Menu

Multitaskare blir sämre - på multitasking

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv."
Multitasking, Anneli Godman

Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar på ett ”bråttommejl” från en kund, kan inte låta bli att kolla en statusuppdatering på Facebook och måste absolut kolla sms:et som dimper ner - det kan ju komma från dagis. Du tänker att du har koll på allt det här samtidigt. Du har hört talas om att hjärnan är neuroplastisk och att vi bygger nya hjärnvägar när vi tränar intensivt på något. Du anser att du blir bättre och bättre på att göra flera saker samtidigt, du övar mycket på det. Tyvärr. Du har fel...

Men varför? En violinist som tränar intensivt på att hantera sin fela får fler hjärnkopplingar i form av både neuroner och synapser i den del av hjärnan som styr vänsterhandens fingrar. En taxichaufför som lär sig hela Londons gatunät får fler kopplingar i hippocampus, som är en viktig hjärnstruktur för minnet.

Då borde det, i rättvisans namn, skapas fler hjärnvägar för multitasking när vi övar på det. Och visst bjuder träningen vissa framsteg, om man vill se det så. Man blir bättre på flera saker, som att göra slut på sin energi fortare, sänka kvalitén på sitt arbete, minska sin IQ, tappa fokus, glömma lättare och dessutom minskar man sin empatiska förmåga. Jag tror och hoppas att det stora flertalet inte vill stärka dessa områden.

Det kan vara tufft att inse att det ligger till så här. Vi tar en sak i taget och tittar på hur det hänger ihop.

När du sitter på mötet kan du självfallet göra allt det där som beskrevs ovan men när du tror att du gör det samtidigt hoppar hjärnan blixtsnabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både kvalité och resurser. Det skapar en del problem. Som att en del av den viktiga informationen kring era framtida kundstrategier går dig förbi och du behöver lägga tid på att ställa frågor som skapar irritation hos andra, som lyssnat.

Du missar också en viktig detalj i kundens mejl och skapar irritation hos densamme för utebliven information istället för att bli hjälte för att du löste ett av kundens problem.

Facebookuppdateringen är helt oviktig men din splittrade hjärna förmår inte bromsa lusten att kika och den hinner uppfatta en fantastisk upplevelse din kompis delar från en pågående resa. Det väcker en tanke, som du inte orkar hejda, på att du borde ta tag i familjens planer för sommarens utlandsresa. När du ser att du fått sms kickar en oro igång att du har ett sjukt barn att hämta på dagis innan du blir varse att det bara var ett reklamutskick.

När mötet avslutas känner du dig onödigt trött eftersom du förbrukat en stor den av den begränsade energi ditt arbetsminne har till sitt förfogande varje dag. Det är också stor risk att du känner dig väldigt splittrad och har svårt att fokusera på vad du ska göra härnäst. Hjärnan fortsätter att hoppa fram och tillbaka och förbruka energi. Du glömmer att du lovat projektledaren att ta fram siffror gruppen skulle ha nytta av inför kommande beslut. När du blir tillfrågad om hur det ligger till känner du dig som en stor bluff och reagerar med ilska mot den som frågar.

Men misströsta inte! Vi kan träna upp vår förmåga att göra flera saker samtidigt, det kan kännas skönt att höra mitt i det här eländet. Men bara så länge det handlar om sådant vi kan utföra automatiskt efter en tids träning. Som att kopiera papper, dricka kaffe och småprata med en kollega samtidigt.

Det funkar tyvärr inte när vi ska tänka, fatta beslut, vara kreativa, samverka empatiskt etc. Det finns ett stort antal studier som slår fast arbetsminnets begränsade resurser och dess oförmåga att utföra flera kognitivt krävande operationer samtidigt, sådana som sker när hjärnan behöver processa inkommande information som inte är lika varje gång; som att fånga upp information under ett möte, detaljerna i ett mejl eller att komma med smarta lösningar och bemöta kritik. Det är också kognitivt krävande att förmå sig själv att bromsa impulsen att kolla FB och sms liksom det är att använda känslobromsen, som vi behöver för att bromsa irrationella och obefogade känsloreaktioner.

Något som verkligen överraskar är att vi faktiskt blir sämre istället för bättre på att hoppa mellan olika uppgifter ju mer vi övar på det. Trots hjärnans förmåga till neuroplasticitet. En relativt ny studie vi Stanford University jämförde multitaskare (sådana som oftast utför flera tankeinvolverande uppgifter samtidigt och verkligen tror sig vara effektiva) med singeltaskare (sådana som oftast väljer att fokusera på en kognitiv uppgift i taget). Studien visade att multitaskarna var sämre på att utföra flera saker samtidigt. De hade större problem att organisera sina tankar och filtrera bort irrelevant information. Det visade sig att de till och med växlade långsammare mellan uppgifterna. Träning gav alltså inte färdighet!

Förutom att vi blir långsammare av multitasking blir vi också mindre smarta. En studie vid London University visade att ständigt mejlande och sms-ande minskade den mentala förmågan med i medeltal 10 punkter i ett IQ-test. Det är lika mycket som man tappar om man rökt marijuana eller haft en sömnlös natt. Många hamnade på en genomsnittlig intelligens hos en 8-åring. Tänk på det nästa gång du skriver till din chef eller till din kund.

Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv. De som vågar ta in och använda kunskapen om hur vår hjärna är kopplad bidrar till smartare och effektivare prestationer. Dessutom blir deras bidrag att fler mår bättre och blir mer empatiska. Viktiga förutsättningar för att vi ska kunna få bukt med den skenande psykiska ohälsan.

Mer om de kopplingarna kommer i mina artiklar framöver.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Fotbollsspelaren Jesper Blomqvist berättar om sin väg från Tavelsjö till storklubbarna Milan och Manchester United. Är det någon som förstår vikten av att sätta upp...

"Stressdoktorn" Tomas Danielsson: Därför är vi så stressade. Svenskar upplever mer stress i arbetslivet än den genomsnittlige europ...

Visualisering kan leda helt fel om du fokuserar på fel saker, visar forskningen. För att uppnå ett mål i livet måste du visualisera framg...

Sömnbrist och trötthet som inte går att vila bort är tidiga varningstecknet, säger forskaren och psykologen Agneta Sandström. Utmattningssyndrom - det vi i dagligt tal kallar utbrändhet - leder till m...

Anställda rör på sig för lite - Previa och Tappa.se startar nationell stegtävling. Hälften av de anställda, 49 procent, har en stillasittande fritid...

Investering i ergonomi lönar sig i längden - viktigt för både viktnedgång och långsiktig hälsa på jobbet. Ergonomiska hjälpmedel är inte bara bra för kroppen – de...

Starta året sockerfritt. Eller försök i alla fall... Det finns nämligen alternativ. Dags att sätta igång kroppen. Kanske har man gett sig själv ett...

Gör en förändring - men alltid utifrån dig själv och din vardag. Bra tips för att få in lite rörelse varje dag. Det kan vara svårt att ta sig all den tid som man kan vilja lägga p...

"Det är hög tid att vi börjar inse att pauser inte tar tid. De ger tid i form av ökad prestationsförmåga, större fokus, bättre inlärning, bättre immunförsvar, bättre hälsa och därmed effektivitet på riktigt. Modiga ledare har börjat ge utrymme för regelbundna pauser redan idag". Februari - influensatider. Överallt är folk sjuka. Jag hör fr...

"Tänk dig att du har skickat flera dokument för utskrift till din skrivare och plötsligt vill att det som står som nummer fem i kön ska komma fram först. Det funkar inte så bra." Hjärnan kan hålla koll på tre till fyra rutinsaker åt g...

  • Motivera

Att få människor att förändra sitt beteende är lättare sagt än gjort. En stor del av våra handlingar sker nämligen på autopilot, vilket gör att goda intentioner och motivation inte räcker för att uppnå permanent beteendeförändring. Ett sätt att komma runt problemet är att sluta försöka förändra beteenden, och istället fokusera på den miljö där beteendena äger rum. Våra handlingar dikteras nämligen i allra högsta grad av hur omgivningen runt omkring oss ser ut. Ju högre upp i köksskåpet kakburken är placerad, desto färre kakor proppar du i dig.

  • Ledarskap

När media rapporterar om näringslivet så handlar det till största del om stora, börsnoterade bolag. Men de allra flesta svenska företag är av en helt annan karaktär – de är ägarledda. Och även om dessa företag inte omsätter lika mycket som de stora jättarna, har de en enorm inverkan på den svenska tillväxten. Så, vad händer när ägaren vill fasas ut ur sin ledande och operativa roll? Hur gör man detta utan att det får negativa konsekvenser? Ett sätt är att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det kan låta som att det betyder ungefär samma sak, men skillnaden är i själva verket väldigt stor.

  • Uppleva

En genomtänkt playlist kan förändra ditt liv. Det hävdar tre amerikanska forskare, som menar att musik kan fungera som terapi och medicin för att lindra stress samt förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

  • Coacha

Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ledarskap

Många företag och organisationer har som självklar rutin att genomföra medarbetarundersökningar. Det görs om inte varje år, så vartannat. Resultatet av undersökningen ger en nulägesbild av hur till exempel organisationen, mål och styrning, vision och värderingar, ledarskapet, kommunikationen, samarbetet och kulturen fungerar. Visas ett ”bra” resultat kan ledning och chefer klappa sig på axeln. Det braiga resultatet är en bekräftelse på att de gör ett bra jobb. Om resultatet är mindre tillfredsställande ses det som ett underlag för att prioritera nya insatsområden. Cheferna – de som får sämst resultat – blir lite av syndabockar, men har ofta rationella förklaringar till att resultatet blev som det blev. Men vilken nytta gör dessa undersökningar egentligen?

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Hälsa

Visste du att tatueringar syns i kroppens lymfkörtlar, vårt rengöringssystem? En rättsläkare kan, utifrån lymfkörtlarna, avgöra var en person varit tatuerad och med vilka färger. Även om tatueringen, eller kroppsdelen, är avlägsnad. Det är väldigt lite vi kan göra med våra kroppar som inte lämnar spår. Detsamma gäller i allra högsta grad våra tankar.

  • Motivera

Kreativt tänkande ger oss möjligheten att spinna fler tanketrådar och väva nya nät av möjligheter, innovationer och åsikter. Hjärnan är ett fantastiskt universum!
Men - när åsikter produceras snabbare än det går att starta en digital grupp - för vad vi tror och hoppas är likasinnade - så har vi samtidigt ibland sagt adjö till perspektivens mångfald. På ett litet klick! För vad är egentligen ett tryck på sändknappen i tusentals inlägg och mikrodebatter? Det är skicka eller inte skicka. Det är ta ställning eller inte ta ställning. Det är att älska eller att inte älska. Det är att trycka - och därmed tycka. Något. Allt. Inget. Eller kanske bara för att…?

  • Ledarskap

Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Motivera

Ett nytt år innebär nya möjligheter, och säkert har du funderat på vilka förändringar du vill göra i ditt liv. Kanske har du till och med avlagt ett nyårslöfte. Och visst är årsskiftet ett bra tillfälle att utvärdera det som varit och bestämma vad man skulle vilja ändra på – men det är många som lurar sig själva när de avlägger nyårslöften. För även om året är nytt så är det fortfarande samma gamla Du som ska genomföra förändringen, och förändring är svårt. Om dina planer är för storslagna så kommer du förmodligen lägga ner projektet innan januari är slut. För att lyckas bör du istället fokusera på den lilla skillnad du kan göra just idag.

  • HR

Långa arbetsdagar och många timmars flitigt övertidsarbete är någonting som vissa nästan skryter om: ”Se på mig, vilken viktig person jag är!” Hårt arbete ger status och anses visa att man är oumbärlig på jobbet. Men faktum är att de långa dagarna är dåliga för oss, på flera sätt. Inte bara för att de utgör ett allvarligt hot mot den fysiska och psykiska hälsan (och därmed mot din arbetsförmåga på längre sikt), utan också för att de utdragna arbetstimmarna skadar vår produktivitet.

  • Coacha

Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga sjukdomen, och även för att agera på rätt sätt om problemet ändå skulle uppstå. Dagens arbetsliv är fullt av stressmoment – högt tempo, omorganisationer, krav på ständig tillgänglighet. Som ledare och arbetsgivare måste man se till att kraven är rimliga och att medarbetarna behandlas som människor – inte som ”slit och släng”-varor. Rent konkret finns det flera åtgärder som kan vidtas inom organisationen för att förhindra att medarbetarna går in i väggen.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap

Söker vi inte alla ”det goda livet”. Ett liv i lycka, harmoni och kärlek. Ett liv där vi kan vara oss själva med alla våra styrkor och tillkortakommanden. Ett liv där vi är ”bra” i både vår storhet och vår litenhet. Men i sökandet efter ”det goda livet” synes vi emellanåt tappa bort vad det är vi strävar efter. Vi försummar helt enkelt den betydande skillnaden mellan mål och medel. Då går vi i blindo.

  • Ledarskap

Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

  • Planera

Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.