Angela Merkel står stark i Europa

Christer Isaksson: "Den stora euroepiska – och mänskliga - framtidsfrågan blir därmed: Med vilka ledare vill vi leva i Europa?"

Ledarskap | ARTIKEL | SEP 2015

Flyktingkrisen sätter Europa på prov. Vilken typ av ledare vill vi ha i den europeiska gemenskapen – sådana som visar medmänsklighet och öppenhet, eller sådana som bygger murar? Tysklands förbundskansler Angela Merkel är den ledare som tydligast har klivit fram och visat prov på ett beslutsamt och visionärt ledarskap för ett öppet och humant Europa. Vågar våra svenska politiker visa samma mod?

Det är i hårda tider det politiska ledarskapet i första hand prövas. När de senaste årens flyktingbåttragedier på Medelhavet nu slutligen lett till reella flyktingströmmar i Europa viner storm över kontinenten.

Europa gungar. Den europeiska gemenskapen prövas. Europas länder blottlägger traditioner och kulturer. Med ens ställs befolkningar mot varandra när gamla motsättningar kommer i ny dager. Till en del är det väst mot öst. Men lika tydligt handlar det om inhemskt motstånd när de senaste decenniernas växande nationalism och främlingsfientlighet i realiteten prövas mot det öppna samhällets välvilja.

Merkel står rak när det blåser

I detta läge är det just nu enbart Tysklands förbundskansler Angela Merkel som inte är överraskad, som inte grips av panik och som inte är rädd för att visa politisk beslutsamhet, medmänsklighet och välvilja.

Hennes ledarskap är stålande otvunget och naturligt, och naturligtvis bekymrat, även när hon pressas av den ena efter den andra tågvagnen med flyktingar på väg mot Berlin.

Hon vågar tala om att ta emot en halv miljon eller 800 000 flyktingar, när andra nästa lika stora stater laborerar med siffror som 10 000, 15 000 eller 25 000 och samtidigt som andra regeringschefer funderar på hur höga gränsstaket de ska bygga. Hon står rak när det blåser och visar glädje över att hennes land kan föregå med gott exempel – efter 1900-talets tyska historia. Det är stort politiskt ledarskap Europa bevittnar i Berlin.

Den stora euroepiska – och mänskliga - framtidsfrågan blir därmed: Med vilka ledare vill vi leva i Europa? Med sådana som naturligt visar medmänsklighet och en öppen attityd? Eller med dem som minimerar sig själva och bygger murar?

Svaret, som lär komma med tiden när det blåst över, kommer att visa vägen för framtidens Europa eftersom följdfrågan är given: Vad ska Europa vara? En öppen kontinent och human aktör i det globala samhället eller en stängd kontinent?

Må Europa följa Angela Merkel.

Anpassning till sverigedemokraterna

Frågan om Europas framtid inbegriper naturligtvis oss i vårt eget land: Vad ska Sverige vara i morgon, om tio år och om 20 år?
Frågan är berättigad eftersom den svenska traditionen av öppenhet - vi måste vara öppna inför omvärlden eftersom ett litet välfärdsland med ambitioner behöver hjälp utifrån! – är ifrågasatt i första hand av Sverigedemokraterna, men i ökande grad också i andra partier.

I stället för att leda utvecklingen och fullt ut stå för svensk tradition har etablerade partier och politiker valt anpassning till Sverigedemokraterna och ökande grupper av väljare. Den utvecklingen har varit påtaglig sedan valet 2014. Sedan dess vågar våra två stora partier – för den delen inte heller de mindre - sätta ner foten. I stället för att tala rakt ut om öppenhet, välvilja och medmänsklighet i en kaotisk värld väljer de allt oftare att tala om både och.

Fundera över hur statminister Stefan Löfven lät häromdagen vid sidan om Angela Merkel i Berlin: Öppenhet ska vara det svenska ledordet, men ordning och reda ska också gälla. Underförstått: Den som har sina papper i ordning ska få komma till Sverige. Vem som helst ska inte få komma hit.

Denna betoning behöver en man som är rädd för opinionen och som helst av allt försöker vinna nästa val. Den politiker som långsiktigt vill vinna i respekt, påverka och leda sitt land behöver inte göra en sådan betoning.

Stefan Löfven är långtifrån ensam i sin hållning. Så talar i stort sett samtliga svenska partiledare. Svensk politik har glidit på medmänsklighetens skala. Vi går från öppenhet mot attityder som ska påminna om att det finns gränser.

Vi har inte någon Angela Merkel i Sverige.
Hon är ensam i sitt slag i Europa i dag.

PS. Krönikan ovan skrev jag under tjänsteresa i Tyskland/Frankrike nyligen. Sedan dess har Tyskland stängt sin gräns mot Österrike. Enligt alla utsagor är det ta en temporär åtgärd för att skapa ordning. Angela Merkels mål står fast, Tyskland ska fortsätta ta stort och ledande ansvar. Jag menar att det skiljer ut hennes ledarskap: Hon har slagit fast ett tydligt mål och verkar enligt detta. De problem som uppkommer utmed vägen tvingas hon ta itu med.

Det svenska ledarskapet är på väg åt annat håll. Stefan Löfven underströk detta vid riksdagens öppnande 15 september. Statsministern försöker vara kompis med alla - de som vill ta emot flyktingar liksom alla som vill stoppa flyktingar. Detta innebär inte bara ett vagt ledarskap, det döljer också regeringens mål i flyktingfrågan. Det kan bädda för strid i regeringen i flyktingfrågan mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. DS. 

Christer Isaksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill