Förändringens vindar blåser för grundskolan

Ny antologi om grundskolan som fyller 50 år. Christer Isaksson: "Föräldrar och politiker måste gemensamt bli tydligare om att skolan är oerhört viktig".

Ledarskap | ARTIKEL | MARS 2012

Grundskolan har nu 50 år på nacken. Det har inte varit någon lugn resa. En modern skola för alla måste justeras för att vara adekvat i tiden. Förändringar har ibland farit hit och dit, andra har slagit slint och en del har varit direkt felaktiga.

Samtidigt har grundskolan lyft den allmänna kunskapsnivån och Sverige. Dessvärre sjönk kvaliteten efter reformperioden och den ekonomiska nedgången 1990-1995, vilket ledde till omfattande krisinsikt 2001-2005.

Nu blåser förändringens vindar.

Vi talar om att de yngre ska läsa, skriva och räkna tidigt, insatser måste göras för att öka intresset för matematik och NO, nationella prov ges i fler ämnen och tidigare, skriftliga omdömen finns från årskurs ett och betyg i årskurs sex. Samtidigt har lärarna hamnat i centrum genom lärarlyftet, ny lärarutbildning och införandet av lärarlegitimation.

Mer är på gång och den period vi står mitt i kommer i efterhand att ses som en av de mest reformivrigaste, gissar jag.

Vi är 2012 på väg mot den moderna grundskolan.

Individualism

Det är i effekterna av kvalitetsnedgången skolan i dag verkar. Det är också i detta skribenterna i den aktuella antologin Grundskolan 50 - Från folkskola till folkets skola(Ekerlids förlag) i första hand har sin utgångspunkt. Jag har redigerat boken under vintern, vilket varit en upplevelse och gett insikter om ett uppvaknande inom utbildningspolitiken. Några av bokens skribenter har politik som daglig syssla och de har sannerligen satt mig på spåret att en ny grundskola är på väg.

Tillsammans målar politikerna den nya grundskolan i sympatiskt individualistiska färger med hopp om mer utrymme och stöd under ledorden kunskap, kreativitet och flexibilitet.

Enskilda elevers behov och kunskaper ska värderas högt och undervisningens fokus ligga på att få ut så mycket som möjligt av varje elev – oavsett inriktning och läggning. När eleverna inte når målen är det inte elevernas fel – det är skolans.

Under 50 år har grundskolans sammanhållna grupper och klasser diskuterats. Särskilt högstadiet med elever som blommar ut, vill olika saker och framhåller olika intressen har varit svårt att hålla samman. Att nu omständigheterna – den brokiga verkligheten - värderar individualism högre och kräver flexibilitet, talar för att grundskolans sammanhållna klasser kan nå sin fulla potential först 50 år efter starten. Politikerna har ingen annan ambition är att låta den ökande individualismen ske i samverkan i den sammanhållna klassen, bland annat av sociala skäl. Med Margareta Pålssons (M) ord handlar det om att kunskapsuppdraget ska styra undervisningen, större hänsyn ska tas till elevers enskilda behov och att såväl de allra duktigaste som de med störst behov ska mötas med ökad respekt.

Den sammanhållna klassen kan utvecklas och förstärkas därför att den är en tydlig del av vår verklighet. I framtidens klassrum finns elever från alla olika områden och kulturer med det gemensamma att utbildningsvalet fört dem samman.

Längre skolgång

Jag tycker mig också se att Sverige är på väg mot en tioårig grundskola, i första hand genom ett allt tydligare krav att göra den nuvarande förskoleklassen obligatorisk och flytta skolstarten till sexåringarna.

Socialdemokraternas nye gruppledare i riksdagen Mikael Damberg och Folkpartiets Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, talar för detta. Det låter rimligt med tanke på konkurrensen från omvärlden. Allt för många 16-åringar är inte redo för gymnasieskolan. Det kan behövas tidigare start och tio år för att vässa eleverna.

Framtidens skola kommer att kräva mer engagemang. Fler elever måste komma oftare till skolan, avsätta mer tid i skolan och plugga mer. Engagemanget gäller föräldrarna. En del måste helt enkelt skärpa sig.
Lotta Edholm berättar att 1000 elever i huvudstadens skolor, 1,5 procent av det totala antalet elever, har en frånvaro runt 50 procent. I en tredjedel av fallen beror frånvaron på föräldrarna, som är utomlands med barnen på semester, trots att skolan nekat ledighet.

Tala om bristande föräldraansvar. Så borde varken föräldrar eller skola kunna agera. Föräldrar och politiker måste gemensamt bli tydligare om att skolan är viktig. 

Mer teknik

Vår framtida grundskola kommer att bli mer teknikintensiv. Vägen är påbörjad med datorer och läsplattor, samtidigt är det sorgesamt att behöva konstatera att ett stort antal skolor lider av teknikbrist. Det är samtidigt en bild av uppsprucken likvärdighet, att utbildningsresultaten skiftar och ökar mellan elever.

Mikael Damberg påminner om detta med sitt krav att kunna omfördela pengar och resurser mellan elever och skolor. Mer pengar till skolor i behov av större insatser, menar han. Att låta socioekonomiska faktorer delvis styra är en del av en ökad individualism, liksom att lärare som tar jobb i tunga områden ska belönas med högre lön. 

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin påminner om att alla barn och ungdomar långt ifrån är stöpta i samma form eller har samma behov. Han varnar för överdriven effektivitet och ekonomi och vill snarare motverka synen att elever tidigt måste välja väg och sedan fortsätta i samma spår.

För honom är kunskapens väg snarare omvägar.

Visst passar den tanken också en mer individualistisk och flexibel skola?

Christer Isaksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill