Menu

Strutsmetoden – en mänsklig försvarsmekanism

Jeanette Fors-Andrée: ”Makthavare och beslutsfattare som springer och gömmer sig och som i panik kör ner huvudet i sanden, har ofta fallit tillbaka i sitt naturliga beteende.”

Strutsmetoden är en naturlig mänsklig försvarsmekanism. Ett beteende som de allra flesta av oss hamnar i när vi möts av en kris. Men hur du som företagsledare eller chef bryter det mänskliga naturliga beteendet är avgörande för hur framgångsrik din krishantering och kriskommunikation blir.

I mitt tidigare inlägg om förtroendekriser beskrev jag de vanligaste misstagen som företag och ledare begår i sin krishantering: Ansvariga personer som vägrar ställa upp på intervjuer. Ledare som springer och gömmer sig och duckar för kärnfrågorna som ställs och måste hanteras. Makthavare och beslutsfattare som lägger locket på och tvingar sig själva in i en försvarsställning som inte kan uppfattas på annat sätt än att de har gjort fel. Helt självförvållat. Personer i ledande befattningar som ljuger eller döljer sanningen när den hinner ikapp. Toppdirektörer som tappar kontakt med verkligheten och skyller på media istället för att reda ut vad som har hänt.

Jag berörde också några av orsakerna bakom misstagen. Ofta bottnar misstagen i en osund företagskultur, ett förlegat ledarskap, makthavare som tappat fotfäste och/eller den mänskliga försvarsmekanismen. I det här inlägget ska jag fokusera på den sistnämnda, och mest grundläggande, orsaken.

Människans naturliga beteende

Många av de kriser vi ser beror på den mänskliga försvarsmekanismen. På människans naturliga beteende. Ett beteende som vi inte reflekterar över – just för att det är så naturligt. Jag såg det i min forskning om kriskommunikation och förtroendekriser när jag under sju år studerade hur förtroendekriser uppstår, samt intervjuade företagsledare i svenskt näringsliv om kriskommunikation och om varför de agerar som de gör. Jag ser det också dagligen i mitt praktiska arbete som krishanterare och rådgivare för bolag i svenskt näringsliv.

Alla som varit med om en personlig kris vet precis hur det är. När du möts av ett besked om dödsfall i familjen, avsked från jobbet, skilsmässa, svår sjukdom… de allra flesta av oss hamnar i chock och förnekelse och intalar oss själva att det inte har hänt: ”Det kan inte vara möjligt”, ”Nej, det måste vara ett skämt”, ”Det här kan inte hända mig” eller ”Om jag bara sover på saken så blir det bra igen imorgon”.

Man vill helst av allt stänga dörrarna om sig, inte prata med någon, inte synas. Man kan gråta i timmar utan att beskriva det som har hänt i ord, för då blir det ju sant. Och vi vill absolut inte att det ska vara sant. Vissa reagerar tvärtom genom att i panik säga saker som de senare ångrar. Men de allra flesta hamnar i en försvarsmekanism som kan liknas vid strutsmetoden.

Faktum är att denna chockfas, som i snitt kan vara upp till fyra dygn, är människans skyddsmekanism. Det är ett sätt att mobilisera kroppens försvar inför en kommande svår period av bearbetning och acceptans. Det är ett sätt att samla energi för att kunna hantera en fruktansvärd situation. Vi behöver helt enkelt de fyra dygnen.

Ledare måste bryta sitt naturliga beteende

Makthavare och beslutsfattare som springer och gömmer sig och som i panik kör ner huvudet i sanden, har ofta fallit tillbaka i sitt naturliga beteende. Som krisexpert kommer jag in i företag när de är som mest sköra och sårbara. Jag ser paniken och ångesten när drevet går, rädslan för att göra fel, reptilhjärnan som gör att du inte kan tänka klart.

Det är då du känner hur du mest av allt vill fly. Hur den överväldigande känslan paralyserar dig – du kan inte agera eller fatta hållbara beslut. Du kan inte se slutet eller vägen ut. Du ser bara ett svart hål och hör din egen röst: ”Det går åt helvete”. Det är då inte lätt att göra allting rätt. Jag ser tårar i ledningsrummet, vd:ar som tappar kontrollen, makthavare som ringer hem för att varna för en potentiell mediestorm, företagsledare som är rädda för att förlora sitt anseende inför alla som betyder något för dem.

När drevet går och krisen är ett faktum är viljan att bara försvinna så överhängande. Ofta beror det på överraskningseffekten och chocken i att plötsligt bli angripen – den mänskliga försvarsmekanismen gör att du agerar fatalt fel när journalister granskar dig i sömmarna och du upplever att du har tappat kontrollen.

Men – och här kommer alltid min poäng till företagsledaren – i din professionella roll har du aldrig råd att tillåta dig själv hamna i en fyra dygns lång chockfas. För du hinner aldrig ikapp stormen och verkligheten som pågår där ute. Ryktet och förtroendet står på spel. Dina varumärkeslöften och kärnvärden hinner ifrågasättas och den bild som du försöker leva upp till uppfattas som osann. Det är precis så förtroendekriser uppstår. Hur du som företagsledare eller chef bryter det mänskliga naturliga beteendet är därför avgörande för hur framgångsrik din krishantering och kriskommunikation blir.

Beslutsfattare måste hitta lösningar istället för att drabbas av handlingsförlamning. De måste snabbt agera istället för att hamna i panik och förnekelse. Individens rädsla för att göra fel, eller bli påkommen med att göra fel, är så otroligt djupt rotad. För ledare och chefer får den rädslan farliga konsekvenser.

Jag får ofta frågan: ”Men är det verkligen möjligt att förändra ett så pass starkt, automatiskt, naturligt mänskligt beteende?”

Absolut. Jag ser ju att det fungerar. Genom att medvetandegöra dina invanda mönster kan du göra det aktiva valet att i vissa situationer agera annorlunda. Motivationen att vilja agera annorlunda kommer då från vetskapen om att det gynnar dig och dina affärer.

Så nästa gång du känner att en kris är under uppsegling och du helst av allt vill gömma dig, lägg din energi på att ta reda på vad som har hänt och hur det kunde hända. Börja hantera här och nu. Gör din analys. Ställ de mest väsentliga och kritiska frågorna som måste ställas.

Formulera hållbara budskap och argument. Utgångspunkten ska alltid vara att förklara hur det ligger till – inte undvika media. Ju bättre förberedd du är och ju bättre din analys är, desto bättre kan du motivera dina beslut och åtgärder och hålla en tydlig riktning i din kommunikation.

Om du vill fördjupa dig mer i det här ämnet, läs gärna mina ledarskapsböcker ”Modern kriskommunikation” eller ”Praktisk kriskommunikation” där jag beskriver hur ledare och chefer bäst bryter sin naturliga mänskliga försvarsmekanism.


Du kanske även gillar

Del 3 i serien om beteendemönster. I den tredje och sista delen i artikelserien om beteendemönster forts...

Långsiktighet och förtroende är nyckeln till medarbetarengagemang, säger Richard Berglund. Stora organisationer har svårt att engagera sina medarbetare, enligt en...

Stefan Thorberg, Inspiration Company: Spelet som drivkraft – gamification för ökad motivation. Mixa affärsnytta med ”glimten i ögat”. En spännande trend just nu är det relativt nya fenomenet gamification...

Viktigt att blanda upp envägskommunikationen med mer interaktiva inslag. Allt fler inser fördelarna med medskapande möten och konferenser....

Trendspanare Kjell Lindström: "Nu börjar vi se en ljusning. I veckans nummer av tidskriften Fokus meddelas nämligen att sekreteraryrket är på väg tillbaka. Är det så att en insikt börjar spridas om att även chefer tillhör människosläktet." Chefernas arbetssituation har varit en ständig källa till bekymmer de...

44 procent av svenskarna tycker att de har haft en lyckosam karriär, enligt en undersökning från LinkedIn. Vilka är de viktigaste egenskaperna för att nå framgång i...

Lös konflikterna med lathundsbaserad medling. Många chefer och ledare tycker att konflikter är svåra att...

Italiens förre premiärminister har inte gett upp - men är mer pressad än någonsin. I 20 år har italiensk inrikespolitik dominerats av en enda man: Silvio...

Subtila medel som gör avtryck. Ewa Braf skriver om kommunikation som väcker motivation. Det finns många former av prefix till begreppet ledarskap:...

Marie Alani och Helena Timander: "Vi anser att kulturen sitter i huvudet på folk som mentala, oftast omedvetna, övertygelser. Övertygelser kan man förändra och luckra upp, men det kräver en del mod att våga." ”Varför gör inte medarbetarna som jag bett dem? Vi har ju...

  • Motivera

Sitter du fast i ekorrhjulet? Äta, jobba, sova, dö? I så fall kanske det är dags att du hittar en aktivitet som är stimulerande men ändå fri från krav. Kort sagt: En hobby. Att ha en meningsfull hobby är ett bra sätt att koppla av, öka sitt välmående och samtidigt stimulera sin kreativitet. Det kan också vara ett sätt att utöka sitt nätverk – eller bli lämnad ifred, beroende på vad du behöver. Vilken hobby skulle få dig att må bättre?

  • Planera

För att lyckas i sitt arbete krävs det struktur, och en av grundförutsättningarna för ett strukturerat arbete är att man har koll på allt som behöver göras. Vilket kan vara väldigt svårt om uppgifterna finns utspridda bland post-it-lappar och flaggade mejl, kalendrar och halvfärdiga ”to do”-listor… Hur bringar man ordning i kaoset?

  • Ledarskap

Systemet har skapat en ekvation som inte går ihop. Chefer arbetar som chefer men upplever allt oftare att deras ledarfärdigheter inte kommer till sin rätt. Inom ledarskap har den ena trenden efter den andra avlöst varandra- men ledarskap ska aldrig vara en trend. Det vi behöver är ledarbildning, en kompetens som skapas i en reflekterande människa. Ledarbildning handlar om att medvetet gå in i ledarskapsrollen för att använda sin klokskap och ledarförmåga i skapandet av harmoni och mening för sig själv och medarbetarna i organisationen. På det sättet påverkar ledarskapet verksamheten att ta till vara på den kollektiva intelligensen som får hela organisationen att blomstra. Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? Om detta kommer jag att skriva i mina månatliga artiklar.

  • Projektleda

Är du en sådan som sitter i sista stund och gör klart det där som du har haft lång tid på dig att göra? Vi är många som tid efter annan drabbas av uppskjutarbeteende. ”Men jag har gott om tid!” låter det kanske i början. För att senare övergå i något som kan liknas vid panik: ”Oj, nu är det bråttom!” Det här är inget ovanligt beteende, och problemet kan uppstå av och till för många människor. Vissa dagar kan det vara väldigt svårt att få saker gjorda, medan det i andra sammanhang – och med andra uppgifter – känns lättare att bli klar i tid. Men varför skjuter vi upp saker – och hur kan vi lära oss att ta tag i uppgifterna i tid?

  • Projektleda

”Innovation” och ”kreativitet” är ord som ligger i tiden. Företag och organisationer talar gärna om dessa begrepp som nyckelfaktorer för att lyckas med ett projekt. Men när det väl kommer till kritan så är det inte ovanligt att kreativa idéer snarast betraktas som ett störningsmoment. Inte för att den rätta viljan saknas – utan för att projekt också ställer krav på att leverera i tid och att följa uppsatta mål. Frågan är – hur uppnår man rätt balans mellan kreativitet och leveransfokus? Och vad krävs av projektledaren för att upprätthålla den balansen?

  • Motivationsbloggen

När vi talar om förändring och befintliga skillnader mellan människor så är ofta tid en aspekt som diskuteras. Det ordnar sig med nästa generation, förändring måste få ta tid eller varför inte klassikern Rom byggdes inte på en dag?

  • Hälsa

Går det att lära gamla hundar att sitta? Kan man till exempel förändra sitt eget beteende så att stressen minskar, så att man mår bättre och känner sig mer vänligt stämd när motsatsen har blivit alltför vanlig? Eller kan man förändra så att den rädsla som media piskar upp inte får fäste? Det är förstås vanskligt att säga aldrig eller alltid om det ena eller det andra. En sak kan vi dock vara helt säkra på. Om vi verkligen vill kan vi förändra och lära gamla hundar både att sitta och ligga!

  • Motivera

Inom självhjälp och personlig utveckling har det länge funnits en nästan dogmatisk tro på begreppet viljestyrka. Denna egenskap, som är tätt sammanknippad med begreppet självkontroll, sägs ofta vara helt avgörande för människors framgång. Om du vill uppnå eller förändra någonting så ska du peppa upp dig själv till max och sedan gå på ren vilja. Misslyckas du? Ja, då får du skämmas lite. Då vill du inte tillräckligt mycket. Men tänk om viljestyrka i själva verket är överskattat? Tänk om vi rent av gör det svårare för oss själva när vi försöker göra saker på ren vilja?

  • Ledarskap

2016 var året flera av våra älskade musikidoler gick bort på tok för tidigt, David Bowie, Prince, Leon Russel, Leonard Cohen, George Michael, Freddie Wadling med flera. Det var ett skitår om vi tittar till läget i Syrien, hemska terroristattacker, en narcissistisk, bakåtsträvande sexist på presidentposten i det stora landet i väst med tillgången till kärnvapenkoder, Brexit, polarisar som smälter i allt högre takt, Zika virus-utbrott och främlingsrädsla och vi upplevde ett katastrofår ur ett klimatperspektiv, aldrig har det varit varmare, vi lever med politisk instabilitet och opinionsinstitut som missar det mesta ovan.

  • HR

Är du för gammal för att lyckas i karriären? Eller för att börja om på nytt? Eller för att över huvud taget förverkliga dina drömmar? Ålder är klurigt. I takt med att åren går blir vi mer erfarna och kompetenta, men samhällets negativa syn på åldrande gör att vi lätt tvivlar på om vi verkligen har samma möjligheter idag som när vi var 20 eller 25. Huruvida du är för gammal eller inte beror förstås delvis vad det är du vill uppnå, men generellt sett ger forskningen ganska hoppingivande besked till den som tror sig ha passerat sitt bäst före-datum.

  • Motivera

Emotionell intelligenskvot, EQ, kan beskrivas som förmågan att känna igen och hantera sina känslor. Forskningen visar att människor med hög EQ har större möjligheter att lyckas i karriären, bättre ledaregenskaper samt högre grad av lycka och välmående. Men lugn - den emotionella intelligensen går åtminstone delvis att träna upp genom självhjälp, coachning och kognitiv beteendeterapi.

  • Motivera

Aldrig tidigare i historien har så många människor haft så goda möjligheter att, som det heter, ”förverkliga sig själva”. Men denna nya värld där ”vem som helst kan bli vad som helst” – åtminstone i teorin – har också en mörk sida: Statusångest. För ju större möjligheter vi har att själva uppnå framgång och lycka, desto mer klandrar vi oss själva om vi inte lyckas. Inte nog med det – i ett meritokratiskt samhälle blir vi också mer dömande mot andra människor som inte har lyckats i livet.

  • Ledarskap

Vad är det som gör att du trivs på jobbet och med dina kollegor? Vad är annorlunda mellan att känna sig vingklippt och kvävd kontra att få blomstra och bidra? När upplever du passion och energi i det du gör och med dem du är tillsammans med? Vad är skillnaden som gör skillnad?

  • Ledarskap

Många gångar har jag tänkt; Hur svårt kan det vara? Varför kan inte alla bara göra som vi kommit överens om? Vad är det som gör att vissa medarbetare vill gå mot strömmen på jobbet – trots att vi som ledare tycker att vi skapar de allra bästa förutsättningar för alla? Jag har tänkt mycket på detta och det finns säkert många flera orsaker än jag kan komma på. Men eftersom beteenden är situationsutlösta blir min slutsats att situationerna har förändrats över tid. Vi blir alltmer varandras arbetsmiljö.

  • Projektleda

Så här efter årsskiftet, har du planer på att öka den personliga effektiviteten på jobbet? Tänk dig ett 2017 där du ägnar mer tid åt sysslor som ger utväxling, där 20 procent insats ger 80 procent effekt istället för tvärtom, ett förhållande som visat sig vanligt på arbetsplatser. Om du menar allvar och är beredd att jobba på en förbättring, har du den första motivationsfaktorn på plats. De övriga två handlar om att tro att det är möjligt och att undanröja hinder. Genom att använda fakta från både hjärnforskning och psykologi, ökar du chansen att lyckas

  • Motivera

Vad gör en människa originell? Hur kommer det sig att vissa har så mycket mer udda och geniala idéer än oss andra, och dessutom är så bra på att genomföra idéerna? Psykologiprofessorn och författaren Adam Grant har studerat dessa människor grundligt, och presenterar sina slutsatser i boken ”Originals: How Non-Conformists Move the World”. Grant förklarar att originella människor inte alls är de hurtiga hyperoptimister som många föreställer sig. Tvärtom – de är ofta långsamma, försiktiga och fulla av tvivel. Vilket delvis är hemligheten bakom deras framgångar.