Menu

Coacha

”Man ska alltid ha en plan B!” Det låter som ett väldigt gott råd, eller hur? Men vid närmare eftertanke så är det kanske inte alltid så bra att planera för ett eventuellt misslyckande. Ny forskning visar nämligen att förekomsten av en plan B minskar rädslan för de negativa känslor vi förväntar oss vid ett misslyckande. Därmed minskar också drivkraften att lyckas, menar forskarna. Detta gäller emellertid bara vissa typer av prestationer.

Känns det trögt och omotiverat att sätta igång igen efter sommarens semester?
Har du varit mobilfri, fri från mailen, fri från att fatta beslut och prestera hela tiden? Kanske har du legat i hängmattan och inte gjort så mycket, kanske har du tagit promenader på stranden eller strosat runt i naturen. Och funderat på dagens viktigaste fråga: ”Vad ska vi ha till middag idag?”
Du har varit i nuet och din hjärna har lugnat ner sig och fått kontroll på tankarna.
Möjligen har du till och med haft lite tråkigt på slutet av semestern och känt behov av att göra någonting.
Du kanske har fått nya idéer och tankar om ditt liv och arbete?

Stress är ett tidstypiskt problem – tempot är högre såväl på arbetet som privat. Många organisationer genomför förändringar i en takt vi inte skådat tidigare, och den nya tekniken gör oss tillgängliga för andra dygnet runt. Alla dessa faktorer sammantagna bidrar till en hög stressnivå hos många av oss, och stress är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I dagarna presenterades en ny undersökning av United Minds om stress, baserat på 4000 personer i Norden. Där framkommer att svenskarna upplever mest stress, följt av norrmännen. Varannan svensk känner arbetsrelaterad stress minst några gånger i veckan. Vi har sedan länge matats med tips och råd om hur vi bör hantera stressen, ändå tycks den öka. Vad beror det på?

Semester! Nästan alla längtar efter ledighet just nu. Vi är lite slitna efter en lång vinter och vår. Men innan vi får ledigt ska allt hinnas med och avslutas. På jobbet ska alla projekt komma i hamn och nya planer sättas i verket. Dessutom ska sommarfester arrangeras, utvecklingssamtalen klaras av och nya rekryteringar inför hösten planeras. På hemmaplan är det studentfirande, skolavslutningar, dagisavslutningar, sociala aktiviteter och planering inför semestrar. Det är som att allting eskalerar ända fram till semesterns första dag när vi äntligen får slappna av. Men det finns saker som kan få dig att varva ner redan innan dess.

Arbetslivet har det senaste decenniet genomgått stora förändringar. Teknikens utveckling har inneburit en förändrad syn på hur, när och var jobb utförs, och den ökade tillgängligheten på information tillsammans med ett mer lättillgängligt kommunikativt flöde har skapat en mängd möjligheter samtidigt som det innebär ett större individuellt ansvar i ett alltmer komplext arbetsliv. I den här texten ska jag lägga fokus på vad cheferna kan göra inom ett av de tre områden som lyfts fram i den nya föreskriften 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, nämligen ”ohälsosam arbetsbelastning”.

Har du varit med om att du haft ett problem som du inte vet hur du ska lösa? Du sitter vid skrivbordet, anstränger dig och tänker och tänker, men du hittar ingen lösning. Du går hem och tankarna fortsätter att snurra. Du går bekymrad och utmattad till sängs. Nästa morgon vaknar du och har hittat en kreativ lösning på problemet som du är nöjd med. Du vet hur du ska göra och du har fattat ett beslut.
Vad hände? Det finns ett gammalt uttryck som heter ”att sova på saken”.
Det betyder att man ger hjärnan en paus, den får ny energi och kan bli mer kreativ i sitt tänkande. Sömnen och återhämtningen är viktig för att hjärnan ska kunna ladda om.

Att det har kommit en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket är det nog ingen som har missat. Inte heller att fokusområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, där tre områden är belysta; kränkande särbehandling, arbetsbelastning och arbetstid. Föreskriften som gäller sedan 31 mars har väckt mycket intresse ute hos företagen och den har medfört en massa frågor. Främst handlar det om vad det är som nu behöver göras. Här ska jag lägga fokus på ett av de tre områden som lyfts fram i föreskriften; kränkande särbehandling, och belysa vad din organisation kan göra för att förebygga och hantera detta på arbetsplatsen.

Vi lever i en tid av extrem förändring och utveckling. Världen befinner sig just nu i ett paradigmskifte där teknologin och internet påverkar våra liv på alla plan. Via transparanta sociala medier blir vi medvetna om hur alla andra har det i sina liv (tror vi). Vi jämför oss och vill bli lika framgångsrika som ”alla andra”. Samtidigt leder den nya tekniken till att företagen ställer allt högre krav på att medarbetarna ska vara snabba, effektiva och ständigt tillgängliga. Men mitt i denna utvecklingsiver glömmer vi bort en viktig sak – att människor också måste vara hållbara.

Människan har ett djupt känt behov av samhörighet och gemenskap. Samtidigt finns det starka krafter i vårt inre – skammen och rädslan för att bli avvisad eller utstött – som hindrar oss från att nå ut till andra människor och leva våra liv fullt ut. I ett uppmärksammat TED-talk förklarar forskaren och författaren Brené Brown varför livet kräver att vi är autentiska – och vågar visa vår sårbarhet.

Prokrastinering är ett problem som vi väl alla ibland lider av i olika utsträckning. Men vissa av oss är extrema – vi kan helt enkelt inte låta bli att skjuta upp allting till sista minuten. Vad är det egentligen som försiggår i huvudet på en obotlig uppskjutare? Bloggaren Tim Urban har prokrastinerat i hela sitt liv – till och med när han skulle förbereda sitt TED-talk. Hör honom berätta om den ständiga kampen mot sin ”Instant Gratification Monkey” – en liten apa som bor i hans huvud och som kräver att allting ska vara enkelt och roligt.

Ofta hör man chefer klaga på att medarbetare har svårt att anpassa sig till förändring och att de inte är tillräckligt förändringsbenägna. Men hur många chefer och organisationer tar sig tid att förstå hur den mänskliga sidan av förändring faktiskt kostar enormt mycket pengar på sista raden?
Det är lätt att tro att om man bara pekar med hela handen och säger att ”såhär är det” och ”man får gilla läget” så är implementeringen gjord - och den som inte ”hänger med” blir stämplad som bakåtsträvare. Men som chef måste man förstå den mänskliga sidan av förändring – annars riskerar processen att bli både kostsam och misslyckad.

Att gå på anställningsintervju kan vara väldigt ångestfyllt för många av oss. Forskningen visar att kandidater som känner stor oro och nervositet under intervjun tyvärr döms hårdare, oavsett kompetensnivå, än kandidater som känner sig lugna och självsäkra. Men genom forskningen vet vi också exakt vilka nervösa signaler som får arbetsgivaren att tvivla på kandidaten. Om du känner ångest inför en intervju kan du därför förbereda dig så att du medvetet undviker att sända ut dessa signaler.

Förväntningar har en stor inverkan på människans förmåga att prestera. Det gäller inte bara omgivningens förväntningar, som vi tidigare har skrivit om, utan också dina egna. Den som har en försiktigt optimistisk syn på sin egen potential har större möjligheter att uppnå sina mål. Det du förväntar dig tenderar att bli en självuppfyllande profetia – oavsett om det handlar om dina chanser att vinna en fotbollsmatch eller din förmåga att genomlida ett militärläger i 18 minusgrader.

Många av oss har satt upp nya mål för 2016. Det handlar kanske om att börja träna, äta bättre, byta jobb, skriva en artikel, starta ett projekt, börja studera eller sluta röka. Det känns lätt i början men sedan tappar många sin motivation och sitt målfokus. Vad beror det på och vad kan man göra för att lyckas hålla fast vid sitt mål?

Partners

Events

Emotionell intelligens, EQ
5 oktober, 2016 - 08:00
Testverktyg
10 november, 2016 - 08:00
Emotionell intelligens och problemlösningsförmåga
30 november, 2016 - 08:00
Emotionell intelligens, EQ
7 december, 2016 - 08:00

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram