"Missnöjet med politiken har med utanförskap att göra"

Politiker och medborgare nöjda med hur svensk demokrati fungerar - men problem finns.

Ledarskap | ARTIKEL | MARS 2012

Medborgare och politiker verkar göra likartade bedömningar av det svenska samhället. Båda grupperna är nöjda, och i stort sett lika nöjda med hur svensk demokrati fungerar. Den glädjande positiva inställningen kan dock inte förta intrycket att det också finns problem med missnöje i några grupper och lokalt. Uppgifterna kommer från Medborgarpanelen respektive Politikerpanelen - två vetenskapliga undersökningar vid Statsvetenskapliga Institutionen vid Göteborgs Universitet.

Professor Henrik Oskarsson driver projektet med målet att utveckla svensk demokratiforskning och bidra till samhällsdebatten genom att systematiskt studera befolkningens åsikter om aktuella händelser, politik och samhälle.

Hösten 2011 deltog närmare 10 000 personer i Medborgarpanelen och cirka 3 000 av Sveriges aktiva politiker i Politikerpanelen. Det är viktigt att påpeka att varken Medborgarpanel eller Politikerpanelen är slumpmässigt utvalda, varför de inte heller är representativa för grupperna som helhet.

Trots detta är svaren ytterst intressanta, framför allt för att undersökningarna visar skillnader och likheter mellan medborgare och politiker samtidigt som förändringar i åsikter över tid kan noteras.

Mycket nöjda

Forskarna har nu släppt några resultat från hösten 2011 som handlar om synen på den representativa demokratin i Sverige, mer konkret om förtroendet för politiker och politiska församlingar.

77 procent – nästan åtta av tio - i Medborgarpanelen säger sig vara mycket eller ganska nöjda med hur svensk demokrati fungerar. Siffran för politikerna är något högre – 82 procent. Framför allt är det fler politiker som är mycket nöjda – 27 procent mot 19 i Medborgarpanelen. Öppet missnöje finns bland två procent politiker och fem procent i medborgargruppen.

Resultatet kan beskrivas som glädjande och som ett mycket gott betyg på våra politiker. Men fem procent missnöjda medborgare indikerar trots allt att det finns problem. Trots det jag tidigare påpekade om representativiteten - om förhållandet skulle spegla verkligheten skulle det handla om närmare en halv miljon missnöjda medborgare. I gruppen vuxna svenskar – över 18 år – skulle antalet missnöjda vara så stort som 375 000. Den gruppen råkar vara närmast exakt lika stor som gruppen arbetslösa i januari 2012 enligt Statistiska Centralbyrån. Då var 394 000 människor utan jobb.

Jag vågar gissa att missnöjet med hur vårt land fungerar är betydligt större bland arbetslösa än bland aktiva politiker. Störst är förmodligen missnöjet bland 34 000 långtidsarbetslösa och 135 000 unga under 24 år utan jobb.

Det är denna grupp som är den stora utmaningen för våra politiker.

Hur får vi som är nöjda med gemensamma krafter med oss de missnöjda?

Själv tror jag att missnöje med vår demokrati och politik i mycket stor utsträckning har med utanförskap att göra. Därför är nyckelfrågan: Hur skapar Sverige fler jobb?  

Lokalt missnöje

Här är några andra resultat från Göteborgs Universitet:

- 62 i Medborgarpanelen och 88 procent i Politikerpanelen har stort förtroende för svenska politiker. Bara några få procent är mycket missnöjda.

- 55 procent i Medborgarpanelen och 64 procent i Politikerpanelen har stort förtroende för att Riksdagen sköter sitt jobb.

- 42 procent i Medborgargruppen och 66 procent i Politikerpanelen anger att de har stort förtroende för att kommunfullmäktige sköter sitt jobb.

Resultaten i sin helhet indikerar att deltagarna i Medborgarpanelen och i Politikerpanelen gör likartade bedömningar. Det finns en markant övervikt av personer med förtroende för politikerna och institutionerna. Dock bör markeras att Medborgarpanelens förtroende tenderar att minska med närhet. Två av tio svarar att de har ganska litet eller mycket litet förtroende för kommunfullmäktige. Dessutom säger ytterligare fyra av tio att de varken har mycket eller litet förtroende.

De här svaren ser jag som särskilt intressanta med tanke på att det var Riksdagens regler för boende och förre S-ledaren Håkan Juholt som stod i fokus hösten 2011 när undersökningen genomfördes. Den nationella politikens cirkus runt Håkan Juholt verkar inte ha lett till att minska missnöjet eller kritiken mot kommunfullmäktige.

Medborgarpanelens missnöje pekar mot att det politiska ledarskapet har en given uppgift under åren fram till valet 2014: Förstärk de lokala politiska församlingarnas ställning hos medborgarna. 

Högre krav

Under hösten 2011 ställde Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg också en direkt fråga om synen på Håkan Juholts hyresersättning till både Medborgarpanelen och Politikerpanelen. Även på denna fråga är svaren närmast identiska - deltagarna bedömde i allmänhet händelsen som allvarlig. 28 procent i Politikerpanelen och 26 i Medborgarpanelen beskrev händelsen som mycket allvarlig.

En följdfråga till deltagarna i Politikerpanelen handlade om de etiska kraven på folkvalda politiker och svaren pekar mot att majoriteten anser att det är rimligt med högre krav på politiker än på medborgare.

Christer Isaksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill