Vet du vad du gör?

Anneli Godman: ”Vi lever i en flummig värld där det inte alltid är som vi tror att det är och där vi inte alltid gör som vi tror att vi gör. Vi är oerhört påverkningsbara.”

Hälsa | ARTIKEL | OKT 2014

Vet du vad du gör?

Vet du vad du gör?

Har du verkligen koll på vad du gör och varför? Skulle inte tro det - din hjärna kan ha utsatts för prajming. Prajming är ett fenomen som beskriver hur lätt hjärnan påverkas av olika omständigheter, ofta utanför vår medvetenhet. Följ med till Florida!

Det görs en hel del underfundiga experiment inom hjärn- och beteendeforskningen. I sin populära bok ”Tänka, snabbt och långsamt” beskriver Daniel Kahneman flera av dessa. En intressant studie är den vars resultat fått namnet ”Floridaeffekten”.

Psykologen John Bargh och hans medarbetare bad studenter vid New York University att bilda meningar genom att välja ord från olika ordkluster. Till exempel kunde orden vara finner, han, det, gult, ögonblickligen.

En grupp fick välja från ordkluster där hälften av orden kunde kopplas till äldre personer. Bland de orden fanns till exempel ord som glömsk, skallig, grå, rynka och Florida (i USA åker många äldre till Florida).

När studenterna, som i huvudsak var mellan 18 och 22 år, gjort denna uppgift skickade de iväg att göra ännu en övning i ett kontorsrum längst bort i korridoren. Vad de inte visste var att forskarna diskret mätte hur lång tid det tog för dem att ta sig från den ena änden av korridoren till den andra.

Det var detta man ville mäta, inte hur lätt eller svårt det var att bilda meningar med olika ord. Forskare är lite som trollkarlar, de använder olika knep för att deltagare i en studie inte ska kunna satsa på vad de tror är ett önskat eller oönskat beteende.

Det intressanta i det här experimentet är att de ungdomar som fått bilda meningar av ordkluster med ”åldringsrelaterat” innehåll, gick klart långsammare genom korridoren än de andra! När studenterna tillfrågades efteråt om saken kunde ingen av dem erinra sig att orden hade haft ett gemensamt tema och alla sade med eftertryck att inget de gjort efter den första delen av experimentet kunde ha påverkats av orden de fått arbeta med. Tanken på ålderdom hade inte medvetandegjorts hos dem, men deras beteende påverkades ändå.

Detta märkliga prajmingfenomen, att en tanke kan påverka en handling, kallas idémotorisk effekt.

När jag först kom i kontakt med mental träning, genom vår svenske nestor Lars-Eric Uneståhls program, skulle jag göra en idémotorisk övning. Jag trodde föga på att jag, som instruktionen föreskrev, skulle kunna sitta med händerna på mina lår och bara genom att tänka att de ”svävade” upp i luften, skulle börja höja händerna.

Jag skulle minsann visa att det inte funkade så. Döm om min förvåning när jag efter intensivt tankearbete fann att händerna hade lyfts en bra bit från mina ben utan att jag upplevde att jag gjorde någonting!

Det är intressant att konstatera att idémotorisk träning verkar åt båda hållen. Studenterna i Bargs´s studie fick demonstrera det också. Det fick promenera runt i ett rum i 5 minuter med en hastighet av 30 steg i minuten, vilket var ungefär en tredjedel av deras normala gånghastighet. Efter den korta övningen uppfattade försökspersonerna mycket snabbare ord som hade med ålderdom att göra, ord som glömsk, skallig och Florida.

Den ömsesidiga prajmingeffekten kan alltså sammanfattas som följer: om man förbereds för att tänka på ålderdom beter man sig som om man vore gammal, och beter man sig så förstärks tanken på ålderdom. Intressant! Och viktigt att känna till. Hur ofta tänker du att detta kan hända i olika sammanhang i livet? Och hur ofta är vi tvärsäkra på att vi har koll på våra reaktionsmönster?

Vi lever alltså i en rätt flummig värld där det inte alltid är som vi tror att det är och där vi inte alltid gör som vi tror att vi gör. Vi är oerhört påverkningsbara och det är en klar fördel att inse detta och vara ödmjuk inför möjligheten att vi kan vara prajmade. Tänk så många konflikter som kunde undvikas då!

En effekt av mindfulness (som jag skrev om i min förra artikel) är att medvetenheten om vad vi gör och vad som styr oss ökar. Så det är kanske hög tid att införa mer mindfulness och få ökad klarhet. Och därmed mindre flum!

Anneli Godman föreläser, utbildar, coachar och skriver om Mental Ergonomi.

 

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Webbkurs i ämnet

Mindfulness & uppmärksamhetsträning - 7 veckor

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill