolvärlden att göra. Den här veckan publicerade vi en intervju med rektorn för Ronnaskolan i Södertälje. Hon har gjort storverk som kommer att göra avtryck långt in i framtiden. Svårt att inte beundra.

2013 års första upplaga av Projektnäring var välbesökt, i vanlig ordning. På scenen stod två erfarna projektledare och en framtidsexpert. Två människor som berättade om sina erfarenheter och en som tittade framåt och reflekterade över det som ännu inte ens skett. En rolig och spännande kombination.

I veckan intervjuade vi en kommunchef som tar sociala medier på extra stort allvar. Han hänvisar bland annat till sin tro på öppenhet. För att vara öppen måste man också vara modig. Och kanske gå mot strömmen.

För några dagar sedan gick jag på ett inspirerande frukostmingel där en av slutsatserna var att vi är på väg mot ett förtroendesamhälle där människan är största konkurrensfördelen. Har du funderat på vilka människor ditt företag eller organisation konkurrerar med? Är det lätt för många att identifiera sig med människorna i din organisation?