Därför ökar chefers psykiska ohälsa

Sacos ordförande Göran Arrius kommenterar nya rapporten om psykiskt påfrestade ledare.

Hälsa | Ledarskap | ARTIKEL | JUNI 2018

Jag tror att många chefer saknar rätt förutsättningar för att utöva ledarskap, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring

Jag tror att många chefer saknar rätt förutsättningar för att utöva ledarskap, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring

Den psykiska ohälsan bland chefer ökar, skriver fackförbundet Saco i en rapport som släpptes nyligen. Sacos ordförande Göran Arrius menar att alltför många chefer saknar rätt förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap. Personalgrupperna är för stora, och många upplever också att de saknar det mandat som behövs för att kunna göra ett bra jobb. Samtidigt ökar också pressen på chefer i ett allt hårdare arbetsliv där gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut.

Vi pratar väldigt mycket om individuella ledaregenskaper, men jag tycker att det är viktigare att prata om vilka förutsättningar som krävs för att leda”, säger Göran Arrius till Motivation.se

Fackförbundet Saco släppte nyligen en rapport om psykisk ohälsa bland chefer, som Motivation.se tidigare har berättat om. Av rapporten framgår att chefers psykiska hälsa blir allt sämre. Chefsjobbet upplevs som psykiskt påfrestande, och många uppger att arbetsbelastningen är hög och att de har svårt att få tid för återhämtning.
Sacos ordförande Göran Arrius säger att problemet måste tas på allvar, inte bara för chefernas egen skull – även deras medarbetare och arbetsgivare påverkas. I förlängningen är det viktigt för hela samhället.

– Chefer är, liksom andra akademiker som vi företräder, den kategori i samhället som ska leda Sverige in i en ny era, med digitalisering och allt sådant. Då är det väldigt viktigt att de mår bra och har goda förutsättningar att göra ett bra jobb, säger Göran Arrius.

Han menar att den växande psykiska ohälsan har sin grund i att chefer har höga krav på sig samtidigt som de inte alltid får en realistisk möjlighet att leva upp till kraven.

– Jag tror att många chefer saknar rätt förutsättningar för att utöva ledarskap. Det är till exempel vanligt att chefer har alltför stora personalgrupper. Ett annat vanligt problem är att man har ett stort ansvar, men saknar befogenheter att agera. Man får inte tillräckligt med stöd för att kunna fungera i sin chefsroll.

Kvinnliga chefer i offentlig sektor särskilt utsatta

Problemet med psykisk ohälsa är särskilt stort bland kvinnliga chefer i offentlig sektor, i synnerhet i kommuner och landsting, enligt Sacos rapport. Det är inte särskilt förvånande, menar Göran Arrius. De problem som ger upphov till psykisk ohälsa är särskilt utpräglade inom offentlig verksamhet.

– De har väldigt stora personalgrupper, en chef kan ha 40-45 personer i sin grupp. Det skapar väldigt dåliga förutsättningar att leda. Det är svårt att både vara chef, coacha och hålla bra lönesamtal och utvecklingssamtal när man har en så stor grupp. Många i arbetsgruppen kan också vara ute och resa mycket när de ska besöka äldre eller liknande, och då blir det ännu svårare, säger Göran Arrius.

Att kvinnor drabbas hårdare än män beror sannolikt på att de är överrepresenterade i offentlig sektor, inte minst i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg, där den sociala aspekten innebär ett enormt ansvar som man inte alltid får en realistisk möjlighet att leva upp till.

Kan den offentliga sektorn lösa sina problem genom att försöka efterlikna privata företag i organisation och arbetssätt? Göran Arrius understryker att man ska ha stor respekt för att det handlar om helt olika typer av verksamhet. Med det sagt tycker han ändå att offentliga verksamheter har mycket att lära sig av den privata sektorn.

– Det privata näringslivet, som är vinstdrivande, har insett att det mest effektiva är att ha rimligt stora arbetsgrupper. Inom offentlig sektor måste man börja tänka på att det i förlängningen kanske inte är någon besparing att ha en stor grupp, eftersom det hämmar utvecklingen. Man kan inte spara sig ur alla problem, man måste investera också för att få en fungerande verksamhet, säger Göran Arrius.

Han tillägger att offentlig sektor också behöver fundera över chefers lönenivå, eftersom lönen påverkar hur attraktivt det är att vara chef.

Tuffare arbetsliv skapar psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland chefer förekommer emellertid också i privat sektor. Göran Arrius tror att man även där måste börja prata mer om vilka förutsättningar chefen har att göra ett bra jobb och samtidigt må psykiskt bra. Som det är idag tycker han att debatten kring chefer och ledarskap handlar alltför mycket om individuella egenskaper.

– Jag tror att vi måste sluta fokusera så mycket på chefen som individ. Vi pratar väldigt mycket om personlighet och individuella ledaregenskaper, nästan som om vi utgår ifrån att ledarskap är en medfödd talang eller förmåga som individen antingen har eller inte har. Jag tycker att det är viktigare att prata om vilka förutsättningar, vilket stöd och mandat som krävs för att kunna göra ett bra jobb som chef, säger Göran Arrius.

Problemet med psykisk ohälsa bland chefer har funnits länge, säger han, men många drabbas hårdare idag eftersom arbetslivet på många sätt har blivit tuffare. Gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut och den nya tekniken gör att vi ständigt är nåbara – något som drabbar chefer extra hårt, eftersom de har ett större ansvar och därmed större förväntningar på sig att svara på telefonsamtal eller mejl.

Här är det viktigt att de högsta cheferna föregår med gott exempel och skickar rätt signaler längre ner i chefsledet, menar Sacos ordförande.

– Om högsta ledningen mejlar klockan 11 på kvällen så kan lägre chefer tro att det är så man ska göra, att man som chef ska vara tillgänglig hela tiden. Som chef bör man såklart vara lite mer töjbar, men det måste ske på ett klokt sätt. Därför är det viktigt att de högsta cheferna föregår med gott exempel genom att låta bli att kommunicera sent på kvällen, och undvika att jobba över jättelänge varje dag. Istället bör de visa att de också är människor och har familj och att de kopplar bort jobbet ibland, säger han.

Psykisk hälsa är en viktig arbetsmiljöfråga

För att komma åt problemet med psykisk ohälsa bland chefer bör man alltså dels skapa rätt förutsättningar att utöva ledarskap, dels skapa en kultur där det är självklart att även chefer måste få vara lediga på sin fritid. Chefers stress och psykiska ohälsa är nämligen något som i förlängningen drabbar hela organisationen.

– Vi har inte studerat sambandet mellan chefers och övriga medarbetares psykiska ohälsa, så jag kan bara säga vad jag själv tror om den saken. Men jag tror att om chefen inte mår bra så kommer inte heller arbetsgruppen att fungera. Om man däremot har ett gott ledarskap och en välmående chef så kommer också medarbetarna att må och producera bra. Därför är chefens psykiska hälsa en viktig fråga för hela arbetsmiljön, säger Göran Arrius.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill