Vänlighet och värme - det personlighetsdrag som på engelska går under namnet "agreeableness" - är den fjärde av de fem faktorerna i Big Five-teorin.

Personer som har en hög grad av vänlighet har lättare för att lita på andra. De är snälla, sympatiska och samarbetsvilliga, och tvekar inte att hjälpa sina vänner och kollegor - utan att förvänta sig att få någonting tillbaka för det. Om du får höga poäng på "agreeableness" i personlighetstesterna så är du förmodligen en väldigt empatisk person som har lätt att känna medlidande med andra. Du är ärlig och pålitlig.

Personer som har en låg grad av vänlighet kännetecknas av att de är osympatiska och misstänksamma mot sina kollegor och sin omgivning. De är cyniska, kalla och övertygade om att andra människor drivs av ett ont uppsåt. Människor med en mycket låg grad av vänlighet och värme kan vara väldigt manipulativa.

I värsta fall kan de lida av en narcissistisk eller antisocial personlighetsstörning (psykopati).

Undviker det negativa

Forskning har visat att det finns ett samband mellan vänlighet och lycka - sympatiska och samarbetsvilliga människor är helt enkelt lyckligare än andra. Enligt en ny studie från University of Illinois beror sambandet på att personer med en hög grad av "agreeableness" undviker att försätta sig i "negativa situationer".

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Känner du dig ibland otillräcklig, reaktiv och stressad i din chefsroll?

Upptäck "Leda mig själv" och stärk dig själv i ditt ledarskap:

• Från stress till kontroll
• Från händelsestyrd vardag till proaktiv styrning mot mål
• Från missförstånd och konflikter till engagemang och positiv teamdynamik

Nu kan du köpa onlineutbildningen ”Leda mig själv” till rabatterat pris och samtidigt få ett årsmedlemskap på Motivation.se.

Paketerbjudande: 995 kr – spara över 1.600 kr!

Vässa ditt ledarskap idag!

I ett forskningsexperiment fick deltagarna titta på ett antal positiva och negativa bilder, och själva välja hur länge de skulle titta på varje bild. Alla deltagare valde att ägna längre tid åt de negativa bilderna - utom de som hade fått höga poäng på vänlighet i ett föregående personlighetstest. De ville hellre titta på de positiva bilderna, skriver Business Insider.

En liknande studie har visat att personer med en hög grad av vänlighet och värme oftare väljer positiva erfarenheter framför negativa; de vill hellre lyssna på upbeat-musik än långsamma, mörka ballader, hellre se en dokumentär om en omtyckt kändis än om politisk korruption, och så vidare.

Människor som får extra höga poäng på "agreeableness" i personlighetstestet utmärks av att de är trevliga och vill att allting runtomkring dem ska vara trevligt. Det är ett sympatiskt personlighetsdrag - men precis som de fyra andra faktorerna i Big Five så har det också sina nackdelar.

Olönsamt att vara vänlig?

Män som utmärker sig för en hög grad av vänlighet och värme har 18 procent lägre lön än män som saknar detta personlighetsdrag, enligt en amerikansk studie. Bland kvinnor var skillnaden 5 procent.

Att vara alltför vänlig och trevlig kan alltså vara dåligt för karriären - åtminstone rent ekonomiskt. Vad beror det på?

En möjlig förklaring till detta märkliga samband hittar vi i Malcolm Gladwells bästsäljande bok "David mot Goliat".

I den konstaterar Gladwell att personer som når framgång - i synnerhet sådana som från början har haft oddsen emot sig - ofta har en sak gemensam: De är "osympatiska". Ordet får stå inom citationstecken, för det handlar egentligen inte om att de är allmänt otrevliga och spydiga. Det Gladwell menar är snarare att människor som lyckas ta sig fram i livet ofta gör det genom att bryta mot sociala konventioner - och ibland också mot formella regler.

De bryr sig inte om vad människor tycker om dem, och är inte intresserade av att smyga på tå genom livet för att inte störa andra. De är inte nödvändigtvis elaka, men de struntar i om folk tycker att de är för rakt på sak eller att de tar för sig för mycket av livet. Ibland kan de vara manipulativa och lögnaktiga - när de anser att det är nödvändigt för att uppnå ett högre mål.

Bland personer som av Gladwell tillskrivs detta personlighetsdrag finns inte bara framgångsrika affärsmän (exempelvis Ingvar Kamprad), utan också hyllade människorättsaktivister och skickliga läkare.

En "no-nonsense"-attityd till livet har sina fördelar.

Lagom är bäst

Betyder det att personer med en låg grad av "agreeableness" i själva verket gör större nytta på arbetsplatsen än de som är trevliga och vänliga? Med tanke på löneskillnaden och Malcolm Gladwells argument så skulle man kanske kunna dra den slutsatsen.

Stopp och belägg, säger forskarna då. Visst kan "osympatiska" och kantiga personer vara bra på att ta sig fram och få saker gjorda. Men det finns också studier som visar att folk som har en hög grad av vänlighet är bättre på att samarbeta och att kontrollera negativa känslor i samband med konflikter. De klarar av att hantera konfliktfyllda samtal och tenderar att vara konstruktiva istället för agressiva.

Kyliga och osympatiska medarbetare kanske kan åstadkomma mycket, men de kan också förstöra stämningen på en arbetsplats. Kontorets arroganta despot må vara mer kompetent än alla andra, men hur många duktiga medarbetare mår dåligt på grund av honom/henne? Hur många har valt att byta jobb för att slippa den otrevliga kollegan?

Precis som flera andra faktorer i Big Five-teorin är vänlighet och värme, "agreeableness", ett personlighetsdrag som är bäst att ha i lagom dos. För lite därav innebär att du är otrevlig och skrämmer bort dina kollegor - för mycket betyder i värsta fall att du är ängslig och vill vara alla till lags.

I korthet: Var vänlig och trevlig, men låt inte andra människor köra över dig.

Läs också de andra delarna i serien om The Big five:

Öppenhet är nyckeln till kreativitet
Samvetsgrannhet leder till framgång
Är extroverta lyckligare?