Spel spelar allt större roll i arbetslivet

Joakim Eklund, Move Management: Spel har gått från att vara nöjesprodukter till att hjälpa arbetstagare höja sin kompetens via serious games.

Utbildning | Motivera | ARTIKEL | DEC 2018

Studier visar att serious games är 20 procent mer effektivt som inlärningsmetod.

Studier visar att serious games är 20 procent mer effektivt som inlärningsmetod.

Det har gått sjuttio år sedan Thomas T. Goldsmith Jr. och Estle Ray Mann utvecklade det första kända elektroniska spelet; en missil-simulator som fick det fantasieggande namnet ”Cathode ray tube amusement device” som byggde på katodstrålar och en enkel skärm. Tingesten varken introducerades för allmänheten eller fanns att köpa. 2018 är nöjesspel tillgängliga i var människas telefon. Och drygt 2 miljarder människor spelar regelbundet, varav nästan en miljard spenderar pengar på att köpa spel eller köpa föremål i spelen. Men vi spelar inte bara för nöjes skull. Spel har gått från att vara rena nöjet till att också kompetensutveckla arbetstagare genom så kallade serious games. 2018 beräknas serious games omsätta 4 miljarder dollar.

Sedan ett antal år utvecklas spel också för andra syften än ren underhållning. Det kan handla om att exempelvis informera, marknadsföra eller utbilda. Den här typen av spel har fått namnet serious games och beräknas 2018 omsätta 4 miljarder dollar globalt. Är serious games något nytt? Inte om vi räknar in brädspel; kinesiska militärer använde redan på 200-talet f.Kr. strategispelet Xiangqi, utvecklat av generalen Han Xin, för att utbilda rekryter i stridskonst. 

Americas Army – ett realistiskt serious game

Hoppar vi fram till våra dagar så är den amerikanska armén flitiga användare av serious games. År 2002 släppte de exempelvis Americas Army; ett taktiskt stridsspel baserat på spelmotorn Unreal engine. Americas Army som nås online har dels använts som rekryterings- och dels som utbildningsverktyg. I spelet ställs spelaren inför olika stridssituationer, som ökar i komplexitet ju mer taktiskt kunnig spelaren blir. 

Till dags dato har fyra versioner av Americas Army släppts – den senaste som gick live 2017 är skrämmande realistisk vad gäller miljöer och stridssituationer. Och spelet har varit omåttligt populärt. Drygt 13 miljoner registrerade spelare har fram till idag spelat det sammanlagt mer än 260 miljoner timmar. 

Nöjesspel gör också läkare bättre

Tack och lov används serious games också inom fredliga områden. Ett av dem är sjukvården. Förr övade kirurger sin fingerfärdighet på djur och frukt – idag använder sig många läkarutbildningar av simuleringar med hjälp av Augmented Reality (förstärkt verklighet) där 3D-grafik, via en hjälm som exempelvis Microsoft Hololens , projiceras ovanpå en docka i naturlig storlek. På så sätt kan studenten utföra olika ingrepp med realistisk känsla och feedback. Tekniken används även av kirurger i planeringssyfte, innan ett ingrepp. Detta genom att en datortomografibild av patientens inre projiceras ovanpå dockan. 

För den kirurg som tröttnat på att öva bara med hjälp av simuleringar, så är nöjesspel ett bra komplement; särskilt spel som bygger på reaktionssnabbhet. De kirurger som specialiserat sig på titthålskirurgi, och som spelar den här typen av spel minst tre timmar i veckan, visade sig i en studie göra 37 procent färre fel och vara 27 procent snabbare vid titthålskirurgi-ingrepp än kollegorna som inte spelade alls.  

Det finns också en mängd gratisappar för medicinare, där de kan träna sina förmågor och testa sina kunskaper. Ett exempel är Touch Surgery, som laddas ner från Google Play store eller App Store. Appen används i undervisningen vid 100 kliniker i USA. I Touch Surgery kan spelaren träna på över 100 olika ingrepp; allt från att byta knäleder till att utföra komplicerade operationer i munhålan.   

Bussägare höjer sin kompetens via spel

Förutom militären och sjukvården så använder sig många stora företag av spel för att engagera, utmana och lära ut. Till exempel utvecklade jag tillsammans med en stor busstillverkare för några år sedan ett spel som säljare kan ha med sig ut till kunderna. Spelet är iPad-baserat och spelas i grupp. Spelarnas uppdrag är att driva ett bussföretag – antingen långfärds- eller stadsbuss – med hög lönsamhet och optimal kundnöjdhet. I spelet möter spelarna både stora utmaningar, som att exempelvis miljösäkra bussflottan för framtiden, och mindre utmaningar, som att handskas med vårdslösa förare och klagande resenärer. Spelet som faciliteras av säljarna syftar till att öka kundkännedomen, för att på så sätt kunna utveckla ännu bättre produkter och tjänster. 

Varför serious games?

Varför lägger stora företag pengar på serious games? Ger inte traditionell e-learning samma effekt? Studier visar att serious games rent generellt har en större förmåga att engagera användaren än traditionell e-learning som ofta saknar en röd tråd, en relevant story och kontext, stimulerande oförutsägbarhet, utmaningar som anpassar sig efter användarens förmåga och information just in time. Det sistnämnda innebär att användaren bara får så mycket information som hen behöver i precis rätt ögonblick. Serious games tar helt enkelt spelaren bort från e-learningens ”bok på burk”-känsla till något som är mer lustfyllt och engagerande. 

Rent kunskapsmässigt då? År 2011 gjorde forskaren Traci Sitzman, vid University of Colorado, en meta-studie på den pedagogiska effektiviteten hos serious games i jämförelse med e-learning och klassrumsutbildning. Sitzman kom fram till att serious games var 20 procent mer effektivt över lag. När det gällde att lära in faktabaserad kunskap var serious games 11 procent mer effektivt och 14 procent mer effektivt som verktyg för att lära in procedurell kunskap; det vill säga att kunna utföra rörelser och handlingar, kopplade till ett visst kunskapsområde enligt ett specifikt schema och viss metod, och att veta när den ena eller andra metoden ska användas. Ett sådant kunskapsområde kan vara till exempel kirurgi. Slutligen så fastnar kunskap bättre med serious games. Sitzmans studie visade på 9 procent högre kunskaps-retention. 

Dags att testa serious games? 

Låt säga att du tycker att serious games kan vara något för din organisation och du vill testa. Vad ska du i så fall tänka på? Här kommer några tips: 

  • Känn din målgrupp: Oavsett om du vill lära ut något eller förändra någons sätt att tänka så måste du känna till målgruppens förkunskaper, förväntningar på vad de tror att de kommer att få lära sig, attityder till ämnet och motivation att ta till sig ny kunskap och/eller tänka nytt. Slutligen är en avgörande framgångsfaktor att snabbt och enkelt kunna förklara nyttan för mottagaren av att lägga tid på att spela.
  • Välj rätt spelgenre till rätt typ av kunskap: Handlar det om procedurell kunskap så är en spelbaserad simulering effektiv. Om du vill förändra någons sätt att tänka så kan någon form av roll-baserat spel fungera medan inlärning av faktabaserad kunskap sannolikt är mer förtjänt av ett spel av typen Jeopardy. Din spelidé måste bygga på att insteget till att komma igång och spela är så lågt som möjligt, så att även den ovane spelaren lätt kommer igång. Och för den vane spelaren skall spelet snabbt bli svårare. . 
  • Spelet ska vara lagom svårt: Målet är att alla som spelar – oavsett erfarenhet – uppnår ett tillstånd av ”pleasurable frustration”. Spelet är med andra ord tillräckligt svårt för att få spelaren att känna sig nöjd när hen lyckas. James Paul Gee, professor of Litteracy Studies, Arizona State University, som myntat begreppet pleasurable frustration säger så här om vad som utmärker bra serious games: ”Good games cycle through times where they operate at the outer edge, but within, the player’s competence and times where they allow players to solidify their skills. So, between storm and calm”. 
  • Testa spelet på målgruppen: Det tar tid och kostar pengar att utveckla ett bra serious game. För att veta att ni är på rätt spår innan ni drar på för fullt är det nödvändigt att testa spelkonceptet ordentligt på målgruppen. Gör det exempelvis genom att använda en spelbar pappers-prototyp. Ert mål är att se om målgruppen förstår hur man spelar, lär sig något och tycker det är kul. Baserat på den input ni får vid testet behöver ni sannolikt gå tillbaka till ritbordet och förändra och ”tweaka”. När ni känner er nöjda är det dags ta kontakt med en spelutvecklare med vana av att utveckla serious games. Det finns några stycken i Sverige. Alternativt tar ni kontakt med spelutvecklaren, innan projektet påbörjats, och ber om hjälp hela vägen. Oavsett hur ni väljer att göra så är det början på en spännande resa. Lycka till!

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Utbildning
  • Motivera

Dela:

Om skribenten

Joachim Eklund

Joakim Eklund är kommunikationsansvarig på Move Management AB. Han jobbade under 22 år som utvecklare av serious games. Bland annat på spelstudion Hello There som han var med och grundade 2008. Där hjälpte han en mängd stora företag över hela världen att utbilda sina anställda och sina kunder med hjälp av serious games.  

Joakim har en universitetsexamen i dramaturgi samt en examen i journalistik från JMG, Göteborgs universitet. Joakim är nyfiken på vad som motiverar människor både i arbetslivet och övriga livet.

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill