Psykologisk flexibilitet minskar karriärstressen

Hélène Karlsson och Marie Wijkander, AS3: ACT är bra hjälp vid karriärstress - om kompetens- och karriärstress, del 2.

HR | Coacha | ARTIKEL | OKT 2018

Hur kan du ta ansvar för din karriär och eventuella karriärstress?

Hur kan du ta ansvar för din karriär och eventuella karriärstress?

I vår första artikel om kompetens- och karriärstress Så hanterar du karriärstressen konstaterade vi att det är lätt att känna sig stressad över kravet att ständigt utvecklas i arbetslivet. Det är en stress som du inte bara kan ”vila bort” – den måste hanteras. Men hur? En bra modell för detta är det vi kallar ACT – Acceptance and Commitment Therapy. Det handlar i grunden om att bli medveten om och stärka sina värderingar, och samtidigt hantera tankar och känslor som hindrar en från att agera utifrån dessa värderingar. 

I våra karriärrådgivningsprogram brukar vi göra skillnad på om det finns en stressproblematik eller inte i botten. Om det gör det så brukar rådgivaren börja med att hjälpa medarbetaren att klargöra orsaken. En av de modeller som vi ofta använder oss av är ACT – Acceptance and Commitment Therapy. 

ACT

I ACT arbetar man med:

  • att skapa medvetenhet om egna värderingar
  • att stärka handlingar som går hand i hand med värderingarna
  • att hantera de tankar och känslor som står i vägen för att handla utifrån värderingarna

Psykologisk flexibilitet minskar karriärstressen

Vi ska här gå igenom sex processer som tillsammans utgör ACT-metoden och som leder till en ökad psykologisk flexibilitet, vilket är förmågan att handla i överensstämmelse med våra värderingar under många olika förhållanden, även när omvärlden sätter nya ramar eller begränsningar för oss.

  1. Våra värderingar är förhållandevis stabila och ändras inte plötsligt. De fungerar som ett slags guide och styr hur vi agerar och hur vi tänker. När vi agerar i överensstämmelse med våra värderingar upplever vi det som meningsfullt. När vi agerar tvärsemot våra värderingar kan vi uppleva meningslöshet.
  2. Acceptans handlar om att kunna acceptera saker som de är. Det handlar om att leva med det man inte kan förändra – istället för att försöka kämpa emot det. Acceptans är relevant oavsett om man talar om kroniska smärtor, förhållanden i arbets- eller privatlivet eller tunga tankar och känslor som man kan tänkas ha.
  3. Defusion betyder nedmontering eller avväpnande, och ska här förstås som: att plocka isär sina jobbiga tankar och känslor eller ta ifrån dem styrkan. Det minskar det inflytande som dessa tankar och känslor har på våra handlingar och beslut. Kognitiv defusion är en process som kan medverka till att tankar får mindre inflytande på och kontroll över vårt beteende.
  4. Jaget är med och avgör kontexten i de situationer vi ingår i. Observerande jag handlar om att vi blir medvetna om hur våra sätt att agera och tänka påverkar situationen. Det handlar både om att känna sig själv och om att veta hur man interagerar med andra.
  5. Medveten närvaro är ett sinnestillstånd som ger oss mer fullständiga upplevelser, och som gör det lättare för oss att lägga märke till vad vi behöver och hur vi reagerar på olika situationer. Det kan vi ha nytta av både på arbetet och på fritiden. Närvaron utmanas ofta, för att våra liv kräver planering och att vi fattar beslut, och för att de flesta av oss inte riktigt har tid att fördjupa oss i vardagen. Ju mer närvarande vi är här och nu, desto mindre störs vi av värderingar, tolkningar och minnen. Därmed blir det mer tydligt vad som är betydelsefullt och meningsfullt för oss att göra.
  6. Ändamålsenligt handlande är när vi handlar enligt våra värderingar – när vi handlar utifrån det som är viktigt för oss. Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas många sätt att leva efter sina värderingar. Det är en central del inom ACT att tankar och handlingar är flexibla så att värderingarna kan realiseras inom ramen för de förutsättningar/villkor som man lever under. Det kallas psykologisk flexibilitet.

Gå in i trygghetssystemet och minska stressen

När vi pratar om stress så finns det en modell som visar de tre olika system som jag som människa kan befinna mig i. Det handlar om hot-, utforskar- och trygghetssystemen.

Tressystemteorin

Dessa tre system pendlar vi konstant emellan. Det kan vara värt att notera att vi bara kan vara i ett av systemen i taget. Systemen hänger samman med hormoner och våra mentala tillstånd, både känslomässiga och kognitiva. 

Den skadliga stressen kommer när vi har varit för länge i hot-/stressystemet, och då påverkas av bland annat kortisolet, som är farligt för oss om vi har för höga nivåer över lång tid. Vi behöver gå in i trygghetssystemet och sänka de skadliga hormonnivåerna. Det kan vi åstadkomma med olika metoder. Viktigt är att stilla vår oro genom att ställa oss frågan om oron är rimlig eller befogad. Vi är ovana vid att gå in i trygghetssystemet, och försöker därför ofta gå ur stressen via utforskandesystemet. Det innebär att vi försöker prestera oss ur stressen genom att göra ännu mer, ta på oss något ytterligare att göra eller utveckla.

Viktigt att få stöd


För att hantera din karriärstress, behöver du sätta ord på och förstå den. Här behöver du hjälp av din organisation och närmaste chef, men också själv ha modet att reflektera kring dessa frågor.

I det aktiva medarbetarskapet och det goda ledarskapet finns pusselbitar som ska hjälpa oss att hantera denna fråga proaktivt, så att vi inte hamnar i stress. Hur ser ansvarsfördelningen ut då? I slutänden ligger det hos var och en av oss att ta ansvar för sin egen karriär och utveckling.

Organisationen behöver möjliggöra för samtalen att komma till, och skapa ett rum där vi vågar lyfta fram vår osäkerhet kring framtiden och rädslan att inte räcka till. Chefens ansvar är att ge riktning och beskriva vad som chefen ser kommer att behövas i framtiden, att ge feedback på prestation och vad som medarbetaren kan utveckla. Sist men inte minst behöver chefen skapa ett klimat för dialog och reflektion. HR:s roll bör vara att stötta chefer i att kunna ta dialog, och att utbilda de chefer som inte gör det.

Hur kan du ta ansvar för din karriär och eventuella karriärstress?

  1. Identifiera vad som stressar dig 
  2. Identifiera kompetenser, möjligheter och drivkrafter 
  3. Sätt upp en målbild för den bästa versionen av dig
  4. Börja agera, det kan räcka med små steg.
  5. Använd ACT för att hantera stressen

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • HR
  • Coacha

Dela:

Om gästskribenterna

Hélène Karlsson är kvalitets och konsultchef på AS3 Svenska AB. Hon arbetar med karriärrådgivning, outplacement och coaching av bland andra chefer och medarbetare i omställning. Hélène har lång erfarenhet av förändringsarbete både som chef och som konsult. ”Att se människor utvecklas och få komma till sin rätt är min drivkraft”.

Marie Wijkander arbetar på AS3 Svenska AB och har 20 års erfarenhet av att arbeta med utveckling av individer inom ledarskap, kommunikation och bemötande. Alla människor kan utvecklas till att ta nästa steg och prestera i sin roll, det kräver ett tydligt ledarskap, förväntansbilder och kontinuerlig feedback.

Läs mer om AS3 här

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill