Menu

Multitaskare blir sämre - på multitasking

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv."
Multitasking, Anneli Godman

Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar på ett ”bråttommejl” från en kund, kan inte låta bli att kolla en statusuppdatering på Facebook och måste absolut kolla sms:et som dimper ner - det kan ju komma från dagis. Du tänker att du har koll på allt det här samtidigt. Du har hört talas om att hjärnan är neuroplastisk och att vi bygger nya hjärnvägar när vi tränar intensivt på något. Du anser att du blir bättre och bättre på att göra flera saker samtidigt, du övar mycket på det. Tyvärr. Du har fel...

Men varför? En violinist som tränar intensivt på att hantera sin fela får fler hjärnkopplingar i form av både neuroner och synapser i den del av hjärnan som styr vänsterhandens fingrar. En taxichaufför som lär sig hela Londons gatunät får fler kopplingar i hippocampus, som är en viktig hjärnstruktur för minnet.

Då borde det, i rättvisans namn, skapas fler hjärnvägar för multitasking när vi övar på det. Och visst bjuder träningen vissa framsteg, om man vill se det så. Man blir bättre på flera saker, som att göra slut på sin energi fortare, sänka kvalitén på sitt arbete, minska sin IQ, tappa fokus, glömma lättare och dessutom minskar man sin empatiska förmåga. Jag tror och hoppas att det stora flertalet inte vill stärka dessa områden.

Det kan vara tufft att inse att det ligger till så här. Vi tar en sak i taget och tittar på hur det hänger ihop.

När du sitter på mötet kan du självfallet göra allt det där som beskrevs ovan men när du tror att du gör det samtidigt hoppar hjärnan blixtsnabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både kvalité och resurser. Det skapar en del problem. Som att en del av den viktiga informationen kring era framtida kundstrategier går dig förbi och du behöver lägga tid på att ställa frågor som skapar irritation hos andra, som lyssnat.

Du missar också en viktig detalj i kundens mejl och skapar irritation hos densamme för utebliven information istället för att bli hjälte för att du löste ett av kundens problem.

Facebookuppdateringen är helt oviktig men din splittrade hjärna förmår inte bromsa lusten att kika och den hinner uppfatta en fantastisk upplevelse din kompis delar från en pågående resa. Det väcker en tanke, som du inte orkar hejda, på att du borde ta tag i familjens planer för sommarens utlandsresa. När du ser att du fått sms kickar en oro igång att du har ett sjukt barn att hämta på dagis innan du blir varse att det bara var ett reklamutskick.

När mötet avslutas känner du dig onödigt trött eftersom du förbrukat en stor den av den begränsade energi ditt arbetsminne har till sitt förfogande varje dag. Det är också stor risk att du känner dig väldigt splittrad och har svårt att fokusera på vad du ska göra härnäst. Hjärnan fortsätter att hoppa fram och tillbaka och förbruka energi. Du glömmer att du lovat projektledaren att ta fram siffror gruppen skulle ha nytta av inför kommande beslut. När du blir tillfrågad om hur det ligger till känner du dig som en stor bluff och reagerar med ilska mot den som frågar.

Men misströsta inte! Vi kan träna upp vår förmåga att göra flera saker samtidigt, det kan kännas skönt att höra mitt i det här eländet. Men bara så länge det handlar om sådant vi kan utföra automatiskt efter en tids träning. Som att kopiera papper, dricka kaffe och småprata med en kollega samtidigt.

Det funkar tyvärr inte när vi ska tänka, fatta beslut, vara kreativa, samverka empatiskt etc. Det finns ett stort antal studier som slår fast arbetsminnets begränsade resurser och dess oförmåga att utföra flera kognitivt krävande operationer samtidigt, sådana som sker när hjärnan behöver processa inkommande information som inte är lika varje gång; som att fånga upp information under ett möte, detaljerna i ett mejl eller att komma med smarta lösningar och bemöta kritik. Det är också kognitivt krävande att förmå sig själv att bromsa impulsen att kolla FB och sms liksom det är att använda känslobromsen, som vi behöver för att bromsa irrationella och obefogade känsloreaktioner.

Något som verkligen överraskar är att vi faktiskt blir sämre istället för bättre på att hoppa mellan olika uppgifter ju mer vi övar på det. Trots hjärnans förmåga till neuroplasticitet. En relativt ny studie vi Stanford University jämförde multitaskare (sådana som oftast utför flera tankeinvolverande uppgifter samtidigt och verkligen tror sig vara effektiva) med singeltaskare (sådana som oftast väljer att fokusera på en kognitiv uppgift i taget). Studien visade att multitaskarna var sämre på att utföra flera saker samtidigt. De hade större problem att organisera sina tankar och filtrera bort irrelevant information. Det visade sig att de till och med växlade långsammare mellan uppgifterna. Träning gav alltså inte färdighet!

Förutom att vi blir långsammare av multitasking blir vi också mindre smarta. En studie vid London University visade att ständigt mejlande och sms-ande minskade den mentala förmågan med i medeltal 10 punkter i ett IQ-test. Det är lika mycket som man tappar om man rökt marijuana eller haft en sömnlös natt. Många hamnade på en genomsnittlig intelligens hos en 8-åring. Tänk på det nästa gång du skriver till din chef eller till din kund.

Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv. De som vågar ta in och använda kunskapen om hur vår hjärna är kopplad bidrar till smartare och effektivare prestationer. Dessutom blir deras bidrag att fler mår bättre och blir mer empatiska. Viktiga förutsättningar för att vi ska kunna få bukt med den skenande psykiska ohälsan.

Mer om de kopplingarna kommer i mina artiklar framöver.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Medarbetarrapporten 2011 uttrycker mindre tillfredsställelse med ledarskapet på arbetsplatsen, enligt undersökning från Netigate.

 Allt fler svenskar är missnöjda med sin arbetsplats, enligt en ny...

Ulrika Hoffer tipsar om metoder för att njuta av julmaten. Det handlar faktiskt mer om hur du äter, än vad du äter. Juletid är överätartid. Det är härligt att frossa. Att...

Hälsorevisor Stefan Lundström: "Avgränsa problemet och fokusera på de faktorer som gör störst skillnad". Att räkna ut lönsamheten i en friskvårdssatsning kan vara l...

Lotten Odh, expert på hälsa och hormoner: "Vanligt med hormonobalans på jobbet" Har du problem på jobbet med kollegor, personal eller med dig själv...

Torbjörn Åkerstedt, stressprofessor: "Viktigt att göra ingenting under en del av semestern." Sommartider är semestertider, och många hoppas kunna bli kvitt...

Anneli Godman: ”Man kan bränna ut sig av för mycket, för lite eller helt lagom att göra - beroende på hur man hanterar situationen. Man kan bli utmattad i en miljö där ingen ler. Vi har alla ett stort ansvar, nu gäller det att ta det.” Den psykiska ohälsan debatteras flitigt. I många sammanhang kopplat...

Hanna Öhman, personlig tränare och hälsoutvecklare på Niana: "Ju fler 'automatiska' aktiviteter du hittar i din vardag desto mindre tid behöver du lägga på gymmet!" Vår expert på hälsa, Anna Hansson, lämnar den här g...

Mäns och kvinnors hälsomönster liknar varandra allt mer. Graden av jämställdhet i företagen påverkar...

Forskare har identifierat faktorerna som gör medarbetarna friska. Inom arbetsmiljöforskningen har man ofta studerat vilka faktorer som...

Anneli Godman: "Slutsatsen är enkel: vill du fatta kloka beslut, kunna planera med god överblick eller vara en god lyssnare – gör det med fokus." Du är, som van bilförare, ute och kör bil och har samtidigt ett...

  • Planera

Jag tror knappast att jag är ensam i känslan att tiden inte räcker till. Det är omöjligt att lyckas vara framgångsrik i karriären , den perfekta föräldern, en underbar partner och socialt kompetent  - samtidigt.  Det gäller att hitta balansen, göra en kompromiss. Och då behöver du Getting Things Done (GTD).

  • Motivera

Alla människor strävar efter lycka, och oftast sätter vi likhetstecken mellan lycka och att få det vi vill ha. Men är det verkligen så lycka fungerar? Författaren och forskaren Dan Gilbert, som bland annat har skrivit boken ”Snubbla på lyckan”, berättar i sitt TED Talk att forskningen ger en helt annan bild. Vi människor tenderar att överskatta skillnaden mellan olika livssituationer – vi tror att det vi drömmer om kommer att göra oss mycket lyckligare än alla andra alternativ. I själva verket har vi ett ”psykologiskt immunförsvar” som ser till att vi lär oss att bli lyckliga med det vi får. Man kan kalla det för ”syntetisk lycka” – men forskningen tyder på att den är lika autentisk som ”naturlig” lycka, förklarar Gilbert.

  • Motivera

Kan positivt tänkande vara någonting… negativt? Det låter kontraintuitivt, men faktum är att den rörelse inom självhjälpsindustrin som förespråkar positivt tänkande har fått utstå allt hårdare kritik på senare år. Visst ska man försöka se livet från den ljusa sidan – men att konstant tränga undan negativa tankar är direkt skadligt, menar kritikerna. Ett alternativt förhållningssätt är att anamma ”emotionell rörlighet”. Låt tankarna komma, försök inte blockera dem – men låt dem heller inte styra ditt liv.

  • Ledarskap

Har du någonsin lagt märke till hur små barn tillbringar en hel del tid åt att tala om "en dag"?
"En dag ska jag vara tillräckligt stor för att åka på den där resan.”
"En dag kommer jag att kunna fatta mina egna beslut."
"En dag kommer jag att ha en ponny."
När du är ett litet barn, vill du vara en stor vuxen. Du behöver inte ägna uppmärksamhet åt detaljerna i vuxenlivet. Du ser bara att vuxna - stora människor - får fler privilegier, får ha roligare.
Vad vi inte förstår förrän vi är vuxna är att det finns ett pris att betala för att växa upp.

  • Motivationsbloggen

Nog för att schack för tankarna till Bergman och döden, men denna ruta ska du inte ducka. Då kommer dämonerna och biter dig där bak. Schackrutan handlar om styrdokument och ramar, ledarskap och business intelligence. Men ofta kopplas styrdokument inom jämställdhet – som till exempel jämställdhetsplaner – snarare ihop med hyllvärmare än med ett företags affärsidé och kärnverksamhet.

  • Motivera

För att lyckas med det man vill i livet måste man ha en fantastiskt god självkänsla. Åtminstone är det vad vi har fått lära av självhjälpsindustrin de senaste decennierna. Problemet är att det vi tror är självkänsla ofta förvandlas till någonting helt annat – exempelvis narcissism, självupptagenhet och perfektionism. Detta kan i slutändan leda till att vi blir extremt självkritiska och känner oss otillräckliga.
På senare år har dock flera forskare föreslagit ett alternativ: Självmedkänsla.

  • Motivera

Att förändra sitt beteende är egentligen ganska enkelt – det svåra är att upprätthålla den önskade förändringen. Ofta har vi orealistiska förväntningar och överskattar vår egen förmåga till självkontroll. När vi sedan återfaller i dåliga vanor, vilket vi tenderar att göra, ser vi det som ett bevis på att vi helt enkelt inte kan förändras. Men risken för bakslag finns alltid med som en naturlig del av förändringsprocessen, och man bör räkna med att de kommer. För att lyckas med förändringen krävs det därför att man planerar för motgångarna.

  • Ledarskap

På 90-talet var koncept som knowledge management och intellektuella kapitalet i ropet. Det följdes av kompetens management samtidigt som organisatoriskt lärande och lärande organisation fick en återfödelse. Aktuellt nu är talent management. Nya koncept dyker upp hela tiden; de kommer och går. Är det kejsarens nya kläder? Något nytt och märkvärdigt som i själva verket inte är annat än nya benämningar på gamla fenomen?
Oavsett vilket så är medarbetarna företagets viktigaste tillgång. Men inte medarbetarna per se. Det är medarbetarnas förmåga att åstadkomma (mer)värde, bidra till verksamhetens utveckling och kreera innovativa erbjudanden till nytta för kunden som utgör tillgången. Det är förmågan – kompetensen, motivationen, talangen – som gör skillnaden.

  • Motivera

Alla vill bli lyckliga. Rätten att sträva efter lycka är till och med inskriven i Förenta staternas konstitution. Men vad är det vi jagar egentligen? Och hur vet vi att det vi jagar, vad den nu må vara, är värt all denna ansträngning, alla dessa våndor? Kanske är det så att lycka är en illusion och att vi istället borde sträva efter livet som sådant, att få känna oss levande.

  • Ledarskap

Som ledare kan du främja nya beteenden och individens utveckling genom att använda dig av så kallade beteendeförstärkare. Det innebär att du på olika sätt uppmärksammar och uppmuntrar beteenden som leder till goda prestationer, och som du därför vill att medarbetaren ska utveckla. Det finns generellt sett sex olika typer av beteendeförstärkare, och dessa ska vi titta närmare på här.

  • Motivationsbloggen

Visby är en förunderlig plats, det vet alla som varit här någon gång. Den gör något med sin besökare – man andas lite lättare. Det är något med havet som gör atmosfären extra syresatt. Så är det alla veckor, men just under Almedalsveckan är vi extremt många som ska andas tillsammans. Men Visby är en luttrad stad och verkar inte nämnvärt påverkad av alla oss som stretar upp och ner i gränderna, hejar på varandra, knyter nya band och debatterar om allt mellan Östersjön och den molnfria himlen.

  • Motivera

Att förändra ett beteende är något av det svåraste en människa kan göra. Alla har någonting de vill ändra på i livet – karriären, äktenskapet, dieten, privatekonomin. Även inom organisationer är förändring ibland lika nödvändigt som det är utmanande. Forskning tyder på att vi i de flesta fall misslyckas. Men egentligen är det inte förändringen i sig som är svår att uppnå, utan det svåra är att slå vakt om framstegen. Vi överskattar vår egen självkontroll, och förr eller senare återfaller vi i våra gamla vanor igen – och tror då att vi har misslyckats en gång för alla.

  • Ledning

Boken 179 år av ensamhet är sprungen ur ett skriande behov av att lyfta berättelser som sällan får höras. Antologin speglar tio kvinnors historier, tankar och strategier för att ta sig fram i den manliga bastionen Handelshögskolan. Under produktionen av boken var 32 av 35 professorer vid Handelshögskolan män - vilket också speglar hur det ser ut på chefsnivå ute i näringslivet. Hur kan vi bryta det mönstret? Vad tar man sig till när möjligheten att göra karriär är så begränsad? Hör redaktörerna till 179 år av ensamhet - Jenny Lantz och Linda Portnoff - samtala med Helena Timander och Marie Alani om boken, drivkraften bakom dess tillblivelse och hur vi kan påverka samtiden för att förändra framtiden.

  • Hälsa

I skrivande stund prunkar grönskan frisk och fräsch utanför mitt fönster. Det är ljuvligt ute i försommarens livskraftiga frodighet. Många vill ut men hinner inte. Sjukdomar och andra hinder kan också göra utevistelsen svårtillgänglig. Men misströsta inte, det räcker att vara nära ett grönområde för att vi ska få del av naturens lugnande och läkande kraft. Äntligen något vi kan få glädje av utan att behöva göra så mycket själva. Byt sjuksalen mot naturens frisk-sal!

  • Kommunicera

Det är återigen dags för vår politikervecka i Visby, Almedalen. En vecka som är så mycket mer än politik. Som är samtal, nätverkande, debatt och framåtanda. För mig som moderator är det fjärde året jag är där och det känns just nu som det roligaste och mest givande Almedalen hittills. Av flera skäl, ett är att många av de ämnen jag leder har en tydlig ambition att komma framåt i sin fråga. Inte bara se det lustfyllda i att höra två sidor tuppfäktas mot varandra, utan att på riktigt hitta fungerande lösningar för en bättre tillvaro framåt. Det är sådana samtal jag gillar att leda och vara en del av.

  • Coacha

Semester! Nästan alla längtar efter ledighet just nu. Vi är lite slitna efter en lång vinter och vår. Men innan vi får ledigt ska allt hinnas med och avslutas. På jobbet ska alla projekt komma i hamn och nya planer sättas i verket. Dessutom ska sommarfester arrangeras, utvecklingssamtalen klaras av och nya rekryteringar inför hösten planeras. På hemmaplan är det studentfirande, skolavslutningar, dagisavslutningar, sociala aktiviteter och planering inför semestrar. Det är som att allting eskalerar ända fram till semesterns första dag när vi äntligen får slappna av. Men det finns saker som kan få dig att varva ner redan innan dess.