Könskvotering ökar ambitionerna bland flickor

Kvinnliga förebilder får flickor att satsa på karriären, enligt ny studie.

Ledarskap | ARTIKEL | JULI 2012

Kvotering av kvinnor till ledande positioner har en positiv effekt på unga flickors karriärambitioner. Det menar en grupp amerikanska nationalekonomer som har studerat effekterna av könskvotering till ledande positioner i indiska byar.

Den amerikanska nationalekonomen Esther Duflo har, tillsammans med några kollegor, studerat effekterna av könskvotering till positionen som byledare i indiska byar, skriver Institutet för näringslivsforskning i sitt nyhetsbrev. Slutsatserna av studien har publicerats i den amerikanska tidskriften Science.

Könskvoteringen till byledarskapet innebär att en tredjedel av byarna endast får ha kvinnliga kandidater till ledarskapet. Vilka byar det blir avgörs genom lottning inför varje valperiod. Kvoteringen har lett till att andelen kvinnliga byledare har ökat från 5 procent år 1992 - året innan man påbörjade kvoteringen - till 40 procent år 2000.

Högre ambitioner

De amerikanska forskarna har undersökt huruvida könskvoteringen har påverkat unga tjejers karriärambitioner samt föräldrarnas syn på döttrarnas framtid. Genom enkätundersökningar med slumpmässigt utvalda flickor i åldrarna 11-15 år och deras föräldrar, har forskarna kommit fram till att kvoteringen har haft en stark inverkan på barnens och föräldrarnas ambitioner.

Med en kvinnlig byledare som förebild tenderade flickorna att allt mer avlägsna sig från tanken att bli hemmafru och istället rikta in sig på en karriär inom något högkvalificerat yrke. Flickorna i dessa byar avslutade sin skolgång vid samma ålder som pojkarna och lade mindre tid på hushållssysslor.

Förändrad syn på kvinnligt ledarskap

Könskvoteringen förändrade också föräldrarnas framtidsambitioner för döttrarna samt de manliga bybornas syn på kvinnligt ledarskap. Båda dessa förändringar var särskilt påtagliga i byar som hade haft kvinnliga ledare i två perioder.

Föräldrarna hade från början högre ambitioner för sina söner än för döttrarna, men efter att byn hade fått kvinnliga ledare började föräldrarna se möjligheten att även döttrarna kunde göra karriär. Innan könskvoteringen påbörjades var den manliga befolkningen också mycket skeptisk till kvinnligt ledarskap, men efter två perioder med kvinnliga byledare hade de tänkt om och var betydligt mer positivt inställda.

De förändrade attityderna beror inte på att kvinnliga byledare förde en annan politik, menar forskarna, som har jämfört de politiska satsningarna i byar med kvinnliga respektive manliga ledare utan att hitta några relevanta skillnader. I studien drar man istället slutsatsen att förändringarna är ett resultat av att de kvinnliga byledarna har fungerat som förebilder, skriver Institutet för näringslivsforskning.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill