Hitta dold kompetens bland funktionsnedsatta

Arbetsmarknaden är tuff för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder - förutfattade meningar står i vägen för karriären.

Ledarskap | HR | ARTIKEL | JAN 2014

Funktionsnedsattas möjligheter på arbetsmarknaden är en fråga som sällan får någon uppmärksamhet i media och politiska debatter. Personer med fysiska eller psykiska funktionshinder stöter ofta på svårigheter i ett arbetsliv som allt för ofta räds det annorlunda. Den som vågar se bortom sina egna förutfattade meningar kan hitta mycket dold kompetens och talang, menar ElseMarie Brisenhorn på myndigheten Handisam.

Handisam är en myndighet som arbetar för att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige. ElseMarie Brisenhorn, utvecklingschef och ställföreträdande generaldirektör, berättar att personer med funktionshinder har det tufft på arbetsmarknaden.

- Arbetslösheten är högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Så har det varit länge, och det har inte så mycket med konjunktur att göra - det är snarare strukturella problem som ligger bakom, förklarar hon.

Det är svårt att få fram exakta siffror på hur funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden ser ut. På Arbetsförmedlingen använder man beteckningen "nedsatt arbetsförmåga". Bland dessa personer har 44 procent ett arbete, jämfört med 75 procent i befolkningen i stort, säger ElseMarie Brisenhorn.

Förutfattade meningar

På senare år har andelen personer med nedsatt arbetsförmåga ökat bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. 26 procent av alla som idag är inskrivna som arbetslösa har någon form av funktionsnedsättning.

- Generellt har det blivit svårare för personer med nedsatt arbetsförmåga att få jobb. Det gäller framför allt de som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det beror till exempel på att många arbetsgivare idag förutsätter att man har en hög grad av social kompetens, vilket leder till att man räknar bort många som är kompetenta men annorlunda. Man utgår ifrån att det skulle bli problem med dessa personer, men ofta är det bara förutfattade meningar, säger ElseMarie Brisenhorn.

Aspergers syndrom och andra typer av autismspektrumstörning är exempel på funktionsnedsättningar som medför svårigheter med social interaktion. Dessa diagnoser är dock också förknippade med vissa särskilda styrkor, exempelvis god förmåga till logiskt tänkande och informationsinsamling samt stort tålamod när det gäller att fördjupa sig i specialområden.

Skapa möten

Personer som lider av psykisk ohälsa och funktionsnedsättning utgör den största andelen av långtidssjukfrånvaron i Sverige. Men det är svårt att säga vilken grupp som har det tuffast på arbetsmarknaden - även personer med rörelsehinder har svårt att komma in i arbetslivet.

Samhället skulle kunna göra mycket mer för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att göra karriär, menar Handisams ställföreträdande GD.

- Man skulle kunna jobba med frågan på många olika plan. Dels handlar det om att göra stöden synliga och enklare för arbetsgivare som vill rekrytera. Men framför allt handlar det om att våga möta det som är annorlunda. Vi ser att de fördomar som finns bland arbetsgivare ofta kommer på skam när de väl får träffa personer med funktionsnedsättning. Så att skapa möten är väldigt viktigt, säger ElseMarie Brisenhorn.

Att göra arbetsplatserna tillgängliga för personer med rörelsehinder är naturligtvis också viktigt, tillägger hon. Många arbetsplatser är idag inte anpassade för människor som sitter i rullstol.

- Nej, generellt är de inte det. Men staten börjar bli duktigare på det, och det finns ju också lagar om att arbetsplatserna ska vara tillgängliga. Vi ser även att Svensk handel gör allt fler insatser för att öka tillgängligheten till affärer och butiker - annars går de ju miste om en ganska stor kundgrupp. Det innebär att rörelsehindrade också kan jobba där, säger ElseMarie Brisenhorn.

Outnyttjad kompetens

Små och medelstora företag anses ofta bättre på att ta till sig dessa frågor, säger Handisams stf GD. Men hos myndigheter och större företag är det svårare att nå fram. Det finns mycket outnyttjad kompetens bland de funktionsnedsatta som kan komma samhället till dels - det gäller bara att de hittar rätt plats och att arbetsgivarna lär sig att inte vara rädda för det annorlunda.

Sedan handlar det också om att ge arbetsgivarna rätt stöd. Och satsningar för att förbättra de möjligheterna på arbetsmarknaden saknas inte.

- Jag har stor tilltro till Europeiska socialfonden, som arbetar med detta. Tanken är att de ska bidra till innovativa program som ska komplettera de stöd som finns idag. Jag tror att man skulle kunna göra väldigt bra saker, men administrativt är det lite väl tungt och svårt att överblicka de stöd som finns. Det behöver bli enklare, säger ElseMarie Brisenhorn.

Fotnot: Europeiska Socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa samt minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Fonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995. Räkenskaperna rymmer hittills över 90 000 projekt och mer än 1 miljon deltagare i Sverige.
 

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill