Menu

Multitaskare blir sämre - på multitasking

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv."
Multitasking, Anneli Godman

Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar på ett ”bråttommejl” från en kund, kan inte låta bli att kolla en statusuppdatering på Facebook och måste absolut kolla sms:et som dimper ner - det kan ju komma från dagis. Du tänker att du har koll på allt det här samtidigt. Du har hört talas om att hjärnan är neuroplastisk och att vi bygger nya hjärnvägar när vi tränar intensivt på något. Du anser att du blir bättre och bättre på att göra flera saker samtidigt, du övar mycket på det. Tyvärr. Du har fel...

Men varför? En violinist som tränar intensivt på att hantera sin fela får fler hjärnkopplingar i form av både neuroner och synapser i den del av hjärnan som styr vänsterhandens fingrar. En taxichaufför som lär sig hela Londons gatunät får fler kopplingar i hippocampus, som är en viktig hjärnstruktur för minnet.

Då borde det, i rättvisans namn, skapas fler hjärnvägar för multitasking när vi övar på det. Och visst bjuder träningen vissa framsteg, om man vill se det så. Man blir bättre på flera saker, som att göra slut på sin energi fortare, sänka kvalitén på sitt arbete, minska sin IQ, tappa fokus, glömma lättare och dessutom minskar man sin empatiska förmåga. Jag tror och hoppas att det stora flertalet inte vill stärka dessa områden.

Det kan vara tufft att inse att det ligger till så här. Vi tar en sak i taget och tittar på hur det hänger ihop.

När du sitter på mötet kan du självfallet göra allt det där som beskrevs ovan men när du tror att du gör det samtidigt hoppar hjärnan blixtsnabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både kvalité och resurser. Det skapar en del problem. Som att en del av den viktiga informationen kring era framtida kundstrategier går dig förbi och du behöver lägga tid på att ställa frågor som skapar irritation hos andra, som lyssnat.

Du missar också en viktig detalj i kundens mejl och skapar irritation hos densamme för utebliven information istället för att bli hjälte för att du löste ett av kundens problem.

Facebookuppdateringen är helt oviktig men din splittrade hjärna förmår inte bromsa lusten att kika och den hinner uppfatta en fantastisk upplevelse din kompis delar från en pågående resa. Det väcker en tanke, som du inte orkar hejda, på att du borde ta tag i familjens planer för sommarens utlandsresa. När du ser att du fått sms kickar en oro igång att du har ett sjukt barn att hämta på dagis innan du blir varse att det bara var ett reklamutskick.

När mötet avslutas känner du dig onödigt trött eftersom du förbrukat en stor den av den begränsade energi ditt arbetsminne har till sitt förfogande varje dag. Det är också stor risk att du känner dig väldigt splittrad och har svårt att fokusera på vad du ska göra härnäst. Hjärnan fortsätter att hoppa fram och tillbaka och förbruka energi. Du glömmer att du lovat projektledaren att ta fram siffror gruppen skulle ha nytta av inför kommande beslut. När du blir tillfrågad om hur det ligger till känner du dig som en stor bluff och reagerar med ilska mot den som frågar.

Men misströsta inte! Vi kan träna upp vår förmåga att göra flera saker samtidigt, det kan kännas skönt att höra mitt i det här eländet. Men bara så länge det handlar om sådant vi kan utföra automatiskt efter en tids träning. Som att kopiera papper, dricka kaffe och småprata med en kollega samtidigt.

Det funkar tyvärr inte när vi ska tänka, fatta beslut, vara kreativa, samverka empatiskt etc. Det finns ett stort antal studier som slår fast arbetsminnets begränsade resurser och dess oförmåga att utföra flera kognitivt krävande operationer samtidigt, sådana som sker när hjärnan behöver processa inkommande information som inte är lika varje gång; som att fånga upp information under ett möte, detaljerna i ett mejl eller att komma med smarta lösningar och bemöta kritik. Det är också kognitivt krävande att förmå sig själv att bromsa impulsen att kolla FB och sms liksom det är att använda känslobromsen, som vi behöver för att bromsa irrationella och obefogade känsloreaktioner.

Något som verkligen överraskar är att vi faktiskt blir sämre istället för bättre på att hoppa mellan olika uppgifter ju mer vi övar på det. Trots hjärnans förmåga till neuroplasticitet. En relativt ny studie vi Stanford University jämförde multitaskare (sådana som oftast utför flera tankeinvolverande uppgifter samtidigt och verkligen tror sig vara effektiva) med singeltaskare (sådana som oftast väljer att fokusera på en kognitiv uppgift i taget). Studien visade att multitaskarna var sämre på att utföra flera saker samtidigt. De hade större problem att organisera sina tankar och filtrera bort irrelevant information. Det visade sig att de till och med växlade långsammare mellan uppgifterna. Träning gav alltså inte färdighet!

Förutom att vi blir långsammare av multitasking blir vi också mindre smarta. En studie vid London University visade att ständigt mejlande och sms-ande minskade den mentala förmågan med i medeltal 10 punkter i ett IQ-test. Det är lika mycket som man tappar om man rökt marijuana eller haft en sömnlös natt. Många hamnade på en genomsnittlig intelligens hos en 8-åring. Tänk på det nästa gång du skriver till din chef eller till din kund.

Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv. De som vågar ta in och använda kunskapen om hur vår hjärna är kopplad bidrar till smartare och effektivare prestationer. Dessutom blir deras bidrag att fler mår bättre och blir mer empatiska. Viktiga förutsättningar för att vi ska kunna få bukt med den skenande psykiska ohälsan.

Mer om de kopplingarna kommer i mina artiklar framöver.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Omväxling förnöjer – rör dig mer på kontoret! Monotona rörelser och oergonomiska ställningar i en stillasittande...

Högpresterande människor skippar ”att göra”-listorna och gör upp riktiga scheman istället. I dagens arbetsliv är vi på många sätt friare än n...

”Det är tydligt att fokus är en förutsättning för flow och ger oss tillgång till vår potential. Tänk om vi kunde få upp detta på bordet på fler arbetsplatser!” Har nyligen följt en artikelserie i DN om flow. Forskare, konstnärer...

Patrik Nyström: ”Kärnan i de fyra punkterna är att vara där som chef, att gå i tät dialog och satsa tid på att lyssna och ställa frågor. Det kommer att betala sig.” Arbetslivet har det senaste decenniet genomgått stora förä...

Del två i John Maxwells artikelserie: Nyckeln till att maximera din tid och prestation. I min förra artikel delade jag med mig av mitt favoritsätt att...

Svenskarna vill att anställdas hälsa får högre prioritet, visar Sverigestudien. Lagarbete, kostnadsjakt, ansvar och resultatinriktning är de vä...

Ulrika Hoffer tipsar om metoder för att njuta av julmaten. Det handlar faktiskt mer om hur du äter, än vad du äter. Juletid är överätartid. Det är härligt att frossa. Att...

Lena Mangell: ”Om man ständigt är uppkopplad vid datorn eller mobilen, och ständigt fokuserad, blir ’hjärnmuskeln’ utmattad och kan inte vara effektiv.” Har du varit med om att du haft ett problem som du inte vet hur du ska lö...

"Inom neuroleadership, en tvärvetenskaplig disciplin som kopplar samman ledarskap med neurovetenskaplig forskning, pratar man alltmer om utökat uppmärksamhetskapital som en investering för ledare som lever i en komplex värld". Hjärnan är programmerad att hålla fokus på en sak i taget...

Anneli Godman: "Försäkringskassan har beslutat att skapa en aktivitetsbaserad arbetsplats där medarbetarna väljer plats utifrån det arbete som ska göras för stunden". Jag ska villigt erkänna att Försäkringskassan inte precis varit...

  • Motivationsbloggen

Talangerna söker sig främst till de stora och attraktiva företagen. Samtidigt fortsätter dessa arbetsgivare otröttligt att jobba för att attrahera ännu fler, eftersom de vill försäkra sig om att de bästa av alla sökande talanger även i framtiden ska söka sig till deras företag. Men hur är det för alla små och medelstora företag?

  • Ledarskap

I föregående artikel resonerade vi kring hur hjärnan påverkar vårt beteende när förändring är på agendan. Hjärnan gillar belöning och skyr obehag. Att hjärnan dessutom likställer osäkerhet med obehag, gör det än mer begripligt att vi kan upplevas förändringsobenägna utan att egentligen vara ovilliga till förändring. Vi är – via amygdala, hjärnans känslostruktur tillika del av reptilhjärnan – helt enkelt programmerade att undvika det som är jobbigt, besvärligt och osäkert till förmån för det som är roligt, känt och ger kortsiktig belöning.

  • Ledarskap

Internet har med tiden utvecklats från att vara något för några få forskargrupper till att bli något av en livsnödvändighet för de flesta. Men nu kommer motreaktioner. Står hela webben inför en ny fas?

  • Kommunicera

Har du tänkt på hur du ser ut på bild? Ger din bild rätt intryck av dig och får folk nyfikna på dig?
Att bygga sitt nätverk som ledare och företagare är viktigt och kan ge fler kontakter, fler kunder och ökad lönsamhet. Nätverk bara ökar i betydelse. Exempelvis så förmedlas 8 av 10 jobb via nätverk. Det är mycket.

  • Hälsa

Konkret och relevant återkoppling är livsviktigt för hjärnan. Mottagaren belönas med en härlig dopamindusch som ger energi och välmående. Men det finns fallgropar! Så, ge akt på vad och hur du berömmer – hjärnan kommer att sträva efter mer nämligen.

  • Hälsa

Med denna artikel vill jag sticka ut hakan i en fråga som har blivit en ”het potatis” i arbetslivet – det handlar om hälsoundersökningar.
Det är en tradition, inte bara i Sverige utan även internationellt, att regelbundet genomgå medicinska hälsoundersökningar.
I Sverige är det även sedan länge tradition att företag står för denna kostnad för sina anställda, och det finns uttalade eller outtalade krav på detta från såväl anställda som fack.
Det har under senare år diskuterats en hel del gällande hälsoundersökningarnas värde, och de har blivit alltmer ifrågasatta. Kritikerna menar att undersökningarna är olönsamma, medan andra anser att de är strategiskt viktiga för företagen.

  • Innovation

Att jobba med innovation i byggbranschen medför vissa speciella utmaningar, säger Hans Säll, som jobbar som affärsutvecklingschef inom NCC Infra Services. Man gör hellre mer av det man alltid gjort än att hitta nya affärer och marknader. Samtidigt finns det mycket kreativitet bland medarbetarna, och en stor del av Hans Sälls arbete handlar om att identifiera, konceptualisera och lyfta sådant som redan görs på lokal nivå. Han gillar konkretion, och ser en risk att innovationsledarskap i alltför hög grad blir ett ”buzz word” som fylls med för mycket innehåll och därmed blir luddigt.

  • Motivationsbloggen

För några veckor sedan föreläste jag om jämställdhet och jämställdhetsintegrering för en kommun i Sverige, för att publiken skulle engagera sig och inte somna fick de flera gånger under mina en och en halv timmes framförande chansen att prata med den bredvid i bikupor. När jag bad dem att prata upptäckte jag att jag uppmanade dem att prata om vad de kände kring den fakta jag presenterade. Några gånger sa jag tänkte men fler än en gång sa jag kände. Vid fjärde eller femte bikupan bröt en av cheferna in och sa: ”säg inte vad känner ni, säg vad tänker ni!”

  • Ledarskap

De flesta av oss förväntar oss en viss grad av självständighet eller autonomi i vårt arbete. Men vad innebär det egentligen, sett från såväl arbetstagarens som företagets och ledarens perspektiv? Vanligtvis beskriver vi autonomi som frihet att utveckla de arbetsuppgifter och ansvarsområden vi är anställda för att utföra. Autonomi på jobbet handlar också om när och hur vi utför våra arbetsuppgifter, samt om graden av beslut och ansvar som krävs. Känslan av autonomi kan uppfattas på många olika sätt beroende på vem du frågar, vilket gör att det inte finns någon konkret definition – men i generella ordalag betyder det att en anställd kan utöva fri vilja och självkontroll på jobbet. För de flesta individer är det viktigt att de uppfattar och tror att de har valmöjligheter och att det de gör är av egen fri vilja, samt att de äger sina egna handlingar.

  • Ledarskap

Erik Ringertz är VD på Netlight, ett IT-konsultföretag med 800 anställda. Företaget har verksamhet i Stockholm, Berlin, München, Hamburg, Oslo, Helsingfors och London. I dagarna blev han utsedd till Årets VD 2016 i kategorin Stora företag.

  • Ledarskap

Consid AB är ett företag i IT-branschen som startades år 2000. VD, och tillika en av grundarna är Peter Hellgren som just i dagarna utnämnts till Årets VD 2016 i kategorin mellanstora företag. Här kan du läsa om Peters syn på ledarskap och ta del av hans bästa tips.

  • Ledarskap
  • Ledning
  • Innovation
  • Hållbarhet

Tillsammans med Läkarmissionen har vi på Motivation.se tagit fram en film som visar hur tre företag i tre olika branscher jobbar strategiskt med FN’s globala mål i fokus. Vi har alla ansvar för att förflytta oss framåt på ett hållbart sätt och de globala målen fungerar som en bra kompass för företag som lever och verkar i en föränderlig värld. Att inte uppnå målen är inte ett alternativ – så låt oss tillsammans göra det till ett mission possible!

  • Ledarskap

Liza Jonson har varit VD på SPP Fonder i knappt sex år. Under den tiden har hon och hennes medarbetare fått företaget att blomstra och växa. Här berättar hon om sin syn på ledarskap.

  • Ledarskap

Eventet Årets VD 2016 blev en kväll full av intressanta samtal kring FN’s globala klimatmål och ledarskapet som ska ta oss in i en hållbar framtid. På scenen hölls en rad intressanta föredrag och priser till Årets VD i stora, mellanstora och små företag samt Årets Unga VD delades ut. Konferencier var Anna Bellman som ledde gästerna genom en festlig kväll. Se ett reportage av innehållet under galakvällen och ta del av stämningen på  Grand Hôtel den 14 november 2016 när Årets VD firades för femte året i rad.

  • Ledarskap

Mikael Lezdins, 30 år och VD på Energi Funktion Komfort AB, jobbar på som vanligt, dagen efter prisutdelning och Årets VD-galan. Här berättar han vad ett modernt ledarskap innebär för honom och hur framtidens ledare behöver vara.

  • HR

Nyutexaminerade är för unga och oerfarna, och kandidater över 40 har redan passerat sitt bäst före-datum. Trenden på arbetsmarknaden gör att åldersspannet då en arbetssökande är attraktiv, blir allt smalare. En absurd situation som innebär att företag går miste om massa potential.