Menu

Skribentbiografi

Artiklar av denna skribent:

  • Ett grundläggande problem vid allt beslutsfattande är att många människor har en inneboende överdriven självsäkerhet. Många tror att de är bättre på att fatta beslut jämfört med andra individer. Det är detta fenomen som kallas för överkonfidens eller övertro. Detta skapar förstås ett avgörande problem vid alla typer av beslut. Det påverkar nämligen vår vilja att be om hjälp och att samarbeta med andra i teamet eller utanför teamet. Vi tror oss klara av beslut och beslutsfattande på egen hand.

  • Att förändring kan vara svårt och jobbigt känner de flesta till. Därför kan det vara bra att använda sig av en modell för att skapa förändring. En bra modell är femstegsmodellen. Det är fem steg som ska bearbetas och ta dig genom hela förändringsprocessen – från tankar och drömmar till slutstation.

  • Vad är egentligen ett bra ledarskap? Ibland kan det vara nyttigt att gå tillbaka till grunderna och påminna sig om de verkligt viktiga egenskaperna som utgör ledarskapets kärna. Min tolkning av begreppet ledarskap är att det är det beteende och förhållningssätt du har gentemot dina medarbetare. Utifrån den enkla definitionen kommer här några konkret tips på vilka beteenden som en ledare bör ägna tid och energi åt. Se det som en checklista – finns det några specifika ledaregenskaper som du behöver utveckla mer?

  • Många gångar har jag tänkt; Hur svårt kan det vara? Varför kan inte alla bara göra som vi kommit överens om? Vad är det som gör att vissa medarbetare vill gå mot strömmen på jobbet – trots att vi som ledare tycker att vi skapar de allra bästa förutsättningar för alla? Jag har tänkt mycket på detta och det finns säkert många flera orsaker än jag kan komma på. Men eftersom beteenden är situationsutlösta blir min slutsats att situationerna har förändrats över tid. Vi blir alltmer varandras arbetsmiljö.

  • De flesta tycker att det daltas för mycket med ”besvärliga” medarbetare och att det istället gäller att sätta gränser och visa vilka konsekvenser deras felaktiga beteende får. Detta bygger på den enkla men felaktiga tanken om bestraffning. Du tror att om du straffar människor kommer de att sluta upp att vara så besvärliga eftersom de inte vill bli straffade. Denna tanke är rimlig och i högsta grad logisk men med ett litet problem: Den fungerar inte i verkligheten. Tvärtom. Det beteende du vill bestraffa ÖKAR i både omfång och frekvens.

  • Psykisk ohälsa i form av stress och utbrändhet är ett växande problem i dagens arbetsliv. Vad beror det på? I USA använder man akronymen PAID för att förklara vad det handlar om. PAID står för Pressure, Always on, Information overload och Distractions. Enligt denna teori så beror alltså ohälsan på att vi är pressade, alltid ska vara tillgängliga, har ett överskott av information samt utsätts för alltför många störningar och distraktioner. I den här artikeln ska vi titta närmare på dessa fyra delförklaringar.

  • Psykisk ohälsa, inte minst i form av stress och utmattningssyndrom, är ett stort problem i vårt arbetsliv. Stressen leder till att vi lätt blir självcentrerade och frustrerade, och i allra värsta fall slår den ut vår förmåga fullständigt. När vi är stressade så luras vi av våra egna tankar till att bli rädda. Vissa människor använder alkohol och droger, eller andra former av missbruk, för att kunna slappna av och få tyst på de påträngande tankarna. Det är ett mycket destruktivt sätt att hantera problemet, och som ledare är det viktigt att man känner till varningssignalerna om en medarbetare skulle drabbas av sådana problem.

  • Som ledare kan du främja nya beteenden och individens utveckling genom att använda dig av så kallade beteendeförstärkare. Det innebär att du på olika sätt uppmärksammar och uppmuntrar beteenden som leder till goda prestationer, och som du därför vill att medarbetaren ska utveckla. Det finns generellt sett sex olika typer av beteendeförstärkare, och dessa ska vi titta närmare på här.

  • Det har kommit ett nytt regelverk (AFS 2015:4) som inskärper vikten att kunna förebygga och hantera mobbning. Det innebär att du ska ha en skriftlig plan för hur rutinerna ser ut och för vem som ska informeras då kränkande särbehandling förekommer. Det ska också finnas nedskrivna rutiner för hur denna information ska hanteras och vad mottagaren ska göra med informationen. Det ska också framgå hur och var de utsatta ska få hjälp. Slutligen ska alla arbetstagare känna till dessa rutiner.