65-årsnormen står fast

Bristande kunskap och dåliga attityder gör det svårt att få äldre att arbeta längre.

Ledarskap | HR | ARTIKEL | FEB 2014

I Sverige råder det brist på kunskap och strategier för att få äldre att arbeta längre. Arbetslivet är inte rustat för att hantera frågan, attityden till äldre arbetskraft är negativ och 65-årsnormen väger fortfarande tungt. Det framgår av en ny rapport som sammanställts på uppdrag av riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Motivation.se har tidigare berättat att personer som är över 40 år är mer produktiva än sina yngre kollegor - och att de förblir produktiva ända upp i 60-årsåldern (längre än så sträcker sig inte mätningen).

Trots det tycks svenska arbetsgivare ha en negativ inställning till arbetskraft som är över 55 år. Detta enligt en rapport från Riksdagens forsknings- och utvecklingssekretariat, som på uppdrag av arbetsmarknadsutskottet har undersökt förutsättningarna för ett längre arbetsliv.

65-årsnormen

Slutsatsen i rapporten är att arbetslivet är dåligt anpassat för att ta tillvara på de äldres kunskaper, skriver tidningen Riksdag & Departement. Detta trots att många människor i åldern 55+ är vid god hälsa och har mycket att bidra med i form av kompetens och erfarenheter.

Ett av grundproblemen är att det finns en förväntan om att vi ska sluta arbeta vid 65 års ålder, menar Anna Kåring Wagman, som är forskningssekreterare vid Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat.

- Vi har en stark 65-årsnorm i Sverige, den är starkare här än i andra länder. Det är etablerat att det är då man går i pension, säger hon till Riksdag & Departement.

Kräver attitydförändring

I Sverige råder det brist på kunskaper och strategier för att få äldre att arbeta längre. Bland arbetsgivarna handlar det också ibland om brist på intresse.

Arbetsmarknadsutskottets vice ordförande Ylva Johansson (S) säger till Sveriges Radio att arbetsgivarna har ett ansvar att göra relevanta satsningar på arbetsmiljö, ett hållbart arbetsliv samt kompetensutveckling högt upp i åldrarna. Jessica Polfjärd (M) tror att en höjd åldersgräns för rätten att ta studielån kan ge äldre möjlighet att omskola sig och påbörja en ny karriär.

Anna Kåring Wagman efterlyser också en attitydförändring bland arbetsgivarna.

– Man ska inte titta på kronologisk ålder. Man ska titta på vem jag har framför mig just nu och vad den kan bidra med på arbetsplatsen och vad den personen behöver hjälp med. Det handlar om en kunskapsförändring, säger hon till SR.

Problemet är alltså tudelat - det handlar dels om att få arbetsgivare att vilja rekrytera, behålla och dra nytta av äldre arbetskraft, dels om att få de äldre själva att vilja stanna på arbetsmarknaden så länge som möjligt. Frågan har diskuterats flitigt på senare år, inte minst efter att Framtidskommissionen förra året släppte en rapport om behovet av att arbeta längre för att säkra framtidens välfärd.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill