Nyvalet som inte blev av

Vem hade vunnit valet i mars 2015? Christer Isaksson analyserar det politiska läget efter Decemberöverenskommelsen.

Ledarskap | ARTIKEL | JAN 2015

Det blir inget nyval i Sverige 22 mars 2015. I stället fick vi Decemberöverenskommelsen (DÖ), som innebär att minoritetsregeringen ska få ökat utrymme, samtidigt som bredare samarbeten och ökat hänsynstagande i riksdagen ska isolera Sverigedemokraterna och knuffa Sverige framåt. De som var för nyval säger att vi missat chansen att skapa en majoritet och få en starkare regering. Många tror att ett nyval skulle ha rensat bordet mellan partier och tvingat fram nya samarbeten.

Det ska också sägas att en hel del borgerliga väljare är urförbannade över den missade chansen till nyval, decemberöverenskommelsen och att de fyra borgerliga partierna vek sig för Socialdemokraterna, som nu kan regera ostört de kommande tre åren. 

Jag har konsulterat kristallkulan och tittat fram mot 22 mars 2015. Vad skulle ha hänt vid ett nyval? Vem hade vunnit valet? Vilka hade varit extravalets stora förlorare? Hade extravalet kunnat ge svensk politik en ny inriktning?

Min kristallkula säger detta om resultatet i extravalet 22 mars:

Moderaternas korta startsträcka med nya partiledaren Anna Kinberg Batra räckte inte. Trots att hon var väl förankrad och skicklig var hon inte tillräckligt känd för att klara ett stort resultat i extravalet. Dessutom har Nya Moderaterna problem med migrationspolitiken och integrationen. Väljarflykten gick i första hand till Sverigedemokraterna, främst svek moderater i södra Sverige. Den kraftiga tillbakagången ledde till resultatet 18,80 procent.

Centerpartiet var på uppgång i september 2014 och under hösten som följde höjde partiledaren Annie Lööf tonen på ett sätt som väljarna gillade. Till det yttre slog Annie Lööf mot vänster och den rödgröna regeringen. I realiteten var tonhöjningen lika effektiv inåt alliansen. Hon utmanade moderaterna om herraväldet.

Centerpartiet rusade i mars 2015. Resultatet: 9,11 procent.

Folkpartiet för under Jan Björklund en tynande tillvaron när skolan och försvaret inte dominerar debatten. Nu fick partiet en liten knuff framåt tack vare Moderaternas problem. Resultat: 6,42 procent.

Kristdemokraterna befarade det värsta inför extravalet 22 mars. Under valnatten balanserade partiet på slak lina, ibland utanför riksdagen, ibland på rätt sida. Var detta sista gången som Kristdemokraterna klarade riksdagsspärren? Resultat: 4,07.

Sammantaget ledde extravalet 22 mars 2015 till kraftiga omkastningar inom alliansblocket, men de fyra partierna lyckades trots detta inte att flytta fram positionerna. Tillsammans fick de 38,4 procent av rösterna. Exakt samma resultat som i september 2014.

Socialdemokraterna tog ett skutt framåt med hela två procentenheter i mars 2015. Rösterna kom från de andra rödgröna partierna inklusive FI, Feministiskt initiativ. Det förändrade röstande på vänstersidan handlade om mobilisering efter en jobbig höst och vinter, där Stefan Löfven kämpat för att behålla makten. Han belönades av vänsterväljare. Resultat: 33,01 procent.

Miljöpartiet bröt definitivt sin tidigare uppåtgående trend med resultatet i mars 2015. Arbetet i regeringen under hösten 2014 räckte inte för att öka förtroendet. Partiet har fortfarande dåligt förtroende i frågor som rör ekonomi och arbetsmarknad. Den som önskar fler jobb och tillväxt röstar inte grönt. Resultat: 5,89 procent.

Vänsterpartiets slit med frågan om förbud mot vinster i välfärden fick många instämmanden: Skattepengar ska inte gå till riskkapitalister. Men väljarna gillar för den skull inte Vänsterpartiet, som är på väg åt samma håll som Kristdemokraterna. Resultat: 4,72 procent.

De rödgröna partierna fick i extravalet 22 mars 2015 ett samlat resultat på 43,62 procent. Exakt samma resultat som i valet i september 2014.

Sverigedemokraterna flyttade som väntat fram sina positioner i valet 22 mars. Nu vann partiet ny mark och nådde 14,86 procent. Det är ett sensationellt resultat för ett parti som inför valet i september 2014 trodde att taket låg runt tio procent.

Feministiskt Initiativ blev marsvalets stora förlorare. Analysen talade om en sak:

Väljarna gick i första hand tillbaka till Socialdemokraterna. Resultat: 2,12 procent. Extravalet 22 mars 2015 ledde visserligen till förskjutningar mellan de åtta enskilda partierna i riksdagen, men förskjutningen mellan alliansen och de rödgröna uteblev och styrkepositionerna blev exakt de samma som i valet i september 2014. Väljarna vet vilken sida de tillhör. Samtidigt kan man säga att läget ytterligare försvårades för de etablerade partierna i och med att Sverigedemokraterna stärkte sin ställning

De som talade för att ställa in extravalet fick alltså rätt: Extravalet var inte till någon nytta.

Å andra sidan fick också de rätt som talade för nyval. Extravalets resultat ledde nämligen till att ett nytt regeringsalternativ föddes. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet, de tre partier som gick framåt i valet, skrapade tillsammans ihop 48,54 procent - 0,3 procent mer än övriga fem partier samlade, Sverigedemokraterna inräknat.

Där är vi just nu när detta skrivs. Väljarnas positionsförskjutning mot mitten har resulterat i att de tre partierna satt sig ner för att diskutera om de kan regera ihop. De inledande samtalen handlar om ekonomi, energi, skola, försvar, migration, integration och arbetsmarknad. Många bedömare tror att partierna ska komma överens. Sverige skulle därmed kunna få en mittenregering med en svag majoritet.

Christer Isaksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill