Menu

Multitaskare blir sämre - på multitasking

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv."
Multitasking, Anneli Godman

Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar på ett ”bråttommejl” från en kund, kan inte låta bli att kolla en statusuppdatering på Facebook och måste absolut kolla sms:et som dimper ner - det kan ju komma från dagis. Du tänker att du har koll på allt det här samtidigt. Du har hört talas om att hjärnan är neuroplastisk och att vi bygger nya hjärnvägar när vi tränar intensivt på något. Du anser att du blir bättre och bättre på att göra flera saker samtidigt, du övar mycket på det. Tyvärr. Du har fel...

Men varför? En violinist som tränar intensivt på att hantera sin fela får fler hjärnkopplingar i form av både neuroner och synapser i den del av hjärnan som styr vänsterhandens fingrar. En taxichaufför som lär sig hela Londons gatunät får fler kopplingar i hippocampus, som är en viktig hjärnstruktur för minnet.

Då borde det, i rättvisans namn, skapas fler hjärnvägar för multitasking när vi övar på det. Och visst bjuder träningen vissa framsteg, om man vill se det så. Man blir bättre på flera saker, som att göra slut på sin energi fortare, sänka kvalitén på sitt arbete, minska sin IQ, tappa fokus, glömma lättare och dessutom minskar man sin empatiska förmåga. Jag tror och hoppas att det stora flertalet inte vill stärka dessa områden.

Det kan vara tufft att inse att det ligger till så här. Vi tar en sak i taget och tittar på hur det hänger ihop.

När du sitter på mötet kan du självfallet göra allt det där som beskrevs ovan men när du tror att du gör det samtidigt hoppar hjärnan blixtsnabbt mellan olika tankeprocesser på bekostnad av både kvalité och resurser. Det skapar en del problem. Som att en del av den viktiga informationen kring era framtida kundstrategier går dig förbi och du behöver lägga tid på att ställa frågor som skapar irritation hos andra, som lyssnat.

Du missar också en viktig detalj i kundens mejl och skapar irritation hos densamme för utebliven information istället för att bli hjälte för att du löste ett av kundens problem.

Facebookuppdateringen är helt oviktig men din splittrade hjärna förmår inte bromsa lusten att kika och den hinner uppfatta en fantastisk upplevelse din kompis delar från en pågående resa. Det väcker en tanke, som du inte orkar hejda, på att du borde ta tag i familjens planer för sommarens utlandsresa. När du ser att du fått sms kickar en oro igång att du har ett sjukt barn att hämta på dagis innan du blir varse att det bara var ett reklamutskick.

När mötet avslutas känner du dig onödigt trött eftersom du förbrukat en stor den av den begränsade energi ditt arbetsminne har till sitt förfogande varje dag. Det är också stor risk att du känner dig väldigt splittrad och har svårt att fokusera på vad du ska göra härnäst. Hjärnan fortsätter att hoppa fram och tillbaka och förbruka energi. Du glömmer att du lovat projektledaren att ta fram siffror gruppen skulle ha nytta av inför kommande beslut. När du blir tillfrågad om hur det ligger till känner du dig som en stor bluff och reagerar med ilska mot den som frågar.

Men misströsta inte! Vi kan träna upp vår förmåga att göra flera saker samtidigt, det kan kännas skönt att höra mitt i det här eländet. Men bara så länge det handlar om sådant vi kan utföra automatiskt efter en tids träning. Som att kopiera papper, dricka kaffe och småprata med en kollega samtidigt.

Det funkar tyvärr inte när vi ska tänka, fatta beslut, vara kreativa, samverka empatiskt etc. Det finns ett stort antal studier som slår fast arbetsminnets begränsade resurser och dess oförmåga att utföra flera kognitivt krävande operationer samtidigt, sådana som sker när hjärnan behöver processa inkommande information som inte är lika varje gång; som att fånga upp information under ett möte, detaljerna i ett mejl eller att komma med smarta lösningar och bemöta kritik. Det är också kognitivt krävande att förmå sig själv att bromsa impulsen att kolla FB och sms liksom det är att använda känslobromsen, som vi behöver för att bromsa irrationella och obefogade känsloreaktioner.

Något som verkligen överraskar är att vi faktiskt blir sämre istället för bättre på att hoppa mellan olika uppgifter ju mer vi övar på det. Trots hjärnans förmåga till neuroplasticitet. En relativt ny studie vi Stanford University jämförde multitaskare (sådana som oftast utför flera tankeinvolverande uppgifter samtidigt och verkligen tror sig vara effektiva) med singeltaskare (sådana som oftast väljer att fokusera på en kognitiv uppgift i taget). Studien visade att multitaskarna var sämre på att utföra flera saker samtidigt. De hade större problem att organisera sina tankar och filtrera bort irrelevant information. Det visade sig att de till och med växlade långsammare mellan uppgifterna. Träning gav alltså inte färdighet!

Förutom att vi blir långsammare av multitasking blir vi också mindre smarta. En studie vid London University visade att ständigt mejlande och sms-ande minskade den mentala förmågan med i medeltal 10 punkter i ett IQ-test. Det är lika mycket som man tappar om man rökt marijuana eller haft en sömnlös natt. Många hamnade på en genomsnittlig intelligens hos en 8-åring. Tänk på det nästa gång du skriver till din chef eller till din kund.

Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv. De som vågar ta in och använda kunskapen om hur vår hjärna är kopplad bidrar till smartare och effektivare prestationer. Dessutom blir deras bidrag att fler mår bättre och blir mer empatiska. Viktiga förutsättningar för att vi ska kunna få bukt med den skenande psykiska ohälsan.

Mer om de kopplingarna kommer i mina artiklar framöver.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Tema:mod - Det är modigt att gå i terapi. Mår du dåligt? Är du inte så glad som du vill vara eller...

Idrottspsykologen Fredrik Sandin om prestation, drivkraft och teambuilding. En elitidrottare måste alltid vara bäst när det verkligen g...

Alexandra Petersson – nutritionisten som jobbat med Gordon Ramsey - tipsar om hur du kommer i balans under de första veckorna på det nya året. Att hitta tillbaka till en sund matglädje och lagom portioner efter jul...

Anneli Godman: "Hjärnans arbetsminne har begränsat med resurser och behöver pauser, för de flesta varje timme, för att orka hålla fokus på det som sker för stunden." I mina samtal med högpresterande personer kommer ofta det här med...

Träning för dig som är 50 plus - förebygg för tidigt åldrande och optimera din energi. Jag fyllde 50 i somras… många blandade känslor. Det är...

Anneli Godman: "När vi andas ut på riktigt är det en signal till hjärnan att faran är över. Amygdala registrerar det och slår ner på aktiviteten. Äntligen lite lugn och vila." Snart är det jul, det har väl inte undgått någon? M...

Stefan Blomberg, psykolog och organisationskonsult: "Mellan 5 och 10 procent utsätts för mobbing på arbetsplatsen." Mobbing på arbetsplatsen är ett dolt men vanligt problem - forskarna...

Anna Frankzén-Starrin: "I hemlighet började jag måla upp bilder i huvudet. Bilder av mig själv joggandes längs gatorna i tajta kläder, chict svettig, med fint springsteg och stark hållning. Verkligheten var mer soffa, Netflix och chips." I oktober, för drygt ett år sedan, såg jag mitt Instagram-...

Britta Lejon, ordförande ST: "Chefer måste få bättre förutsättningar att leda." Befria cheferna från de tidskrävande administrativa uppgifterna -...

"Forskarna konstaterar att förmågan att fokusera ger en känsla av kontroll och kompetens." Med fokustid menas att fokusera på en sak i taget, att ha förm...

  • Innovation

Helena Karlberg är innovationsledare på SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign), men börjar snart sitt nya jobb som VD på Piteå Science Park. I sitt arbete har hon bland annat engagerat sig i social innovation och platsinnovation, som handlar om att skapa attraktiva miljöer som främjar exempelvis integration, jämställdhet och hälsa. Design spelar en central roll i denna utveckling, men hon använder sig också av ”Appreciative Inquiry” – ett förhållningssätt där man utgår ifrån det som fungerar istället för att fokusera på problem.

  • Ledarskap

Möten har blivit en stor stressfaktor i vår arbetsmiljö. En bidragande orsak till det är att vi alltför sällan får någon klar uppfattning om vad syftet med mötet är och varför vi behöver närvara. Utan en tydlig agenda och ett uttalat mål riskerar sammankomsten att bli föga mer än ett utdraget slöseri av tid och energi.
Känner du igen känslan av att komma oförberedd till ett möte efter att precis ha lämnat ett annat? Hur många möten har du suttit på där tiden bara rusar iväg – och när du går där ifrån vet du inte vad ni har beslutat?
Problemet är inte mötena i sig – att träffas regelbundet och konversera är tvärtom ett absolut måste i det moderna kunskapssamhället. Kruxet är istället att folk måste vara införstådda med varför de ska gå på mötet, och hur man håller ett möte som faktiskt ger konkreta resultat.

  • Motivera

Kreativitet är en märklig och svårfångad egenskap hos människan - kanske är det därför kreativa människor så ofta mystifieras. Den forskning som finns i ämnet tyder på att människan är som mest kreativ när hennes logiska tänkande distraheras. Logik är nämligen kreativitetens svurna fiende - och det bästa sättet att komma åt skaparkraften är att lösgöra sig från verkligheten en liten stund.

  • Planera

”What is important is seldom urgent and what is urgent is seldom important.” Men om vi lägger all tid på de brådskande sakerna glömmer vi bort att arbeta med det verkligt viktiga. Så ser vardagen ut för många av oss. David Stiernholm vill lära oss att bli bättre på att prioritera och i sin handfasta föreläsning visar han hur vi kan formulerar specifika, mätbara och tidsbestämda mål - som gör det lättare för oss att prioritera rätt. Och det lätt…

  • Ledarskap

Ofta möter vi Kattis Ahlström i teverutan. Men hon är också en av medlemmarna i juryn för utmärkelsen Årets VD 2016. 14 november får vi veta vilka som utsetts till Årets VD-pristagare, men till dess kan vi ta del av Kattis tankar om ledarskap och om vd-rollen.

  • Ledarskap

Under senare tid har ”entreprenörskap” varit ett omskrivet tema med återkommande frågor som: Vad är nyckeln? Hur blir en entreprenör en entreprenör? Är det kreativitet, uppfinningsrikedom eller innovationsförmåga? Är det en medfödd egenskap få förunnad eller en förmåga vi alla kan utveckla? Vad behöver vi fokusera på för att stimulera entreprenörskap i företag, organisationer och samhälle?

  • Hälsa

De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket sätter mental arbetsmiljö på kartan på ett nytt sätt. Mycket är egentligen inte nytt men man förstärker vikten av att ha koll på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det behövs verkligen! Men vad innebär det egentligen och hur gör man för att anpassa verksamheten så att den lever upp till kraven?

  • Motivera

Att få nej, bli avvisad och bortvald, är bland det mest smärtsamma vi människor vet. Ändå är det en så naturlig del av livet; hela samhället är uppbyggt kring situationer och moment där risken att få ett nej är minst lika stor som chansen att få ett ja. Vem vet hur många gånger vi blir avvisade under en livstid – i kärleken, i arbetslivet och karriären, i våra försök att uppnå lycka och förverkliga våra drömmar. Ingen tycker om att få nobben, och vissa tar det nog extra hårt. Men det finns sätt att hantera smärtan och se till att besvikelsen inte får för stora proportioner.

  • Motivationsbloggen

Jag har arbetat professionellt med jämställdhet sedan 2009 och jag tänkte ta tillfället i akt och dela med mig lite om hur det varit.
Först när jag startade eget företag så besökte jag en av alla dessa stödinstanser som finns. Kostnadsfritt och tillgängligt, i alla fall för oss i större städer, toppen. Tyvärr så var genuskompetensen begränsad och jag fick många frågor om hur jag tänkte med barn nu när jag skulle starta eget… Dessutom fick min budget underkänt, den var för realistisk, ”gör den mer manlig”. Så män är orealistiska?!

  • Kommunicera

Det finns många likheter mellan att vara ledare och elitidrottare - det finns som ledare mycket att lära av idrotten. Men det finns också en stor skillnad i hur idrottare och ledare prioriterar. Medan träning är basfundamentet i all idrott ser vi som ledare oftast inte vitsen i träningarna alls utan går direkt på match - och förväntar oss ändå minst medaljplats. Detta märks tydligt när ledare ska kommunicera och försöka övertyga.

  • Projektleda

Ibland är det svårt att komma över kommentarer och händelser som inträffar. Till exempel om du skulle få en syrlig kommentar om att jobbet som du just avslutat inte gick så bra. Oavsett om du tycker att den som sade det har fel, eller om du kanske tycker att hen har rätt, så ligger det där och gnager. För att kunna hantera sina motgångar måste man ta makten över sin inre röst – och lära sig att det vi kallar ”misslyckanden” istället kan betraktas som användbar feedback.

  • Ledarskap

Det har gått två år sedan Ida Backlund fick utmärkelsen Årets VD. Då var hon vd i sitt eget bolag Rapunzel of Sweden, som hon hade startat sju år tidigare. Ett företag som mycket framgångsrikt säljer löshår och peruker och som också tar socialt ansvar.

  • HR

Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är väldigt viktigt om man vill undvika stress och utbrändhet. Frågan är emellertid hur vi uppnår denna balans. Ofta försöker vi göra det genom att dra en strikt gräns mellan arbetstid och ledig tid, men enligt ny forskning leder det bara till ännu mer stress. Istället bör vi sikta på att integrera de två, menar forskarna.

  • Ledarskap

Förändringsprocesser innebär inte sällan att organisationen upplever ett visst motstånd från medarbetarna. Kanske är förändringen inte önskad eller kanske har man från ledningens sida inte varit tydlig nog med varför den ska implementeras. Om så är fallet, hur kan man vända denna situation till något positivt och utvecklande för verksamheten?
I den här artikeln ska vi titta närmare på ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att bemöta och hantera motstånd vid förändring. Vi tar också hjälp av ett arbetsplatsexempel för att se vilken effekt motstånd har på arbetsmiljön.

  • Coacha

”Man ska alltid ha en plan B!” Det låter som ett väldigt gott råd, eller hur? Men vid närmare eftertanke så är det kanske inte alltid så bra att planera för ett eventuellt misslyckande. Ny forskning visar nämligen att förekomsten av en plan B minskar rädslan för de negativa känslor vi förväntar oss vid ett misslyckande. Därmed minskar också drivkraften att lyckas, menar forskarna. Detta gäller emellertid bara vissa typer av prestationer.

  • Ledarskap

Första gången utmärkelsen Årets VD delades ut, var SPP:s dåvarande vd Sarah McPhee en av de prisbelönta. Hon blev Årets VD 2012, i kategorin mellanstora företag. Utmärkelsen fick henne att reflektera över sitt eget ledarskap. Här kan du läsa mer om hennes syn på vad ett gott och hållbart ledarskap egentligen innebär.