Menu

Going Scrumish...

Ta Kanban till nästa steg och skapa självmotiverade arbetsgrupper med Scrum.

I senaste artikeln berättade jag om Kanban-metoden och hur den, med hjälp av den ödmjuka post-it-lappen, hjälper dig att styra upp projekt. Men post-it-lappen utgör också grunden för ytterligare en känd Agil metod: Scrum. Metoden tar sitt namn från sporten rugby där båda lag samlas tätt tillsammans när bollen sätts i spel.


Scrum är en större och mer omfattande metod än Kanban. Scrumish är ett känt begrepp för Scrum-inspirerade metoder – dvs när man inte följer alla Scrums regler.

Här tänker jag bara presentera kärnan av Scrum och hur man kan enkelt uppgradera sin Kanbanprocess till något som kan vara början till ett mer omfattande Agilt arbete i din verksamhet.

Teamet

Enligt min erfarenhet så fungerar Kanban bra på individnivå, i mindre eller större grupper där individerna kan jobba oberoende av varandra. Scrum däremot är rekommenderat för grupper som arbetar nära ihop, eller tvärfunktionella grupper (team) av cirka sju personer. I praktiken så stämmer det väldigt bra.

Jag har lyckats med scrum i team med bara fyra personer men risken är stor att de administrativa kostnaderna blir för höga. Det kan vara mer produktivt att använda Kanban istället under de omständigheterna. För många personer i teamet är inte heller bra eftersom det blir svårt för alla att hålla koll på allt. Hellre flera mindre team med sju personer som jobbar parallellt, än en stor.

Sprinten

Det tydligaste skillnaden mellan Scrum och Kanban är att Scrum bryter ner det vardagliga projektarbetet i korta etapper (sprinter) av fast längd. En sprint är normalt mellan två och fyra veckor lång, men man kan även köra kortare eller längre vid behov – så länge man vet varför man gör det. Med tanke på de timmar man behöver lägga ner för att förbereda och sedan städa upp efteråt, så är det oftast mest effektivt att hålla sig till sprinter som är minst en vecka långa.

Målet

Varje sprint börjar med ett planeringsmöte som enligt min erfarenhet oftast tar cirka fyra timmar. Alla inblandade i projektet ska vara med på mötet som alltid inleds med att bestämma ett mål för sprinten.

Målet ska helst vara något som ger ett tydligt värde till produkten, projektet eller företaget. Det ska vara så kort att man kan skriva upp det på en tavla så att alla kan ta del av det under sprintens gång. Målet används för att kunna bedöma om sprinten har lyckats eller inte – men det hjälper också till att fokusera teamet i det dagliga arbetet under sprinten. Det är därför bra att göra målet synligt på kontoret.

När alla är överens om målet så kan teamet börja definiera vilka uppgifter (stories) de ska jobba med för att nå sprintmålet. Man kartlägger vilka resurser man har tillgängliga under sprinten, samt gör en enkel uppskattning av ungefär hur lång tid det kommer att ta för att genomföra varje story.  Det är viktigt i det här mötet att alla har förstått vad det är som ska göras och att det inte saknas en viktig resurs. Det kan vara bra att fokusera på vad som ska göras i varje story istället för hur - så att man inte gräver ner sig för djupt i uppgiften under mötet.

Mötet är klart när teamet är överens om vad som ska göras och känner att de har resurserna (och tiden) för att nå målet under sprinten. Ett sätt att se på det är att teamet binder sig till ett slags avtal eller överenskommelse: “Vi lovar att leverera just de här sakerna till det här datumet.”

Vid mötets slut bokar teamet in en demosession samt avslutningsmöte som ska ske i direkt anslutning till sista dagen för sprinten.

Scrummötet

Efter planeringsmötet är teamet redo för att börja jobba på riktigt. Nu gäller det att leverera och teamet måste få jobba i fred utan störningsmoment.

Börja varje dag under sprinten med ett scrummöte där teamet samlas stående för ett kort möte (inte längre än 15 minuter).

Under mötet ska alla rapportera bara tre saker: vad de jobbade med igår, vad de tänker jobba med idag, och om det finns ett hinder som gör det svårt att genomföra uppgifterna. Det är viktigt att dessa scrummöten inte drar ut och blir en längre diskussion – ta det i så fall i ett separat möte istället. Det dagliga scrummötet används enbart för att stämma av pulsen i projektet och se till att teamet är överens om att de kommer klara sprintmålet i tid.

Scrumreglerna säger att teamet ska få jobba oavbrutet på sprintet och inget annat - ingen får ändra på de stories och mål som definierades under planeringen. Vill man som chef ändra på något, då har man brutit avtalet med teamet och teamet kan inte längre lova att leverera. Är det så pass viktigt att ändra på något (vilket händer) ska man istället avbryta sprinten och planera en ny.

Demon

När sprinten är över är det dags för demo och retrospektiv. Demomötet är en kort möte där teamet får möjlighet att visa upp det de har gjort under sprinten. Vem som helst som har intresse i projektet kan delta och syftet med mötet är att bedöma om teamet har lyckats med sprintmålet eller inte.

Mötet har också en dold agenda – om teamet har lyckats så kan de känna sig stolta men har de misslyckats så blir det tydligt för alla inblandade i det här mötet.

Retrospektiv

Efter demon är det dags att sammanfatta sprinten. Det kallas för retrospective på engelska och det ger teamet tid att reflektera över själva sprinten. Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? Vad skulle ni kunna göra bättre i nästa sprint? Ett förslag är att välja tre saker som teamet ska försöka göra bättre eller annorlunda nästa gång.

Det är lätt att hoppa över en retrospektiv som oviktig. Men jag hävdar att det är just detta möte som är själen i scrum. Man får bryta alla andra scrumregler, men inte den här. Utan en retrospektiv där alla får höras så kan man aldrig förbättra och anpassa metoden till just det team och företag man jobbar i.

Slutsats

Jag tror att det finns två anledningar till att scrum fungerar så bra och har blivit så populärt. Genom att bryta ner större projekt i ett antal mindre sprinter så kan företaget anpassa sig snabbt efter föränderliga mål.

Men min erfarenhet är att det viktigaste är att teamet själv tar ansvar för arbetet. Om man låter teamet ta ansvar och lämnar dem i fred under sprinten så presterar teamet helt enkelt bättre.


Du kanske även gillar

Motivation.se har träffat författaren, föreläsaren och agile-evangelisten Tomas Gustavsson. Författaren och universitetsföreläsaren Tomas Gustavsson är...

Justin Kan, grundaren av Justin.tv, lyfter vikten av att rannsaka sitt ledarskap. Innan krisen är ett faktum. När det knakar i fogarna på företaget, lönsamheten sjunker...

Mark Dixon: "En framgångsrik produktägare är den som kan sortera igenom alla möjliga features och välja ut de 20 procent som ger mest värde". Under våren har jag kommit i kontakt med två olika företag som...

Bob McGannon, ESI International; Åtta tillfällen då e-post inte bör användas i projektledning. När upptagna projektledare hanterar sina värdefulla personliga...

När någonting går fel på jobbet så gäller den enkla regeln från Toyota: finn fem fel... I den här artikel vill jag beskriva en enkel och gammal Lean-metod som kan...

Mark Dixon: ”Kom ihåg - en paus är inte något passivt. Det är en aktiv handling som hjälper dig att bli bättre.” Att aldrig ta sig tid att fundera över arbetsvardagen kan bli dyrt i l...

IPMA eller PMP – en jämförelse. Du kanske har jobbat några år som projektledare och funderar nu p...

Hans Jonasson, ESI International, skriver om en effektiv kravinsamlingsmetod. I min tidigare artikel ”Business Analysis – Kravinsamling”...

Matthew J. Ferguson, Practice Manager, ESI: "Hinder på vägen till framgångsrik coachning för morgondagens ledare". Gästskribent Matthew J. Ferguson, ESI International, reflekterar över...

David Garpenståhl, ledare, entreprenör och projektledare: ”Ledarskapet är det som verkligen får projekt att flyga och företag att ta fart.” Dataspel är så mycket mer än bara tidsfördriv. Det är...

  • Ledarskap

Att spela en roll gör inte bara skådespelare. Kravet på att medarbetare ska förstå sina roller växer allt mer. Och blir allt svårare. På de gamla stelbenta hierarkiernas tid var begreppet ”roll” rätt okänt i organisationssammanhang. Det handlade mer om yrke och arbetsuppgifter. När pyramiderna kollapsade på 1980-talet under trycket av tjänsteproduktion, marknadsanpassning och effektivitetskrav, blev frågan hur varje medarbetare på ett maximalt sätt kunde bidra i flexibla system under ständig förändring. Ett svar på denna problematik blev begreppet ”roll”, som betyder ungefär ”summan av förväntningar”.

  • Motivera

Kreativitet är ett mytomspunnet begrepp som ofta missförstås. Vi vill gärna tro att goda idéer ska komma till oss som uppenbarelser, men riktigt så fungerar det inte i verkligheten. En bättre beskrivning av hur den kreativa processen går till finner vi i ett engelskt uttryck: ”Creativity is just connecting the dots”. Idéer uppstår när vi hittar kopplingen mellan olika kunskaper och erfarenheter som vi bär med oss. Det bästa du kan göra för att bli mer kreativ är därför att anamma den processen.

  • Motivera

Veronica Olderin är världsmästare i offshore racing. Det innebär att hon kör motorbåt i hög hastighet och ofta i hög sjö - och hon vinner. Hon är utan tvivel en modig människa, det tycker nog alla. Men hur ser hon på sitt eget mod, på vilket sätt är det en styrka och hur hänger ledarskap och mod ihop?

  • Ledarskap

Hur skulle du beskriva ditt liv? Håller du på att uppnå vad du önskar? Är du på väg att förverkliga de saker som är viktiga för dig? Anser du dig själv vara en framgång? Hur ser dina framtidsutsikter ut? Om jag kunde tillbringa en dag med dig, skulle jag kunna berätta om du kommer att lyckas. Du kan välja vilken dag du vill. Om jag gick upp med dig på morgonen och spenderade hela dagen med dig, om jag iakttog dig i 24 timmar, skulle jag kunna berätta i vilken riktning ditt liv är på väg.

  • Planera

Har du problem med prokrastinering? Det kan bero på att du kategoriserar tiden på fel sätt. En ny studie visar att vi är mer benägna att genomföra en uppgift om vi kategoriserar deadline som en del av nutiden, än om vi ser den som en framtida händelse. Och vår uppfattning om vad som är nutid respektive framtid följer sin egen, skruvade logik.

  • Motivera

Naturen gav oss den fantastiska möjligheten att tänka och skapa våra virtuella tankevärldar med hjärnan. Denna härligt röriga och smarta kombo av 100 miljarder neuroner där alla våra kalkyleringar, planeringar och livsfunderingar bor. Ett med tiden alltmer personligt inrett huvudkontor där vi kan bygga scenarier om framtiden och relatera till dåtiden. Och där allt annat som kommunikation, överlevnadsstrategier, statusmarkörer och personligt ledarskap knådas och bearbetas. Rädslor, glädje och eufori. Ditt eget du!

  • Kommunicera

Oavsett om du har titeln säljare på ditt visitkort eller inte -så är du säljare. Varje dag försöker du få någon att köpa dina idéer, förbättringsförslag, tjänster, produkter eller middagstips. Om du lyckas sälja in det du vill till den du vill handlar mycket om din trovärdighet och om du lyckas sälja in dig själv.

  • Motivera

Har du ett mål som du vill uppnå? Funderar du på hur man hittar motivation och disciplin nog för att verkligen nå hela vägen fram? Att vara hängiven och dedikerad är inte detsamma som att jobba ihjäl sig. Det viktiga är att du gör någonting varje dag – om det så bara är ett enda spadtag. Unna dig gärna vilodagar, men inte nolldagar – se till att ditt liv blir en obruten kedja av positiva åtgärder som till slut ger resultat.

  • HR

Att Sverige ofta används som testland för nya trender är inte så konstigt. Vi anpassar oss efter händelser i omvärlden och tar lätt till oss förändringar. Det gäller även på arbetsmarknaden. Världen förändras i snabbare takt än någonsin. Den stora utmaningen idag för företagen är att säkerställa arbetsglädje, ledarskapskvalitet och lärande i en tid när förändring är normen. Kan vi hitta en magisk formel för att säkra detta? Och finns det en universalformel?

  • Motivera

Nyfikenhet är inte bara nyckeln till kreativitet – det är också ett sätt att leva sitt liv till fullo som intellektuell varelse. Forskningen visar att nyfikenhet under vissa omständigheter kan fylla igen gapet mellan de normalbegåvade och de superbegåvade. Att vara nyfiken är alltid ett val – och kan lätt förvandlas till en god vana som man har glädje av både i yrkeslivet och privat.

  • Motivera

Detta är min hyllning till ensamheten. Räds den inte, min vän. Ty den är en gåva. Liksom du. Och om du vill fortsätta att vara en gåva för världen, så behöver du behandla dig själv värdigt och ärligt. Det mest grundläggande steget i denna goda självbehandling är att ge dig själv den stillsamma typ av egentid som gör att du kan höra din inre röst; din bästa vän, din inre doktor, ditt eget orakel.

  • Motivationsbloggen

Har ni hört berättelsen om grodorna som ordnade en tävling i vem som först kunde ta sig upp i vattentornet? Alla grodorna kastade sig upp för väggarna på vattentornet men när de hörde publiken ropa att det var för högt eller för svårt så ramlade de en efter en ner från tornet. Då ropade publiken mer och skrek till grodorna att det var för högt, att det var vansinne och att de skulle ge upp vilket alla grodor också gjorde. Alla utom en. Den groda som tog sig hela vägen upp var döv och kunde inte höra publikens vrål.

  • HR

Social kompetens är en egenskap som ofta efterfrågas i jobbannonser. Men vad innebär det egentligen att vara socialt kompetent? Är det att vara festens medelpunkt och ständigt ha ett bländande vitt leende? Är det att snacka mer, högre och självsäkrare än alla andra? Eller är det någonting helt annat?

  • Teambuilda

Jämställdhet är en fråga som ständigt är på tapeten i Sverige, och de flesta företagare och chefer vill nog dra sitt strå till stacken. Att sätta ihop mixade arbetsteam är dock inte alltid lika lätt som det låter, bland annat för att vissa branscher är väldigt homogena. Är det värt ”besväret” att skapa en könsmixad arbetsplats? Och är politisk korrekthet verkligen bra för verksamheten?

  • Hälsa

Jag har många gånger reflekterat över begreppet ”less is more” och undrat. Vad innebär det egentligen? Hur hänger det samman? Har haft svårt att hitta en verklighetsförankring i uttrycket och ofta avfärdat det som ett rent talesätt. Men i sommar har jag verkligen upplevt hur mindre kan vara mer. Och ge mer.

  • Projektleda

Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och förstärkas i framtiden. Exempel på sådana är globaliseringen, den instabila ekonomin, den allt snabbare förändringstakten och den virtuella verkligheten. Som någon sa “Så långsamt som allt går idag, så långsamt kommer det inte att gå i morgon och aldrig mer i framtiden!”