Menu

Multitaskare blir sämre - på multitasking

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv."
Multitasking, Anneli Godman

Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar på ett ”bråttommejl” från en kund, kan inte låta bli att kolla en statusuppdatering på Facebook och måste absolut kolla sms:et som dimper ner - det kan ju komma från dagis. Du tänker att du har koll på allt det här samtidigt. Du har hört talas om att hjärnan är neuroplastisk och att vi bygger nya hjärnvägar när vi tränar intensivt på något. Du anser att du blir bättre och bättre på att göra flera saker samtidigt, du övar mycket på det. Tyvärr. Du har fel...

Men varför? En violinist som tränar intensivt på att hantera sin fela får fler hjärnkopplingar i form av både neuroner och synapser i den del av hjärnan som styr vänsterhandens fingrar. En taxichaufför som lär sig hela Londons gatunät får fler kopplingar i hippocampus, som är en viktig hjärnstruktur för minnet.

Då borde det, i rättvisans namn, skapas fler hjärnvägar för multitasking när vi övar på det. Och visst bjuder träningen vissa framsteg, om man vill se det så. Man blir bättre på flera saker, som att göra slut på sin energi fortare, sänka kvalitén på sitt arbete, minska sin IQ, tappa fokus, glömma lättare och dessutom minskar man sin empatiska förmåga. Jag tror och hoppas att det stora flertalet inte vill stärka dessa områden.

Det kan vara tufft att inse att det ligger till så här. Vi tar en sak i taget och tittar på hur det hänger ihop.

När du sitter på mötet kan du självfallet göra allt det där som beskrevs ovan men när du tror att du gör det samtidigt hoppar hjärnan blixtsnabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både kvalité och resurser. Det skapar en del problem. Som att en del av den viktiga informationen kring era framtida kundstrategier går dig förbi och du behöver lägga tid på att ställa frågor som skapar irritation hos andra, som lyssnat.

Du missar också en viktig detalj i kundens mejl och skapar irritation hos densamme för utebliven information istället för att bli hjälte för att du löste ett av kundens problem.

Facebookuppdateringen är helt oviktig men din splittrade hjärna förmår inte bromsa lusten att kika och den hinner uppfatta en fantastisk upplevelse din kompis delar från en pågående resa. Det väcker en tanke, som du inte orkar hejda, på att du borde ta tag i familjens planer för sommarens utlandsresa. När du ser att du fått sms kickar en oro igång att du har ett sjukt barn att hämta på dagis innan du blir varse att det bara var ett reklamutskick.

När mötet avslutas känner du dig onödigt trött eftersom du förbrukat en stor den av den begränsade energi ditt arbetsminne har till sitt förfogande varje dag. Det är också stor risk att du känner dig väldigt splittrad och har svårt att fokusera på vad du ska göra härnäst. Hjärnan fortsätter att hoppa fram och tillbaka och förbruka energi. Du glömmer att du lovat projektledaren att ta fram siffror gruppen skulle ha nytta av inför kommande beslut. När du blir tillfrågad om hur det ligger till känner du dig som en stor bluff och reagerar med ilska mot den som frågar.

Men misströsta inte! Vi kan träna upp vår förmåga att göra flera saker samtidigt, det kan kännas skönt att höra mitt i det här eländet. Men bara så länge det handlar om sådant vi kan utföra automatiskt efter en tids träning. Som att kopiera papper, dricka kaffe och småprata med en kollega samtidigt.

Det funkar tyvärr inte när vi ska tänka, fatta beslut, vara kreativa, samverka empatiskt etc. Det finns ett stort antal studier som slår fast arbetsminnets begränsade resurser och dess oförmåga att utföra flera kognitivt krävande operationer samtidigt, sådana som sker när hjärnan behöver processa inkommande information som inte är lika varje gång; som att fånga upp information under ett möte, detaljerna i ett mejl eller att komma med smarta lösningar och bemöta kritik. Det är också kognitivt krävande att förmå sig själv att bromsa impulsen att kolla FB och sms liksom det är att använda känslobromsen, som vi behöver för att bromsa irrationella och obefogade känsloreaktioner.

Något som verkligen överraskar är att vi faktiskt blir sämre istället för bättre på att hoppa mellan olika uppgifter ju mer vi övar på det. Trots hjärnans förmåga till neuroplasticitet. En relativt ny studie vi Stanford University jämförde multitaskare (sådana som oftast utför flera tankeinvolverande uppgifter samtidigt och verkligen tror sig vara effektiva) med singeltaskare (sådana som oftast väljer att fokusera på en kognitiv uppgift i taget). Studien visade att multitaskarna var sämre på att utföra flera saker samtidigt. De hade större problem att organisera sina tankar och filtrera bort irrelevant information. Det visade sig att de till och med växlade långsammare mellan uppgifterna. Träning gav alltså inte färdighet!

Förutom att vi blir långsammare av multitasking blir vi också mindre smarta. En studie vid London University visade att ständigt mejlande och sms-ande minskade den mentala förmågan med i medeltal 10 punkter i ett IQ-test. Det är lika mycket som man tappar om man rökt marijuana eller haft en sömnlös natt. Många hamnade på en genomsnittlig intelligens hos en 8-åring. Tänk på det nästa gång du skriver till din chef eller till din kund.

Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv. De som vågar ta in och använda kunskapen om hur vår hjärna är kopplad bidrar till smartare och effektivare prestationer. Dessutom blir deras bidrag att fler mår bättre och blir mer empatiska. Viktiga förutsättningar för att vi ska kunna få bukt med den skenande psykiska ohälsan.

Mer om de kopplingarna kommer i mina artiklar framöver.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Anna Hansson har träffat hockeylegenden Börje Salming, för Motivation.se's räkning. Vi fick hans goda tips om hälsa och livsstil. Och nu är det Vilt på gång... Jag själv har under många år bott i Vaxholm och genom å...

"Ett erkännande från en kollega eller chef kan bidra till enormt engagemang och fantastiska prestationer. Förutsatt att det är ärligt och äkta." Ett gammalt talesätt lyder: ”eget skryt luktar illa”. Jag...

Många ser det som en självklarhet att arbetsgivaren ska tillåta jobb utanför kontoret. Men är det verkligen självklart? När Yahoos vd Marissa Mayer förbjöd sina anställda att...

CHR - Corporate Health Responsibility – flyttar fokus från riskfaktorerna till friskfaktorerna. Alla pratar om en hållbar företagskultur, men hur når vi dit?...

Anders Gustafsson, vd Resursfabriken: "Som ledare har du ansvar för att dra i bromsen när det behövs." ”Jag är handelsresande i ångest, elände och depressioner...

Den som jäktar blir stressad och den stressade blir sjuk. Eller? Stress är ett allvarligt problem i dagens arbetsliv. Men det är ocks...

Intellektuell nyfikenhet och arbetsmoral är viktigare än intelligens för att nå framgång, visar ny forskning. Personlighet är en viktigare framgångsfaktor än intelligens,...

Anneli Godman: "Det verkar inte som någon sagt upp bekantskapen med mig för att jag inte svarat pronto." Går det att resa iväg tre dagar utan dator? Dessutom med en ny, h...

"I det uppskruvade tempo, som råder på många arbetsplatser idag, sparar många in på de naturliga mötena, lunch- och fikapauserna. Då ebbar också skratten ut." ”Lekfullhet förbättrar kapaciteten att uppfinna, kreera, ta...

Ulrika Hoffer: "När du låter kroppen gå på stresshormoner är det som att sätta allt annat på standby". Har du barn är jag ganska säker på att du, liksom jag, aldrig...

  • Motivationsbloggen

Det som ligger närmast till hands när vi tänker trivsel på jobbet är ofta det sociala samspelet. Hur känns det att gå till fikarasten och vad pratar vi om där? Tyvärr följer alla maktordningar och normer med oss även till kaffemaskinen. Inte minst i form av lappar av typen: DIN MAMMA JOBBAR INTE HÄR! Vilket egentligen är ett uttryck för ojämlik fördelning av arbete i fikarummet.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap
  • Innovation

Organisationer idag kan inte bara fokusera på vinst och pengar, medarbetare vill ha ett syfte och ett högre mål än så med sitt bidrag till företaget. Förändringen går fort och vi rör oss i rask takt ifrån de gamla hierarkiska organisationerna mot mer öppna nätverksorganisationer där den mänskliga kraften får plats. Innovation handlar om att våga testa nytt, våga bidra och om att skapa en trygg plats på företaget för att främja människors kreativitet. Det och mycket mer berättade Årets VD 2015 - Pernilla Dahlman, vd på Screen Interaction, om när hon höll en mycket uppskattad föreläsning på Årets VD’s frukostseminarium i juni.

  • Ledarskap

Varför tycks en del människor alltid ligga steget före?
Hur har det där äldre paret lyckats hålla magin i deras äktenskap levande alla dessa år?
Vad vet fitnessinstruktören på gymmet, hon med de perfekta bicepsen, som du inte vet?
Det är enkelt: hemligheten bakom din framgång bestäms av din dagliga agenda.
Den där killen som alltid blir befordrad vet att han behöver fatta ett beslut varje dag att växa och bli bättre i sitt jobb. Det par som firar sitt 50 års äktenskap vet att de måste välja varje dag att älska och hedra sin relation. Och fitnessinstruktören på gymmet, med de perfekta bicepsen, hon vet att man måste vara disciplinerad i sina dagliga val för hålla sig i form.

  • Motivationsbloggen

Vad är det vi alla vill ha, vi alla längtar efter och ingen kan få för mycket av? Jo, kärlek. I vår reklamtäta värld försöker marknadsförare skapa kärlekskänslor för varumärken. Du har kanske hört begreppet Lovemark som myntades av en VD för ett av de större reklambyrånätverken i början av 2000-talet. Han menade att kärlek är precis det som behövs för att rädda varumärken och skapa lojalitet hos konsumenter.

  • Ledarskap

Svenska arbetsplatser saknar öppenhet och högt i tak. Istället för att kommunicera rakt om det som inte fungerar är vi ”trevliga” och undviker obehagliga situationer så mycket vi kan. Det urholkar effektiviteten i vilken verksamhet som helst, och i företag blir konsekvensen utebliven lönsamhet. Konflikträdsla, missriktad hänsynsfullhet och lågt i tak är fenomen som upprätthåller dödläget. Antingen kan du fortsätta att vara artig eller också träna dig på att vara modig och börja kommunicera.

  • Uppleva

Under mina år i eventbranschen har jag uppmärksammat att många event ofta inleds spontant och är ganska oplanerade med alltför lite eftertanke.
"Vi borde ha ett event!”
”Ja men det ska vi ha, det bör man ju ha…”
”Vi kör! Boka lokal, mat och talare så bjuder jag in lite kunder.”
Problemet som ofta uppstår är att man inte har tänkt igenom helheten, undersökt deltagarnas faktiska behov och tagit detaljerna på allvar. Vi är olika individer med olika höga krav angående vad som upplevs som ett bra event och inte. I många fall är det inte hur storslaget eventet är som avgör hur hög kundnöjdheten blir. Istället är det förmågan att ta detaljerna på allvar som gör skillnad.

  • Ledarskap

Att leda ett globalt team är en enorm utmaning. När medarbetarna finns på olika ställen runt om i världen – och dessutom tillhör olika kulturer med olika syn på ledarskap – så blir förutsättningarna helt annorlunda jämfört med vad vi är vana vid från ”vanliga” arbetsplatser. Sättet att leda och kommunicera förändras, och ibland kan det till och med vara nödvändigt att göra motsatsen mot vad du fått lära dig att man ska göra som ledare. Men det viktigaste av allt är att skapa starka relationer och personliga band med medarbetarna i det globala teamet.

  • Projektleda

I den tredje och sista delen i artikelserien om beteendemönster fortsätter vi att titta på vilka beteenden som avslöjar vad som motiverar en människa. Det handlar om hur vi fattar beslut – internt eller externt? - samt huruvida vi drivs av valmöjligheter eller procedurer och hur vi förhåller oss till förändring. Genom att lära dig att läsa av människors beteenden och språkbruk kan du knäcka deras motivationskod – och hjälpa dem att både åstadkomma mer och trivas bättre på jobbet.

  • Coacha

Arbetslivet har det senaste decenniet genomgått stora förändringar. Teknikens utveckling har inneburit en förändrad syn på hur, när och var jobb utförs, och den ökade tillgängligheten på information tillsammans med ett mer lättillgängligt kommunikativt flöde har skapat en mängd möjligheter samtidigt som det innebär ett större individuellt ansvar i ett alltmer komplext arbetsliv. I den här texten ska jag lägga fokus på vad cheferna kan göra inom ett av de tre områden som lyfts fram i den nya föreskriften 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, nämligen ”ohälsosam arbetsbelastning”.

  • Planera

Några av de vanligaste tids- och energitjuvarna vi upplever i vår mail idag är: ”Får för många, otydliga eller onödiga mail, ingen bra mappstruktur, bristande kunskaper i e-postprogrammet samt att det inte finns en gemensam mailpolicy på företaget”. Det gör att inkorgen svämmar över, att man känner sig e-poststyrd istället för uppgiftsstyrd och att det är lätt att tappa överblicken över de mail som ska åtgärdas. Stress kommer ofta av att man tappar kontrollen och eftersom just mailen finns framför ögonen en stor del av arbetsdagen (och ibland även på fritiden) så är det lätt att få känslan av att ”mailen styr mitt liv”.
Finns det någon lösning?

  • Motivera

Självhjälpstips väller över oss varje dag, det ena käckare än det andra. Vi ska bygga upp vårt självförtroende, bli mer motiverade, utveckla vår förmåga att fokusera – och Gud vet allt. Dessa tips är inte nödvändigtvis fel – du hittar många av dem här på Motivation.se – men ibland kan det kännas som att man skulle behöva något mer handfast. Vilka konkreta handlingar och aktiviteter får människor att verkligen må bra? Det finns såklart många svar, men här har vi samlat fyra exempel på saker som nästan garanterat kommer att förbättra ditt liv – särskilt om du väljer att göra flera av sakerna på listan. Nästan alla människor mår bättre och blir mer klartänkta om de motioner, lär sig spela instrument eller tala främmande språk, blir föreningsaktiva samt skaffar sig en coach, mentor eller terapeut.

  • Ledarskap

Jag lyssnade nyligen på Julian Treasures TED Talk, ”How to speak so that people want to listen”. Det är ett tema som definitivt är värt att lyfta. Vi vill väl alla att andra ska vilja lyssna på det vi har att säga. Vi vill väl alla nå varandra i kommunikationen och försäkra oss om att våra budskap går in. Då gäller det att vara medveten både om vad vi säger och hur vi säger det. Lika viktigt är det att förstå vad som inte går hem; kommunikativa ovanor som gör att folk slår dövörat till.

  • Motivationsbloggen

Tänkte dela med mig av en tankemodell för att få koll på en organisations genusmönster. För mönster finns överallt, vi måste bara välja att ta reda på mer om hur de uppstår, fungerar och påverkar oss och våra verksamheter. För att tydligt visa vad som påverkar oss från alla håll när det kommer till genus, vill jag presentera våra olika rutor: Fönsterrutan, Mockarutan, Schackrutan och TV-rutan. Det förenklar en kartläggning.

  • Coacha

Har du varit med om att du haft ett problem som du inte vet hur du ska lösa? Du sitter vid skrivbordet, anstränger dig och tänker och tänker, men du hittar ingen lösning. Du går hem och tankarna fortsätter att snurra. Du går bekymrad och utmattad till sängs. Nästa morgon vaknar du och har hittat en kreativ lösning på problemet som du är nöjd med. Du vet hur du ska göra och du har fattat ett beslut.
Vad hände? Det finns ett gammalt uttryck som heter ”att sova på saken”.
Det betyder att man ger hjärnan en paus, den får ny energi och kan bli mer kreativ i sitt tänkande. Sömnen och återhämtningen är viktig för att hjärnan ska kunna ladda om.

  • Hållbarhet

Jordens resurser är ändliga, och därför behöver vi förändra vårt sätt att se på produktion och konsumtion. Begreppet cirkulär ekonomi innebär att man försöker att gå från en linjär ekonomi där produkter tillverkas, används och sedan slängs – till ett mer cirkulärt system där produkter återanvänds och material återvinns. I framtiden är det sannolikt att vårt sätt att konsumera kommer att se annorlunda ut. Vi kommer att hyra istället för att köpa, och produkter kommer att förvandlas till tjänster. Det handlar i många avseenden om ett nytt sätt att tänka kring konsumtion; behöver du en borrmaskin eller behöver du bara några hål i väggen?