Menu

Projektleda

Har du också funderat vad det är som gör att vissa människor alltid ser så lyckliga och glada ut? Varför de ler och alltid är vänliga? Varför de alltid har ett vänligt ord på vägen till sina medmänniskor? Vad det är som gör att de orkar? Att de inte lika ofta tappar humöret eller verkar håglösa?

Än så länge finns det ingen app som kan hjälpa oss att se in i framtiden. Osäkerhet är något vi måste leva med och vi kan inte avgöra hur saker och ting kommer att förändras över tid – hur mycket vi än kontrollerar, styr och skapar regelverk. Varför är det så svårt för oss att förhålla oss till ovissheten i projektvärlden? Den frågan, och många andra, ställer sig författarna Mats Ragnarsson och Lars Marmgren i boken ”Att leda osäkra och komplexa projekt”. Jag träffade Mats Ragnarsson och pratade ledarskap, leverans, mänskligt välmående – och myror.

I den tredje och sista delen i artikelserien om beteendemönster fortsätter vi att titta på vilka beteenden som avslöjar vad som motiverar en människa. Det handlar om hur vi fattar beslut – internt eller externt? - samt huruvida vi drivs av valmöjligheter eller procedurer och hur vi förhåller oss till förändring. Genom att lära dig att läsa av människors beteenden och språkbruk kan du knäcka deras motivationskod – och hjälpa dem att både åstadkomma mer och trivas bättre på jobbet.

I del 2 av artikelserien om beteendemönster ska vi titta närmare på tre motivationsskapande mönstren. Är du proaktiv eller reaktiv? Vilka kriterier/värderingar styrs du av? Och i vilken riktning strävar du – till eller från? Oavsett hur ditt beteendemönster ser ut så kan du vara säker på att det medför såväl fördelar som nackdelar. I ett arbetsteam eller en projektgrupp är det därför viktigt att flera olika beteendetyper finns representerade – så att de kan komplettera varandra.

Våra beteendemönster ger oss många ledtrådar, och faktum är att de utgör en nyckel till hur vi kan bli framgångsrikare i vår strävan att nå fram till andra. Visst vore det underbart att kunna förutse hur vårt budskap om en förändring kommer att tas emot? Eller hur reaktionen på det nya projektet kommer att bli?

Betraktar du dig som en lycklig människa? Det kan i så fall hjälpa dig att prestera och må bättre. Forskning visar att de som ser ljust på tillvaron, och som har en god förmåga att hantera svängningar - i projektet såväl som i känslolivet - lever ett bättre liv.
Men vad är egentligen lycka? En tanke som genererar en skön känsla i kroppen? Eller? Och vad beror det på, om vi är lyckliga eller olyckliga? Omgivningen? Eller mig själv, eller både och?

I första delen av den här tudelade artikeln konstaterade vi att alltför många ute i arbetslivet försöker klara allting själva och ”uppfinna hjulet på nytt” istället för att kopiera arbetssätt från personer som redan kan. I denna andra del ska vi titta närmare på hur man lyckas med modelleringen. Hur förbereder man sig, vilka frågor ska man ställa – och vilken typ av svar kan du förvänta dig när du ber någon att dela med sig av sin kunskap?

- Jag vill bli som du när jag blir stor!
När vi är små är det inga problem, då gör vi det hela tiden; vi kopierar för att lära oss att gå. Vi faller, vi provar igen, och om igen. Något gör vi annorlunda för till slut lyckas vi, vare sig det handlar om att stå på ett ben eller att hålla i en penna och föra den på rätt sätt över papperet.
Senare i livet händer det något som får oss att göra själv, att uppfinna hjulet själva istället för att se hur andra gör. Ibland gäller det i allt, att vi till varje pris vill visa vår unika förmåga. I yrkeslivet skulle vi dock tjäna på att oftare ta efter barnens exempel – och kopiera dem som redan kan det vi vill lära oss.

– Jamen, jag vet ju att jag inte är kreativ!
I många år var jag helt övertygad om att jag inte är kreativ. Så fort en uppgift uttryckligen krävde kreativitet och nytänkande så låste det sig. Ibland utan att jag ens märkte det. Men innerst inne ”visste” jag ju att jag inte var kreativ, att jag var urdålig på att skapa och tänka nytt.

Få infrastrukturprojekt har varit så förknippade med fiasko som tunneln genom Hallandsåsen. Vem skulle någonsin få för sig att ta över ansvaret för ett sådant mardrömsuppdrag? Per Rydberg gjorde det med nöje – och lyckades, tillsammans med sina medarbetare, vända misslyckandet till en stor framgång. Nu har han utsetts till Årets projektledare 2015.

Vi närmar oss jul och jag undrar hur det ser ut runt dig just nu? Det brukar ju brinna i knutarna när storhelgerna närmar sig. Förmodligen sitter du, liksom jag, med massor av uppgifter som ska vara klara imorgon, eller kanske var det rentav igår. Dagarna tycks försvinna så snabbt att känslan av att man precis startat dagen inte ligger långt borta. Det är precis en sådan situation som vi alla vill undvika, ändå hamnar vi där. Hur kan man då göra för att ta sig fram med hälsan i behåll?

Tänk dig att du från och med imorgon skulle avsätta en kvart om dagen åt – andra. Eller närmare bestämt, åt vad dina medarbetare gör, hur de tänker, lägger upp sitt arbete, löser problem. Ditt uppdrag är att vara så nyfiken som möjligt på ett uppriktigt sätt – och lägga undan din egen agenda och förslag på lösningar en liten stund. Sannolikt gör du redan en del av detta – men troligen inte fullt ut. Vill du lära dig hur du kan förändra det? Här kommer en rad användbara metoder.

”Det du förväntar dig är det du upplever…” Visste du att du avgör om ditt projekt kommer att ha väl fungerande kommunikation med intressenterna eller inte? I rollen som projektledare har vi ofta fokus på förväntningar – det vill säga de förväntningar som finns hos projektets intressenter. Det är inte alltid lätt att hitta rätt; frågor som kommer upp är till exempel vad som är möjligt och hur långt man kan, och borde, sträcka sig i form av anpassningar. Det här är frågor vi som projektledare brottas med dagligen. Tänk om det faktiskt finns en silver bullet för detta? Visst vore det häftigt?

Vad sägs om att lägga en kvart om dagen på något som visat sig öka motivationen hos dina medarbetare? Vi påstår att det är möjligt, i synnerhet om du har någon typ av ledar- eller koordinatorroll. Du behöver inte åka bort på intensivkurs för att bli bättre på att uppmärksamma dina medarbetare, fånga upp goda initiativ eller hjälpa dem - och dig - att prioritera. Du kan börja gräva där du står, mitt i det dagliga arbetet. Du ska inte göra mer, bara annorlunda. I den här och kommande artikel beskriver vi en - mindre känd men bevisat effektiv – ledarskapsteknik kallad monitorering. Du kan anamma den genom små kliv i vardagen, en kvart om dagen.

Partners

Events

Förbättra kommunikationen i arbetsgruppen!
14 september, 2016 - 08:00
Gruppkommunikation
26 oktober, 2016 - 08:00
Testverktyg
10 november, 2016 - 08:00

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram