Menu

Going Scrumish...

Ta Kanban till nästa steg och skapa självmotiverade arbetsgrupper med Scrum.

I senaste artikeln berättade jag om Kanban-metoden och hur den, med hjälp av den ödmjuka post-it-lappen, hjälper dig att styra upp projekt. Men post-it-lappen utgör också grunden för ytterligare en känd Agil metod: Scrum. Metoden tar sitt namn från sporten rugby där båda lag samlas tätt tillsammans när bollen sätts i spel.


Scrum är en större och mer omfattande metod än Kanban. Scrumish är ett känt begrepp för Scrum-inspirerade metoder – dvs när man inte följer alla Scrums regler.

Här tänker jag bara presentera kärnan av Scrum och hur man kan enkelt uppgradera sin Kanbanprocess till något som kan vara början till ett mer omfattande Agilt arbete i din verksamhet.

Teamet

Enligt min erfarenhet så fungerar Kanban bra på individnivå, i mindre eller större grupper där individerna kan jobba oberoende av varandra. Scrum däremot är rekommenderat för grupper som arbetar nära ihop, eller tvärfunktionella grupper (team) av cirka sju personer. I praktiken så stämmer det väldigt bra.

Jag har lyckats med scrum i team med bara fyra personer men risken är stor att de administrativa kostnaderna blir för höga. Det kan vara mer produktivt att använda Kanban istället under de omständigheterna. För många personer i teamet är inte heller bra eftersom det blir svårt för alla att hålla koll på allt. Hellre flera mindre team med sju personer som jobbar parallellt, än en stor.

Sprinten

Det tydligaste skillnaden mellan Scrum och Kanban är att Scrum bryter ner det vardagliga projektarbetet i korta etapper (sprinter) av fast längd. En sprint är normalt mellan två och fyra veckor lång, men man kan även köra kortare eller längre vid behov – så länge man vet varför man gör det. Med tanke på de timmar man behöver lägga ner för att förbereda och sedan städa upp efteråt, så är det oftast mest effektivt att hålla sig till sprinter som är minst en vecka långa.

Målet

Varje sprint börjar med ett planeringsmöte som enligt min erfarenhet oftast tar cirka fyra timmar. Alla inblandade i projektet ska vara med på mötet som alltid inleds med att bestämma ett mål för sprinten.

Målet ska helst vara något som ger ett tydligt värde till produkten, projektet eller företaget. Det ska vara så kort att man kan skriva upp det på en tavla så att alla kan ta del av det under sprintens gång. Målet används för att kunna bedöma om sprinten har lyckats eller inte – men det hjälper också till att fokusera teamet i det dagliga arbetet under sprinten. Det är därför bra att göra målet synligt på kontoret.

När alla är överens om målet så kan teamet börja definiera vilka uppgifter (stories) de ska jobba med för att nå sprintmålet. Man kartlägger vilka resurser man har tillgängliga under sprinten, samt gör en enkel uppskattning av ungefär hur lång tid det kommer att ta för att genomföra varje story.  Det är viktigt i det här mötet att alla har förstått vad det är som ska göras och att det inte saknas en viktig resurs. Det kan vara bra att fokusera på vad som ska göras i varje story istället för hur - så att man inte gräver ner sig för djupt i uppgiften under mötet.

Mötet är klart när teamet är överens om vad som ska göras och känner att de har resurserna (och tiden) för att nå målet under sprinten. Ett sätt att se på det är att teamet binder sig till ett slags avtal eller överenskommelse: “Vi lovar att leverera just de här sakerna till det här datumet.”

Vid mötets slut bokar teamet in en demosession samt avslutningsmöte som ska ske i direkt anslutning till sista dagen för sprinten.

Scrummötet

Efter planeringsmötet är teamet redo för att börja jobba på riktigt. Nu gäller det att leverera och teamet måste få jobba i fred utan störningsmoment.

Börja varje dag under sprinten med ett scrummöte där teamet samlas stående för ett kort möte (inte längre än 15 minuter).

Under mötet ska alla rapportera bara tre saker: vad de jobbade med igår, vad de tänker jobba med idag, och om det finns ett hinder som gör det svårt att genomföra uppgifterna. Det är viktigt att dessa scrummöten inte drar ut och blir en längre diskussion – ta det i så fall i ett separat möte istället. Det dagliga scrummötet används enbart för att stämma av pulsen i projektet och se till att teamet är överens om att de kommer klara sprintmålet i tid.

Scrumreglerna säger att teamet ska få jobba oavbrutet på sprintet och inget annat - ingen får ändra på de stories och mål som definierades under planeringen. Vill man som chef ändra på något, då har man brutit avtalet med teamet och teamet kan inte längre lova att leverera. Är det så pass viktigt att ändra på något (vilket händer) ska man istället avbryta sprinten och planera en ny.

Demon

När sprinten är över är det dags för demo och retrospektiv. Demomötet är en kort möte där teamet får möjlighet att visa upp det de har gjort under sprinten. Vem som helst som har intresse i projektet kan delta och syftet med mötet är att bedöma om teamet har lyckats med sprintmålet eller inte.

Mötet har också en dold agenda – om teamet har lyckats så kan de känna sig stolta men har de misslyckats så blir det tydligt för alla inblandade i det här mötet.

Retrospektiv

Efter demon är det dags att sammanfatta sprinten. Det kallas för retrospective på engelska och det ger teamet tid att reflektera över själva sprinten. Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? Vad skulle ni kunna göra bättre i nästa sprint? Ett förslag är att välja tre saker som teamet ska försöka göra bättre eller annorlunda nästa gång.

Det är lätt att hoppa över en retrospektiv som oviktig. Men jag hävdar att det är just detta möte som är själen i scrum. Man får bryta alla andra scrumregler, men inte den här. Utan en retrospektiv där alla får höras så kan man aldrig förbättra och anpassa metoden till just det team och företag man jobbar i.

Slutsats

Jag tror att det finns två anledningar till att scrum fungerar så bra och har blivit så populärt. Genom att bryta ner större projekt i ett antal mindre sprinter så kan företaget anpassa sig snabbt efter föränderliga mål.

Men min erfarenhet är att det viktigaste är att teamet själv tar ansvar för arbetet. Om man låter teamet ta ansvar och lämnar dem i fred under sprinten så presterar teamet helt enkelt bättre.


Du kanske även gillar

När någonting går fel på jobbet så gäller den enkla regeln från Toyota: finn fem fel... I den här artikel vill jag beskriva en enkel och gammal Lean-metod som kan...

Mark Dixon: "En framgångsrik produktägare är den som kan sortera igenom alla möjliga features och välja ut de 20 procent som ger mest värde". Under våren har jag kommit i kontakt med två olika företag som...

Att förbereda ett team väl inför en projektutmaning, lönar sig i längden. När ett projekt ska genomföras är ett gott samarbetet i teamet...

Projektet Equal Business ska bana väg för kvinnorna i de mansdominerade innovationsmiljöerna. Bristen på jämställdhet i innovativa miljöer leder till l...

Varför uppstår bråk på jobbet? Är konfliktens orsak oklar? Lär dig förstå varför konfliktsituationer återkommer. Hur ser det ut på ditt företag? Uppstår samma typer av...

IPMA-assessor och författare Elisabeth Kamél om projektkommunikation och varför projekt är det bästa som finns. Med 15 års erfarenhet av projektledning funderar Elisabeth Kamél...

Alternativa metoder till Getting Things Done - motivation genom passion. Följer man Getting Things Done (GTD) enligt manualen så kan den ge...

Att planera för mycket kan vara en orsak till slöseri. Erfarenheten som projektet i sig skapar - blir den kunskap som hjälper dig att fortsätta jobba åt rätt håll. Det finns två grupper av människor: de som förstår hur en...

Lennart Lindberg, Omnia: ”Ofta vet inte uppdragsgivaren vad han eller hon vill. Då måste projektledaren ifrågasätta uppdraget”. (Del 2 av 2). - Finns det många frågetecken kring projektarbetet, är det...

Mark Dixon: "Det som ger bäst resultat är det som oftast är svårast att genomföra: att vända företagets maktpyramid upp och ner." Vem har makt över och ansvar för produkterna i ditt företag? Att...

  • Motivera

”Egentligen tror vi inte på lyckan”. Så inleds förordet till boken Lycka på fullt allvar och påståendet väcker onekligen en del frågor. I ett samtal med författarna - psykologen Katarina Blom och journalisten Sara Hammarkrantz – får jag svar på många av dem. Vi pratar bland annat om hur positiv psykologi kan öppna upp våra psyken och ge oss tillgång till en större del av oss själva. Och det slitna ordet ”lycka” fylls med en ny definition som gör det lättare att förhålla sig till tillståndet – och ta det på allvar.

  • Kommunicera

Vi får den uppmärksamhet vi förtjänar. Om du är intressant så kommer folk att lyssna. Så enkelt -  och så svårt - är det. Gå till dig själv. När du ska lyssna på någon som inte direkt faller dig i smaken, eller där ämnet inte känns topprioriterat just nu, så börjar du direkt tänka på annat. Eller hur? Tankarna flyger iväg och det är en kort väg till att ta upp mobilen för att kolla mejlen och utnyttja tiden på bättre sätt. Samma sak är det när andra ska lyssna på dig.

  • Coacha

Vi lever i en tid av ständiga förändringar inom alla områden. Förändringen är närvarande överallt - i teknik, globalisering, politik och samhällsutveckling. Vi har idag också tuffare krav på lönsamhet i företagsvärlden och konkurrensen är stenhård. Parallellt med detta går vi även kontinuerligt igenom privata förändringar. Livet drabbar oss - oavsett hur snabbt världen snurrar eller hur stora externa krav vi har på oss. Den privata sfären är fylld med massor av utmaningar -  förluster av nära och kära, fysiska och psykiska sjukdomar, separationer, arbetslöshet, eller ekonomiska bekymmer. Ingen människa är förskonad. Men hur hanterar vi dessa kriser ?

  • Ledarskap

Stort politiskt ledarskap kan vara att inta positioner som inte alltid är populära. Ett aktuellt exempel: Att varken allianspartierna eller Socialdemokraterna vill samarbeta med Sverigedemokraterna är huvudanledningen till Decemberöverenskommelsen. Genom att alliansens partier förbinder sig att inte rösta på sin egen ekonomiska politik i Riksdagen kan minoritetsregeringen fortsätta styra. Detta har partieliterna bestämt. På andra håll är DÖ både impopulär och obegriplig.

  • Ledning

På eventet Årets VD i höstas presenterade Motivation.se, i samarbete med Ledarskaparna, resultatet av undersökningen VD Barometern 2014. 90 tillfrågade vd:ar hade besvarat ett antal frågor om hållbarhet, lönsamhet och arbetsbelastning i vardagen. Bland annat visade svaren ett intressant glapp i relationen mellan tillväxt och medarbetarengagemang, men också att många inte tycker sig se en given koppling mellan hållbarhet och lönsamhet. Mats Frid, en av initiativtagarna bakom undersökningen, ville veta mer: hur kan man hitta goda exempel på vd:ar som jobbar framgångsrikt med hållbarhet på ett konstruktivt sätt? Han djupintervjuade ett antal vd:ar från skilda branscher, men som har en gemensam nämnare: alla var nominerade till Årets VD 2014. Hans intressanta slutsats är att det finns en stark koppling mellan hållbarhet och kreativitet…

  • Ledarskap

De senaste 20 åren har handlat mest om nedskärningar, system och kontroll. Men nu ska det bli en ändring. Kontrollsamhället ifrågasätts alltmer av inflytelserika politiker och forskare. Och lösningen är att återupprätta statusen hos en kuvad skara - de yrkeskunniga.

  • Kommunicera

Ditt professionella rykte är på många sätt det viktigaste du har i karriären. Trots det är få människor medvetna om hur deras eget rykte ser ut och hur de själva kan utveckla det.
Per Frykman driver företaget Your Professional Reputation tillsammans med Karin Sandin och samarbetspartners. Han menar att fler borde tänka på hur deras rykte påverkar deras professionella liv, vare sig du är anställd eller entreprenör. "Ditt rykte går ju alltid före dig", säger han till Motivation.se.

  • HR

Är det bara jag, eller har du läst något positivt om chefskapet på senaste? Är det bara jag, eller har du sett någon rapport om fördelarna om att vara chef? Är det bara jag, eller har du sett någon artikel om en glad, välmående chef nyligen. Anyone? Är det inte dags att vända på den trenden? För det speglar ju inte verkligheten.

  • Ledarskap

Hur får du andra att göra som du vill? Ja, det är sannolikt en fråga som många skulle vilja ha svaret på. Det är nog till och med en och annan som gärna skulle vilja gå just den kursen. Tänk vad mycket enklare livet skulle bli om vi visste vad vi skulle göra för att få andra dit vi själva vill. Samtidigt är det en rätt provocerande fråga och det ligger nära till hands att tycka att bara tanken, på att vilja få andra människor dit vi själva vill, synes vara rätt manipulativ.

  • Projektleda

Att få möjligheten att gå utbildningar på jobbet är inspirerande och givande. Men hur lyckas man förförlytta sina nyvunna kunskaper, insikter och redskap in i en arbetsvardag? Det är lätt att den energin läcker ut mellan alla måsten och möten. Maria Forsgren och Annika Strömsten har många goda råd kring hur du kan jobba med träning och uthållighet – och få dina nya ledarskapstankar att bli till verklighet.

  • HR

Lönesättning är i allra högsta grad en fråga om psykologi. Sambandet mellan lön och motivation är komplicerat - det viktigaste är inte den faktiska lönenivån, utan hur medarbetaren upplever lönen och löneprocessen. Som lönesättande chef har man därför ett stort ansvar som kräver att man har en policy och tydliga kriter att utgå ifrån. "En medarbetare kan uppleva samma lön som rättvis eller orättvis beroende på hur processen har sett ut", säger Karin Karlström, psykolog och utredare på Saco.

  • Kommunicera

Att vara pirrig när du ska tala inför större grupper är bra, att vara förlamad av nervositet är riktigt dåligt. Känner du igen dig? Det är det många som gör... Men det finns metoder för att minska stresspåslaget och bli kompis med rampljuset. Första delen i Anna Bellmans serie om presentationsteknik foksuerar på det som drabbar så många: nervositet. Anna delar med sig av tips och tricks som gör dig säkrare i din roll som presentatör och möteshållare.

  • Ledarskap

Gott ledarskap, medvetet hållbarhetstänk, ansvarsfullt företagande - det har blivit dags att nominera till Årets VD 2015. Den 9 november kommer utmärkelsen att delas ut på Berns Salonger i Stockholm och för fjärde året i rad uppmärksammas därmed goda exempel på vd:ar som driver sina organisationer och svenskt näringsliv framåt. Nu kan du nominera din vd-kandidat i kategorierna mindre, mellanstora, stora bolag samt Årets Unga VD. Vinnarna kommer att utses av en namnkunnig jury och presenteras på eventet på Berns i höst.

  • Innovation

Martin William-Olsson, innovationsledare på SEB, ser många utmaningar i att prioritera rätt, bibehålla de positiva effekterna som redan har uppnåtts - och samtidigt höja värdet på och accelerera antalet innovationslanseringar. Och för honom är innovation samma sak som överlevnad. "På sikt är jag övertygad om att de företag som på ett effektivt sätt lyckas integrera sitt innovationsarbete med den ordinära verksamheten, är de som kommer att stå starka och kunna parera omvärldens ständigt ökande förändringstryck.”

  • HR

Nu när vi klivit in i maj månad är det säkert en och annan som tvingats inse att det inte blev något med det där nyårslöftet i år heller. Träna mera, äta nyttigare, sluta röka, dricka mindre… Vad det än är vi vill förändra hos oss själva, som vi i grund och botten vet skulle få oss att må bättre – tycks den dåliga vanan ha en nästan magisk kraft att fortsätta leva sitt eget liv, utanför vår kontroll.

  • Motivera

Övning ger färdighet, brukar man ju säga. Att träning och övning är viktigare än talang är en populär uppfattning. Ni som känner till den berömda teorin om att det krävs 10 000 timmars övning för att bli expert är säkert också bekanta med uttrycket "Deliberate Practice", alltså fokuserad, medveten träning. Men vad innebär det i praktiken? Hur ska man träna för att verkligen bli bättre på någonting?