Management – företagsekonomi och effektivitet

Artikelserie - del 3 av 3. Bengt Karlöf: "Man kan med fog påstå att management är ett så komplext ämne att det inte enkelt låter sig behandlas med sedvanlig vetenskaplig metodik - mycket beroende på att management är en yrkesroll snarare än en vetenskap".

Ledning | Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2012

Om man utgår från att management består av de tre huvudkomponenterna; leda, styra och utveckla en verksamhet, så kan dessa element ställas i relation till varandra och till beprövade koncept och ämnesindelningar. En naturlig utgångspunkt är ämnet företagsekonomi som det undervisas på ett drygt tjugotal universitet och högskolor i Sverige.

Företagsekonomi består av ämnesdelar som finansiering, marknadsföring, redovisning, analys etc. Många studenter delar säkert min upplevelse då jag en gång började på Handelshögskolan i Stockholm – nämligen svårigheten att få en överblick över hela ämnet och sambanden mellan ämnesdelarna.

Några av mina kurskamrater fortsatte att läsa företagsekonomi. Det visade sig då att ytterligare och fördjupade studier koncentrerade sig kring en specifik ämnesdel, vilket sålunda ger ett snävare perspektiv på management av en verksamhet. Om man studerar vidare och så småningom doktorerar så sker detta nästan alltid med en liten delmängd av helheten som föremål. Ytterligare studier leder sålunda till ökad specialisering. På flera lärosäten saknas en institution eller professur som behandlar helheter vare sig detta benämns strategi, management eller ”business policy”.

Den del som väljs ut för fördjupade studier kan då studeras med metoder som kan göra anspråk på att kallas vetenskapliga. Om någon enskild faktor sålunda isoleras så kan man i analysen bortse från alla de störningar som föreligger i en verklig managementsituation. Man kan med fog påstå att management är ett så komplext ämne att det inte enkelt låter sig behandlas med sedvanlig vetenskaplig metodik - mycket beroende på att management är en yrkesroll snarare än en vetenskap. Detta utgör inget skäl att försumma området – speciellt som så många miljoner människor i världen ständigt brottas med denna komplexa materia.

Stort gap mellan forskning och praktik

En faktor att beakta vid behandling av ämnesområdet management är att det kräver ett stort mått av erfarenhet för att ge kunskap om en stor del av de komplexa samband som man behöver beakta. Problemet är sålunda att det svårligen går att låta studenter utan erfarenhet behandla ämnesområdet som ett led i exempelvis en forskarkarriär.

Den kände krönikören Michael Skapinker skrev om företagsekonomisk forskning i Financial Times 2011 under rubriken ”Varför näringslivet inte bryr sig om forskning vid handelshögskolor”.

The Academy of Management är världens ledande förening för akademiker med 18 000 medlemmar i 104 länder. I sin tidskrift Academy´s Learning & Education Journal argumenterar man mot kritiker som hävdar att forskning från handelshögskolor är irrelevant för affärslivet.
Skapinker hade i en tidigare artikel hävdat att det inte finns någon yrkesgrupp i vilken gapet mellan forskare och praktiker är så stort. Inom medicin, teknik och juridik ägnar sig akademiker energiskt åt sina respektive professioner medan forskning vid handelshögskolor inte tilldrar sig chefers uppmärksamhet. Artikeln ingick i en serie i vilken professorer tillstod att få brydde sig om deras forskning.

Den tilldrog sig större respons än någonting han skrivit på 30 år och det mesta kom från akademiker vid handelshögskolor som medgav att chefer generellt sett ignorerade dem.

Man angav tre skäl. För det första är management inte en disciplin som medicin, juridik  eller teknik som resulterar i en examen, medan chefer inte behöver någon formell kompetens.

För det andra är management inte en vetenskap. Medicin och teknik kan studeras med rigorös vetenskaplig metodik medan mänskligt beteende och affärer var oförutsägbart och därför svårt att forska på.

För det tredje är ekonomiska institutioner angelägna att bli respekterade av andra akademiker och känner sig nödsakade att frambringa den slags forskning som godtas av universitet. Fakultetsmedlemmar förklarade att de inte skulle kunna fortsätta inom akademin om de skrev böcker som chefer faktiskt ville läsa.

Management må vara snarare en konst än en vetenskap men det finns mängder av områden som chefer skulle vilja veta mer om, t.ex. om 360-graders utvärdering medför någon nytta eller om företag som anlitar säljpersonal i Indien lyckas bättre än de som använder egna återförsäljare. Resultaten kanske inte blir lika robusta som medicinsk forskning men de skulle väcka intresse och diskussion.

Föreningens (Academy of Management) senaste konferens hade teman som ”Utforskning av paradoxer inom organisatoriska kontext” eller sådant som akademiker verkligen vill veta: ”Forskning finansierad genom donationer”.
Medicinska och juridiska forskare ägnar sig åt för professionen relevant forskning och vad hindrar professorer vid handelshögskolor att utföra relevant forskning när de en gång fått sina positioner? Frank Vermeulen vid London Business School skrev nyligen i Financial Times att det är inte endast så att forskningen vid handelshögskolor inte når chefer utan den används inte heller i undervisningen!

Den av Skapinker beskrivna situationen ovan gäller inte i första hand Sverige men onekligen finns fragment i hans återgivning som är relevant utanför Storbritanien.

Låt oss av dessa skäl omfamna management och utveckla kunskaper inom detta vittomfattande kunskapsområde, såväl inom högskolesektorn men kanske framför allt i form av möjligheter till yrkesmässig fortbildning inom ett område som en mycket stor andel av den yrkesverksamma befolkningen konfronteras med alldeles oavsett utbildningsbakgrund.

Det räcker sålunda inte med att begränsa kunskapsutvecklingen inom management till någon speciell fakultet så den gäller så brett.  Man måste skapa tilläggsutbildningar som når alla dem som får ansvar för att leda, styra och utveckla en verksamhet.

Här hittar du del 1 och del 2 i artikelserien.

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledning
  • Ledarskap

Dela:

Om Bengt Karlöf

Bengt Karlöf är en framträdande personlighet inom managementområdet såväl i Sverige som i Norden och i Europa. De områden inom management som Bengt inriktat sig på är strategiutveckling, effektivitet, goda förebilder i form av benchmarking och framför allt Benchlearning® samt management.

Inom det breda yrkesområdet - management - har hans bok Management från A till Ö blivit en succé inte bara i Norden och Europa utan även på ryska och kinesiska.

Bengt är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med påbyggnad av teknisk utbildning. I linjebefattningar har Bengt Karlöf varit verksam inom oljebranschen, stålbranschen samt förlagsbranschen. Via styrelseuppdrag och riskkapital har Bengt Karlöf varit verksam även inom IT-bolag samt telekom. Bengt driver även egen konsultverksamhet sedan 1989 i Karlöf Consulting med erfarenheter från ett stort antal branscher och projekt såsom flyg, finans, försäkring, telekom samt energi.

Under senare år har Bengt Karlöf profilerat sig inom områdena strategi, effektivitet, organisation, Benchlearning® samt management. Sammanhållande har varit en bred kompetens inom området management - definierat såsom kombinationen av att leda, styra och utveckla en verksamhet.

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill