"Debatten om NPM behöver nyanseras"

New Public Management kritiseras - men har både för- och nackdelar, menar forskaren Roland Almqvist.

Ledning | Ledarskap | ARTIKEL | NOV 2013

New Public Management (NPM) är en omdiskuterad och i många fall kritiserad styrmodell för offentlig sektor. Men debatten behöver nyanseras - NPM har både för- och nackdelar, och det är viktigt att skilja mellan teorifel och tillämpningsfel. menar forskaren Roland Almqvist. Han tror dock att NPM på sikt kan ersättas av en ny, modernare modell.

Roland Almqvist är forskare vid Stockholms universitet och har ägnat 15 år av sin forskarkarriär åt New Public Management (NPM). Men att fastställa exakt vad NPM är och när det uppkom är inte helt lätt, förklarar han.

- De första spåren av det som skulle bli New Public Management går tillbaka till 80-talet, då Margaret Thatcher och Ronald Reagan ville få till ett nytänkande kring hur offentlig sektor ska styras, säger Almqvist, och fortsätter:

- Det finns många olika förklaringar till vad NPM egentligen är. Men i grunden handlar det om att man vill styra offentliga verksamheter med hjälp av styridéer inspirerade från näringslivet, vilket bland annat innebär tydligare målstyrning och uppföljning, samt att man tillåter konkurrensutsättning av verksamheten.

Hård kritik

New Public Management är med andra ord ett brett begrpp som innehåller management-idéer inlånade från näringslivet; målstyrning, beställar/utförar-modell och resultatstyrning är exempel på metoder som har börjat användas i offentlig sektor för att uppnå bättre effektivitet och bättre styrning och uppföljning, vilket förhoppningsvis ska leda till att man får mer värde för skattepengarna.

Politiskt har många kritiker hävdat att New Public Management är en form av nyliberalt marknadstänkande. 

- NPM har varit en het politisk potatis, men idag är det inte riktigt lika omdebatterat överallt. Exempelvis är politikerna i Stockholms stad i stort sett överens över blockgränserna om att detta kan vara en av flera modeller för att öka effektiviteten, säger Roland Almqvist.

Trots det har hård kritik riktats mot NPM som styrmodell även på senare år, bland annat i en artikelserie i Dagens Nyheter av journalisten Maceij Zaremba.

- Jag har ägnat 15 år av min forskning åt att titta på konsekvenserna av New Public Management, och kan se att det finns både för- och nackdelar med denna styrmodell. Zaremba pekar väldigt mycket på knepigheter vilket är bra och nyttigt, knepigheterna måste fram i ljuset, men debatten blir lätt onyanserad. Nu är det väldigt många som skyller alla problem på NPM, men man ska komma ihåg att det inte finns några styrmodeller som är hundraprocentiga.

Teorifel eller tillämpningsfel?

Roland Almqvist menar att debatten också behöver handla om vilka problem som verkligen går att skylla på New Public Management som teori eller modell.

- Man måste skilja mellan vad som är teorifel och vad som är tillämpningsfel. Nu händer det alltför ofta att man skyller tillämpningsfelen på modellen, säger Almqvist, som samtidigt understryker att NPM som teori ibland ställer lite för höga krav på praktiken.

New Public Management har således både för- och nackdelar. Den största fördelen som forskningen har kunnat påvisa är att en konkurrensutsatt offentlig verksamhet leder till ökad produktivitet. Problemet är att kvaliteten i verksamheten kan bli lidande - men när det gäller detta är forskningen inte entydig - det finns exempel på både och.

- Rent allmänt kan man säga att en fördel med New Public Management är att man började ”tänka styrning” i offentlig sektor. Man började försöka mäta och följa upp det värdeskapande man faktiskt gör i verksamheten. Mätningar gör också verksamheten mer transparent, säger Roland Almqvist.

Nytt paradigmskifte?

Det finns också tydliga nackdelar med New Public Management, förklarar han.

- NPM som idé är lite för snäv. Den fokuserar på att mäta prestationer och effekter. Problemet är att det är väldigt svårt att mäta dessa aspekter i många verksamheter i offentlig sektor. Hur mäter man t ex effekterna av äldreomsorg eller missbruksvård? Hela konceptet är lite för snävt, säger Almqvist, men tillägger att när man studerar lokala praktiker så ser man att de många gånger har en mer nyanserad syn på styrning. Idag används i praktiken styrmodeller som är bredare.

- New Public Management börjar faktiskt kännas lite gammalmodigt och passé.
Samtidigt som NPM fortfarande är väldigt aktuellt i samhällsdebatten har forskarna börjat diskutera vad som ska komma härnäst.

- Det man idag diskuterar inom forskningen är nästa paradigm. New Public Management var ett paradigmskifte, och nu väntar man på ett nytt sådant skifte, säger Roland Almqvist.

- Det man framför allt diskuterar är den nya styrmodell som brukar kallas New Public Governance. Den innebär att man har ett lite mer nyanserat sätt att se på styrning, och man anser att offentlig sektor måste börja samarbeta mer med andra aktörer genom nätverk av olika kompetenser och samproduktionstänk. Man talar också i termer av mer långsiktiga analyser och utvärderingar, och inser att man kanske måste mäta effekter på andra sätt än bara i siffror. Jag har sett exempel på verksamheter som drar åt det här hållet. Så New Public Governance kanske är nästa synsätt, men det återstår att se, avslutar Roland Almqvist.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledning
  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill