Så lyckas du med modellering

Modellering, del 2: Ställ rätt frågor för att lära dig av den som redan kan.

Projektleda | ARTIKEL | MARS 2016

Så lyckas du med modellering

Så lyckas du med modellering

I första delen av den här tudelade artikeln konstaterade vi att alltför många ute i arbetslivet försöker klara allting själva och ”uppfinna hjulet på nytt” istället för att kopiera arbetssätt från personer som redan kan. I denna andra del ska vi titta närmare på hur man lyckas med modelleringen. Hur förbereder man sig, vilka frågor ska man ställa – och vilken typ av svar kan du förvänta dig när du ber någon att dela med sig av sin kunskap?

I del 1 fastslog vi att man kan lära sig av andra genom att kopiera, eller modellera, deras arbetssätt. Ett konkret sätt att göra det är att intervjua den person som man vill lära sig av. Låt oss därför titta lite på hur man kan gå till väga rent konkret – steg för steg.

Förberedelser

För att få ut mesta möjliga av samtalet kring det som du vill modellera krävs att du tänker igenom vad du vill, och vilka frågor som är lämpliga.

Faktum är att väldigt många människor inte är medvetna om vad och hur de gör, hur framgångsrika de än är. De agerar ofta på intuition och känsla, utan större medvetenhet om hur och vad. Det innebär att väl genomtänkta och förberedda frågor är ett krav för att lyckas i modellering.

Vad ska du fråga om?

1. Bestäm dig för vad du vill uppnå med din intervju. Vilket resultat vill du ha?

2. Förbered en lämplig introduktion, som svarar på varför du bett om ett samtal.

3. En användbar inledning är: Vill du börja berätta lite om hur du gör, så ställer jag frågor under tiden?

4. Förbered därefter frågor om vad personen gör, hur den gör och varför. Frågorna bör ge dig svar om beteende och kroppsliga förändringar (vad), inre tankebanor och planering (hur), och värderingar och övertygelser (varför).

Fundera också över på vilket sätt du vill genomföra intervjun genom att fundera över hur.

1. Kom ihåg att starta med något som skapar förtroende mellan er. Vanligt är att prata om något alldagligt, exempelvis vädret. Det tar bort spänning, och eventuell nervositet.

2. Ta gärna något varmt att dricka. Forskning har visat att om du håller något varmt i handen, så blir du vänligare inställd.

3. Tänk på relationens kvalitet, rapport [från franskans rapprochement, uttalas ra-påå].  Genom att vara uppriktigt nyfiken och ha ditt fulla fokus på den du intervjuar, och på vad (och hur) hen svarar så kommer du långt.

Tips på specifika frågor

När din modell kommit igång och berättar hur den gör, så ställer du frågor när det passar. Christina Ahlerup och Anna Ramberg har tagit fram frågor för att kunna modellera framgångsrikt och jag har valt ut några inom varje område.

Allmänt

1. Vad ger det dig att göra det du gör?

2. Vad behöver du göra för att uppnå det resultat som du vill ha? Vad behöver du tänka?

3. Vad har du för nödlösning när det inte går bra?

Kropp, sinne och beteende

4. Hur känns det när du gör detta?

5. Betrakta modellen när den utövar det du modellerar:
a. Vad ser du i kroppsspråk, hållning, andning?
b. Vad hör du i språket, och det som sägs?

Värderingar och övertygelser

6. Varför gör du det här?

7. På vilket sätt är det viktigt för dig att göra det här?

8. Vad får dig att göra det här?

Bevis och sammanhang

9. Vad fokuserar du på medan du gör det här?

10. Hur vet du att du är framgångsrik?

11. I vilka situationer gör du det här? Finns det några situationer som du inte gör det?

12. Vad är viktigt att tänka på när det gäller var och när du gör det här?

Det vanligaste misstaget som görs vid intervjuer av det här slaget är att fokusera så mycket på nästa fråga att man glömmer att lyssna på svaret. Oavsett vilken fråga du ställer, så se till att notera svaret, och låta det smälta in så att du lätt kan ställa en följdfråga. En stunds tystnad är ofta till nytta, och ger den du intervjuar extra tid att tänka efter, eller följa ett tankespår till slut.

En framgångsfaktor är öppna och undersökande frågor, utan någon underliggande idé om en slutsats, eller teori, som du vill leda i bevis. Det handlar till största delen om att ha öppna öron, och låta sig ledas av en genuin nyfikenhet.

Vad svarar de framgångsrika?

De flesta blir glada över att någon uppmärksammat något som de gör. De blir lite smickrade över att någon uppskattar en egenskap som de har.

Men inte alltid. Svaret kan då handla om att man måste prioritera för att få tiden att räcka. Och så är det ju ibland. Men är det alltid så säkert att man verkligen vill dela med sig av något som man är framgångsrik i?

Tyvärr upplever jag att det, hos en del, handlar om rädsla för att tappa konkurrenskraft. Vad händer om jag delar med mig? Är min kunskap fortfarande unik då, eller går uppdraget till den jag delat kunskap med?

Det här får mig att tänka på det relativa betygssystem jag är uppvuxen med, där en viss andel elever kunde få en viss betygsnivå. När man tillämpade det klassvis så kunde det i praktiken innebära att en riktigt duktig elev riskerade att sänka sitt eget betyg om hen delade med sig och lärde ut till andra.

Och jag tänker också på de många halvhjärtade projekt för att sprida företagsunik kunskap till flera avdelningar som jag både sett, och även deltagit i. De fick aldrig något riktigt genomslag.

Det har också hänt att jag fått förvånade kommentarer om att skriva om sådant som är min specialitet. ”Men hur kan du, som är konsult och lever på att sälja dina tjänster, skriva en bok om det du kan? Då behöver man ju inte anlita dig!?”.

Jag tycker, i djupet av mitt hjärta, att det är roligt att dela med mig, och jag vet att jag genom att skriva om mitt specialområde ständigt bygger på och utökar det. Om man också lägger till att det ofta tar 4-6 månader innan en bok blir tryckt och utgiven, så hinner jag bygga på kunskapen ytterligare.

Om du råkar på en person som inte verkar vara så särdeles förtjust i att bli modellerad så kanske det råkar vara en person som inte är 100 procent klar över vad och hur den gör. Med lite tur kommer du förbi hindret genom att locka med att berätta vad du kommer fram till. För medveten kunskap, där man vet vad man gör, hur och varför, är ju långt mycket mera värdefull än att bara veta att man är bra på något.

Renodla modelleringen

Efter intervjun kommer det spännande jobbet att rensa bland noteringarna om vad modellen svarat på frågorna.

Stolpa upp alla de svar som du tycker har betydelse för hur framgångsrik personen är. Pröva sedan att ta bort en del i taget, samtidigt som du ställer dig frågan om du tror att egenskapen är beroende av just det du tagit bort. Om resultatet skulle bli annorlunda utan just det.

Vi återgår till exemplet med modellering av svåra samtal. Anta att man i intervjun fått följande som svar:

”Jag är noga med att välja en lämplig tidpunkt för samtalet, och jag skulle aldrig välja en tid då motparten kan tänkas vara hungrig. ”
”Det är kolossalt viktigt för mig hur jag är klädd, jag vill inte verka skrämmande, utan vill inge förtroende och verka snäll utan att vara vek.”
”Jag förbereder mig alltid väl och tänker igenom vilka utfall det kan bli av mötet, vad resultatet kan tänkas bli”.
”Jag gör allt det här för att det är viktigt för mig att jag bemöter motparten med allra största respekt. Det gör jag alltid!”

Fundera över om dessa meningar, vart och ett, har betydelse för utfallet av ett svårt samtal. Mening fyra handlar om värderingar och övertygelse. I detta hypotetiska fall så skulle det kunna vara den som är avgörande för samtalens utfall, och att de andra är tecken på att hen handlar utifrån sin värdering och övertygelse om hur hen alltid gör.

Hur får jag effekt av modelleringen?

När du rensat bland svaren som du fått på dina frågor, och prövat dem, så ska det bara finnas kvar det som verkligen har betydelse. Det du har fått fram är ett agerande, beteende, kroppshållning, värderingar och övertygelser som utgör modellen av den egenskap som du valde.

Testa att följa receptet som du skapat. Kontrollera utfallet, och be om feedback. Justera och anpassa efter behov.

När du gjort receptet enligt konstens alla regler så kan alla lära sig det du modellerat, om man vill. Eller så kan de utgå från mitt, och ditt, arbetssätt och göra egna modeller av annat de behöver.

Att modellera, eller kopiera, är helt klart ett underskattat arbetssätt för att lära sig saker i vuxen ålder!

Elisabeth Kamél

Elisabeth Kamél

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill