Gig-ekonomin är här för att stanna

Arbetslivet förändras – på gott och ont.

Ledarskap | Innovation | ARTIKEL | JUNI 2018

Gig-ekonomins utveckling är nära relaterad till digitaliseringen.

Gig-ekonomins utveckling är nära relaterad till digitaliseringen.

I det moderna arbetslivet blir det allt vanligare att man frilansar eller tar tillfälliga korttidsanställningar istället för att vara fast anställd. Detta kallas för gig-ekonomin, och är en tydlig trend som förväntas bli ännu starkare i framtiden. Utvecklingen drivs på av digitaliseringen, som genom nya appar och plattformar gör det lättare än någonsin att köpa och sälja tillfällig arbetskraft – ”gig”. Frågan är hur arbetsgivare och arbetstagare påverkas av denna förändring – är den till det bättre eller till det sämre?

Gig-ekonomin är ett begrepp som länge har diskuterats inom arbetslivet. Uttrycket är naturligtvis hämtat från engelskan, the gig economy, och syftar på att allt fler inom arbetskraften tar tillfälliga uppdrag – ”gig” – istället för att vara fast anställda. Det kan handla om frilansare och fria yrkesutövare, eller om personer som tar tillfälliga korttidsanställningar eller timanställningar. 

Frilansare av olika slag har naturligtvis alltid förekommit, men sedan datorns och internets genomslag har många förutspått att dessa i framtiden kommer att bli mer regel än undantag.

Till en början gick utvecklingen kanske inte så fort, men i takt med att digitaliseringen av samhället och arbetslivet blivit mer påtaglig har också gig-ekonomin börjat få fäste. Att få en exakt bild av gig-ekonomins utbredning är svårt – men enligt en uppskattning som software-företaget Intuit gjorde 2017 så kan 34 procent av den amerikanska arbetskraften räknas som gig-arbetare, och siffran beräknas stiga till 43 procent år 2020, skriver Forbes.

Gig kopplat till digitaliseringen

Gig-ekonomins utveckling är nära relaterad till digitaliseringen. Dels för att de digitala verktygen gör det enklare att utföra själva jobbet på distans, och därmed att vara frilansare istället för anställd. Men också för att digitaliseringen har skapat en ny marknadsplats online, med hjälp av nya appar och plattformar där köpare och säljare kan matchas mot varandra på ett helt annat sätt än tidigare. 

Den internetbaserade taxi- och samåkningstjänsten Uber är ett exempel. Kunder och förare hittar enkelt varandra via appen. Uber-chaufförer är inte anställda av företaget, utan ses som fria yrkesutövare, och det är också förhållandevis lätt att bli chaufför. Andra exempel på denna digitala marknad är den amerikanska frilans-plattformen Upwork, och onlinemarknadsplatsen Airbnb, som är till för uthyrning av boende. 

Dessa digitala marknader skapar helt nya möjligheter, både för fria yrkesutövare att sälja arbetskraft och för kunder att köpa. Alla marknader som har uppstått online är förvisso inte nya, många har helt enkelt bara tagit steget in i den digitala världen – men det är ett steg som gör marknaden mer lättillgänglig, vilket gör att den typen av fri yrkesutövning blir allt vanligare och att kunderna blir fler.

Gig-ekonomi - hot eller möjlighet?

Vad innebär då den här utvecklingen för arbetsgivare och arbetstagare? Hur mycket kommer den digitaliserade gig-ekonomin att förändra arbetslivet – och hur vet vi om förändringen är bra eller dålig?

Gig-ekonomin medför både för- och nackdelar, och kommer att bli vad vi gör den till. För företagens del blir det lättare att hitta den kompetens man behöver för en specifik uppgift, samtidigt som arbetet riskerar att bli mer fragmenterat, skriver World Economic Forum i en artikel

Även för arbetstagare kan gig-ekonomin medföra både för- och nackdelar. Den så kallade millennie-generationen kommer att få tillbringa karriären i ett arbetsliv där fast anställning blir mindre och mindre vanligt, och där man i allt högre utsträckning försörjer sig genom frilansuppdrag, projektanställningar, deltidsjobb och så vidare. Den kanske största nackdelen är bristen på anställningstrygghet, samt att det inom vissa yrken och branscher kan bli svårt att få ekonomin att gå ihop, skriver Forbes. Forskning visar också att millennie-generationen inte är så annorlunda mot tidigare generationer när det gäller synen på anställningstrygghet – de flesta vill fortfarande helst ha ett fast jobb.

Men det finns också fördelar med den gig-ekonomiska utvecklingen. När det blir lättare att ta olika ”gig” blir det ju också lättare att pröva på olika saker tills man hittar det jobb som verkligen passar. Det blir också åtminstone i teorin lättare att skräddarsy sin karriär och sitt arbetsliv på ett sätt som passar en själv. Självständigheten innebär dessutom att man kan säga nej till uppdrag eller företag som strider mot ens värderingar, vilket är viktigt för millennie-generationen. För den som är driftig och satsar på rätt yrke och bransch så finns det sannolikt också större möjligheter att tjäna mycket pengar.

Gig-ekonomin är sannolikt här för att stanna – och huruvida det är bra eller dåligt för just dig beror nog på hur du väljer att hantera den utvecklingen. Man kan se den som ett hot, men också som en möjlighet att ta makten över sitt eget yrkesliv.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Innovation

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill