Menu

Bra chefer gör oss lyckliga

Men chefer som är otydliga och dåliga på feedback gör att vi blir olyckliga - både på jobbet och på fritiden, enligt undersökningen Happiness 2015.
Wise Happiness, Ledarskap, HR

Personer som är nöjda med sin chef är mindre stressade och mer motiverade än andra människor. Medarbetare som är missnöjda med chefen blir däremot olyckliga, visar undersökningen Happiness 2015 från konsultbolaget Wise Group. Det som krävs av chefen för att vi ska känna oss nöjda är framför allt tydlighet och feedback, enligt studien, som också visar att vänner, familj och kollegor är den allra viktigaste lyckofaktorn.

Gott ledarskap är viktigt för att organisationen ska göra ett bra arbete och uppnå sina mål. Men chefen har också en avgörande inverkan på hur lyckliga vi är som människor. Det visar konsultbolaget Wise Groups nya undersökning Happiness 2015, som är en kartläggning över sambanden mellan arbete, fritid och lycka.

Chefen är alltså viktig för vårt välmående, både på och utanför jobbet. Många av de tillfrågade i Wise undersökning är nöjda med sin situation på arbetsplatsen idag - 36 procent svarar att de "absolut inte" skulle vilja byta ut sin chef.

- De som är nöjda med chefen har lägre stress och högre motivation. De bryr sig också mindre om sådant som trygghet, lön och förmåner, säger Elisabet Wohlfahrt, som är internkulturchef på Wise Group.

Otydlighet och bristande feedback

Men alla är inte nöjda. Ungefär var tredje deltagare i undersökningen uppger att de vill byta jobb inom två år. Den främsta anledningen till det är att de har en dålig chef; bland personer som vill byta jobb inom två år säger 45 procent att de gärna skulle vilja byta ut sin chef. De som är missnöjda med chefen är också mer stressade och mindre lyckliga än andra - även utanför jobbet.
Det finns två huvudsakliga orsaker till att folk är missnöjda med sin chef, säger Elisabet Wohlfahrt.

- Den första orsaken är otydlighet i ledarskapet, att man inte har tydliga mål. Inom vissa jobb, exempelvis säljyrken, har man väldigt tydliga mål - man vet hur mycket man förväntas sälja. Men i andra yrken är det mer otydligt, vilket kan vara ett problem. Vi vill ju veta var vi är, vart vi är på väg och hur arbetet går. Där har ledaren en viktig roll, säger Wise Groups kommunikationschef, och fortsätter:

- Det andra skälet till missnöje är bristen på feedback - medarbetarna har behov av att bli sedda, förstådda och uppskattade. Jag är övertygad om att alla människor i grunden vill göra ett bra arbete, men för att kunna göra det, känna sig motiverad och kunna utvecklas behöver man också få regelbunden feedback.

Elisabet Wohlfahrt, Wise GroupMånga missnöjda

I förra årets Hapiness-undersökning kunde Wise konstatera att många svenskar känner sig stressade av den otydliga gränsen mellan arbete och fritid.

Detta, menar Elisabet Wohlfahrt, är ännu ett exempel på behovet av tydlighet i ledarskapet. 57 procent av tjänstemännen i undersökningen anser att det är viktigt att ha en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Men tydliga gränser innebär inte nödvändigtvis att man har strikta regler som är lika för alla; man ska komma ihåg att vissa medarbetare blir stressade av att behöva kolla mejlen hela tiden på fritiden, medan andra skulle bli mer stressade av att inte göra det. Det viktigaste, säger Wohlfahrt, är att vara tydlig med vilken grad av tillgänglighet som förväntas (och inte förväntas) av medarbetaren.

Vare sig det beror på otydlighet, bristande feedback eller någonting annat så kan man konstatera att det finns ett betydande antal människor som är missnöjda med chefen och med sitt jobb; 15 procent uppger att de gärna skulle vilja sluta på jobbet nu, idag.

Frågan är då vad man ska ta sig till om man är väldigt missnöjd med sin chef.

- Det är svårt att ge ett generellt svar på det, eftersom situationen ser olika ut för olika människor. Vissa problem går att lösa genom att helt enkelt ta upp det med chefen; otydlighet och bristande feedback är ju två exempel på det. Man ska komma ihåg att även chefer behöver få feedback från sina medarbetare, så man ska absolut ta upp problemen med chefen, säger Elisabet Wohlfahrt, och fortsätter:

- Man behöver inte se sig själv som ett offer för att man har en dålig chef. Du kan göra ett bra jobb ändå och kanske bidra till att lösa situationen, förklarar hon, och tillägger att man också bör tänka sig för när man söker jobb - fundera på om du kommer trivas med chefen innan du fattar ett beslut.

Sociala relationer viktigast

Wise Groups undersökning visar att 15 procent av de tillfrågade är missnöjda med sitt liv. En vanlig orsak till missnöjet är stress, vilket i sin tur ofta beror på hög arbetsbelastning eller missnöje med chefen.

Men majoriteten, 61 procent, är nöjda med sitt liv. 18 procent säger till och med att de är lyckliga. Och den överlägset viktigaste källan till lycka är de sociala relationerna - familjen, vännerna och kollegorna. När deltagarna i undersökningen en dag går i pension och ser tillbaka på sitt arbetsliv tror de att relationen till kollegorna kommer att vara det finaste minnet från jobbet.

Elisabet Wohlfahrt tycker att detta är en god påminnelse om hur viktigt det är att vårda relationen till kollegor och medarbetare. Inte minst som chef bör man ha i åtanke att små detaljer i bemötandet kan ha stor betydelse.

- Jag pratade med en chef som under en tid hade varit stressad och därför glömt bort att hälsa på folk när hon kom till kontoret på morgonen. Det hade gett upphov till enorma rykten på arbetsplatsen. Sådana små saker som att le, hälsa och säga "God morgon!" kan ha väldigt stor betydelse. Det är bara att fundera på hur det känns när man själv bemöts på olika sätt av olika människor - tänk på vilken stor skillnad det gör, säger Elisabet Wohlfahrt.


Du kanske även gillar

Ruth Westberg, Årets Unga VD 2014: ”Självförtroendet blir nog lite större för varje år.” För ett år sedan utsågs Ruth Westberg till Årets Unga VD...

Artikelserie - del 3 av 3. Bengt Karlöf: "Man kan med fog påstå att management är ett så komplext ämne att det inte enkelt låter sig behandlas med sedvanlig vetenskaplig metodik - mycket beroende på att management är en yrkesroll snarare än en vetenskap". Om man utgår från att management består av de tre...

Undersökning visar att svenska företag föredrar flexibla arbetstider. Flexibla arbetstider ökar produktiviteten och ger minskade omkostnader,...

Allt nöjdare med kontoret och chefen. Men yngre medarbetare känner sig understimulerade. Många yngre arbetstagare känner sig understimulerade på jobbet...

Katarina Vangdal, Svenska Golfförbundets Head Coach, ser golfen som ett teamarbete. Att leda handlar främst om relationsbyggande, kommunikation och tydliga...

"Inom neuroleadership, en tvärvetenskaplig disciplin som kopplar samman ledarskap med neurovetenskaplig forskning, pratar man alltmer om utökat uppmärksamhetskapital som en investering för ledare som lever i en komplex värld". Hjärnan är programmerad att hålla fokus på en sak i taget...

Kompetens väger redan idag tyngre än anställningstid, skriver Saco i ny rapport. Debatten om LAS och arbetsrätten är alltför polariserad och f...

Några frågor till vår nya partner Gaia Leadership. "Vi tycker oss se att behovet av framtidens ledarskap redan är här". Gaia Leadership jobbar med ledarutveckling inom både näringsliv och...

”Ett gott ledarskap är att få med hela laget.” Den som vill bli coachad av Tina Thörner kan räkna med att få...

Ewa Braf: "När något blir fel eller inte fungerar som avsett, har vi en tendens att fokusera på, och börjar prata om, problemet". I våras var jag på ett läkarbesök som resulterade i en...

  • Motivera

Alla människor strävar efter lycka, och oftast sätter vi likhetstecken mellan lycka och att få det vi vill ha. Men är det verkligen så lycka fungerar? Författaren och forskaren Dan Gilbert, som bland annat har skrivit boken ”Snubbla på lyckan”, berättar i sitt TED Talk att forskningen ger en helt annan bild. Vi människor tenderar att överskatta skillnaden mellan olika livssituationer – vi tror att det vi drömmer om kommer att göra oss mycket lyckligare än alla andra alternativ. I själva verket har vi ett ”psykologiskt immunförsvar” som ser till att vi lär oss att bli lyckliga med det vi får. Man kan kalla det för ”syntetisk lycka” – men forskningen tyder på att den är lika autentisk som ”naturlig” lycka, förklarar Gilbert.

  • Motivera

Kan positivt tänkande vara någonting… negativt? Det låter kontraintuitivt, men faktum är att den rörelse inom självhjälpsindustrin som förespråkar positivt tänkande har fått utstå allt hårdare kritik på senare år. Visst ska man försöka se livet från den ljusa sidan – men att konstant tränga undan negativa tankar är direkt skadligt, menar kritikerna. Ett alternativt förhållningssätt är att anamma ”emotionell rörlighet”. Låt tankarna komma, försök inte blockera dem – men låt dem heller inte styra ditt liv.

  • Ledarskap

Har du någonsin lagt märke till hur små barn tillbringar en hel del tid åt att tala om "en dag"?
"En dag ska jag vara tillräckligt stor för att åka på den där resan.”
"En dag kommer jag att kunna fatta mina egna beslut."
"En dag kommer jag att ha en ponny."
När du är ett litet barn, vill du vara en stor vuxen. Du behöver inte ägna uppmärksamhet åt detaljerna i vuxenlivet. Du ser bara att vuxna - stora människor - får fler privilegier, får ha roligare.
Vad vi inte förstår förrän vi är vuxna är att det finns ett pris att betala för att växa upp.

  • Motivationsbloggen

Nog för att schack för tankarna till Bergman och döden, men denna ruta ska du inte ducka. Då kommer dämonerna och biter dig där bak. Schackrutan handlar om styrdokument och ramar, ledarskap och business intelligence. Men ofta kopplas styrdokument inom jämställdhet – som till exempel jämställdhetsplaner – snarare ihop med hyllvärmare än med ett företags affärsidé och kärnverksamhet.

  • Motivera

För att lyckas med det man vill i livet måste man ha en fantastiskt god självkänsla. Åtminstone är det vad vi har fått lära av självhjälpsindustrin de senaste decennierna. Problemet är att det vi tror är självkänsla ofta förvandlas till någonting helt annat – exempelvis narcissism, självupptagenhet och perfektionism. Detta kan i slutändan leda till att vi blir extremt självkritiska och känner oss otillräckliga.
På senare år har dock flera forskare föreslagit ett alternativ: Självmedkänsla.

  • Motivera

Att förändra sitt beteende är egentligen ganska enkelt – det svåra är att upprätthålla den önskade förändringen. Ofta har vi orealistiska förväntningar och överskattar vår egen förmåga till självkontroll. När vi sedan återfaller i dåliga vanor, vilket vi tenderar att göra, ser vi det som ett bevis på att vi helt enkelt inte kan förändras. Men risken för bakslag finns alltid med som en naturlig del av förändringsprocessen, och man bör räkna med att de kommer. För att lyckas med förändringen krävs det därför att man planerar för motgångarna.

  • Ledarskap

På 90-talet var koncept som knowledge management och intellektuella kapitalet i ropet. Det följdes av kompetens management samtidigt som organisatoriskt lärande och lärande organisation fick en återfödelse. Aktuellt nu är talent management. Nya koncept dyker upp hela tiden; de kommer och går. Är det kejsarens nya kläder? Något nytt och märkvärdigt som i själva verket inte är annat än nya benämningar på gamla fenomen?
Oavsett vilket så är medarbetarna företagets viktigaste tillgång. Men inte medarbetarna per se. Det är medarbetarnas förmåga att åstadkomma (mer)värde, bidra till verksamhetens utveckling och kreera innovativa erbjudanden till nytta för kunden som utgör tillgången. Det är förmågan – kompetensen, motivationen, talangen – som gör skillnaden.

  • Motivera

Alla vill bli lyckliga. Rätten att sträva efter lycka är till och med inskriven i Förenta staternas konstitution. Men vad är det vi jagar egentligen? Och hur vet vi att det vi jagar, vad den nu må vara, är värt all denna ansträngning, alla dessa våndor? Kanske är det så att lycka är en illusion och att vi istället borde sträva efter livet som sådant, att få känna oss levande.

  • Ledarskap

Som ledare kan du främja nya beteenden och individens utveckling genom att använda dig av så kallade beteendeförstärkare. Det innebär att du på olika sätt uppmärksammar och uppmuntrar beteenden som leder till goda prestationer, och som du därför vill att medarbetaren ska utveckla. Det finns generellt sett sex olika typer av beteendeförstärkare, och dessa ska vi titta närmare på här.

  • Motivationsbloggen

Visby är en förunderlig plats, det vet alla som varit här någon gång. Den gör något med sin besökare – man andas lite lättare. Det är något med havet som gör atmosfären extra syresatt. Så är det alla veckor, men just under Almedalsveckan är vi extremt många som ska andas tillsammans. Men Visby är en luttrad stad och verkar inte nämnvärt påverkad av alla oss som stretar upp och ner i gränderna, hejar på varandra, knyter nya band och debatterar om allt mellan Östersjön och den molnfria himlen.

  • Motivera

Att förändra ett beteende är något av det svåraste en människa kan göra. Alla har någonting de vill ändra på i livet – karriären, äktenskapet, dieten, privatekonomin. Även inom organisationer är förändring ibland lika nödvändigt som det är utmanande. Forskning tyder på att vi i de flesta fall misslyckas. Men egentligen är det inte förändringen i sig som är svår att uppnå, utan det svåra är att slå vakt om framstegen. Vi överskattar vår egen självkontroll, och förr eller senare återfaller vi i våra gamla vanor igen – och tror då att vi har misslyckats en gång för alla.

  • Ledning

Boken 179 år av ensamhet är sprungen ur ett skriande behov av att lyfta berättelser som sällan får höras. Antologin speglar tio kvinnors historier, tankar och strategier för att ta sig fram i den manliga bastionen Handelshögskolan. Under produktionen av boken var 32 av 35 professorer vid Handelshögskolan män - vilket också speglar hur det ser ut på chefsnivå ute i näringslivet. Hur kan vi bryta det mönstret? Vad tar man sig till när möjligheten att göra karriär är så begränsad? Hör redaktörerna till 179 år av ensamhet - Jenny Lantz och Linda Portnoff - samtala med Helena Timander och Marie Alani om boken, drivkraften bakom dess tillblivelse och hur vi kan påverka samtiden för att förändra framtiden.

  • Hälsa

I skrivande stund prunkar grönskan frisk och fräsch utanför mitt fönster. Det är ljuvligt ute i försommarens livskraftiga frodighet. Många vill ut men hinner inte. Sjukdomar och andra hinder kan också göra utevistelsen svårtillgänglig. Men misströsta inte, det räcker att vara nära ett grönområde för att vi ska få del av naturens lugnande och läkande kraft. Äntligen något vi kan få glädje av utan att behöva göra så mycket själva. Byt sjuksalen mot naturens frisk-sal!

  • Kommunicera

Det är återigen dags för vår politikervecka i Visby, Almedalen. En vecka som är så mycket mer än politik. Som är samtal, nätverkande, debatt och framåtanda. För mig som moderator är det fjärde året jag är där och det känns just nu som det roligaste och mest givande Almedalen hittills. Av flera skäl, ett är att många av de ämnen jag leder har en tydlig ambition att komma framåt i sin fråga. Inte bara se det lustfyllda i att höra två sidor tuppfäktas mot varandra, utan att på riktigt hitta fungerande lösningar för en bättre tillvaro framåt. Det är sådana samtal jag gillar att leda och vara en del av.

  • Coacha

Semester! Nästan alla längtar efter ledighet just nu. Vi är lite slitna efter en lång vinter och vår. Men innan vi får ledigt ska allt hinnas med och avslutas. På jobbet ska alla projekt komma i hamn och nya planer sättas i verket. Dessutom ska sommarfester arrangeras, utvecklingssamtalen klaras av och nya rekryteringar inför hösten planeras. På hemmaplan är det studentfirande, skolavslutningar, dagisavslutningar, sociala aktiviteter och planering inför semestrar. Det är som att allting eskalerar ända fram till semesterns första dag när vi äntligen får slappna av. Men det finns saker som kan få dig att varva ner redan innan dess.

  • Motivationsbloggen

Det som ligger närmast till hands när vi tänker trivsel på jobbet är ofta det sociala samspelet. Hur känns det att gå till fikarasten och vad pratar vi om där? Tyvärr följer alla maktordningar och normer med oss även till kaffemaskinen. Inte minst i form av lappar av typen: DIN MAMMA JOBBAR INTE HÄR! Vilket egentligen är ett uttryck för ojämlik fördelning av arbete i fikarummet.