Menu

Pratbart #14 - Globala målen: Mission possible

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap.

I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, hållbarhetsexpert och ordförande för regeringens delegation för genomförandet av de nya FN-målen och Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. De samtalar med Marie Alani och Helena Timander om hur vi som företag och individer kan arbeta med de globala målen i den konkreta vardagen. Du som lyssnar får kunskap om de utmaningar vi står inför - såväl globalt som i det lilla. Alla steg som tas i rätt riktning är viktiga för en hållbar jord nu och i framtiden. Och för att resan ska lyckas behöver vi modiga ledare med den etiska kompassen påslagen i alla frågor.

Helena Timander har en bakgrund inom marknadsföring, ekonomi och HR och Marie Alani inom varumärke och kommunikation. Den gemensamma faktorn är en passion för entreprenörskap, kreativitet och utveckling. Tillsammans driver de konsultbolaget och förlaget Vision Takeoff och hjälper företag att använda sin kultur som hävstång för bättre affärer. De är även författare och flitigt anlitade föreläsare och workshopledare.

Ladda ned som podcast eller lyssna online!

Ett kort sammandrag av poddens innehåll hittar du här:

I Pratbart #14 hör du Marie Alani och Helena Timander samtala kring de Globla målen och hur individer och företag kan arbeta med dessa för att hjälpa världen mot fred och hållbarhet. Gäster i studion är Parul Sharma som är människorättsjurist. Tdag jobbar hon hos Advokatfirman Vinge som rådgivare och är ordförande för regeringens delegation för Agenda 2030, och Pär Larshans som har jobbat 20 år med hållbarhetsfrågor och har den sociala dimensionen och miljöaspekten nära hjärtat. Idag är han hållbarhetschef på Rang-Sells.

Marie Alani inleder avsnittet med att ge en kort bakgrund kring de Globala målen.

- De globala målen – 17 stycken med 169 delmål - antogs 2015 av världens stats- och regeringschefer vid FN’s toppmöte i New York. Syftet är att fram till 2030 ta oss till en fredligare och mer hållbar värld. Målen är framtagna med tre dimensioner i åtanke – den sociala, ekonomisk och miljömässig.

Hur bryter vi ner målen för att kunna använda dem i våra verksamheter och företag? Och vad betyder de här målen på företagsnivå?

- De betyder framförallt att alla företag kan skapa samhällsnytta genom att mappa sin egen verksamhet mot målen och verkligen bidra och ta ansvar för sin egen del. Vad kan just din verksamhet vara med och påverka? Var kan vi göra mest nytta? Målen hjälper oss också att förstå att det här ansvaret måste tas av alla länder. Vi pratar inte längre om utvecklingsländerna, som det handlade om när Milleniemålen sattes. Det här handlar om alla länder i världen, säger Pär Larshans.

- Det måste också till en väsentlighetsanalys som gör att bolagen kan se vitsen och relevansen med de 17 målen i sin verksamhet. Alla målen kommer ju inte att vara tillämpliga i alla företag. Företagen kan ha ett tvåfaldigt intresse i att jobba mot målen – det handlar om att se hur vi kan bidra och vad som är vårt ansvar. Hur kan vi bidra till en hållbar värld i vardagen och hur tar vi ansvar i alla våra processer? Ansvarsdelen är inte alltid lika charmig att prata om när det gäller hållbarhetsmålen, säger Parul Sharma.

Målen är ganska nyligen satta – men hur står sig Sverige i detta? Hur medvetna är vi idag?

- Jag upplever att svenska företag är väldigt skarpa när det gäller miljö- och klimatfrågan och där sker också mycket innovation. Däremot upplever jag att Sverige ligger långt efter när det gäller mänskliga rättigheter och antikorruptionsfrågor. Vi har oerhört liten stabilitet i de frågorna och mycket begränsad kunskap på området, fortsätter Parul Sharma.

- Sverige som nation måste synkronisera regler och praktik på ett bättre sätt. Regeringen presenterande nyligen en strategi för hållbar konsumtion och produktion enligt mål 12. Det är bra men i strategin nämns knappt svenskarnas avtryck utanför landets gränser, dvs när vi reser eller exporterar, fortsätter Parul.

Pär Larshans visar med hjälp av olika storlekar på burkar hur det svenska avtrycket ser ut – från individnivå till export och tillverkning. Den absolut största delen av vår miljöpåverkan sker i export och när vi flyttar vår produktion till andra länder.

- Inga medborgare eller nationer kan idag tänka isolerat. Ansvaret tar inte slut för att vi lämnar vårt vardagliga liv och sysslor. Det måste vi prata öppet och ärligt om. I hela vår produktion finns massa saker som vi inte ser och inte riktigt förstår som svenskar. Förtryckande system som är flera hundra år gamla, korruption osv. Bara för att vi sätter en svenska flagga någonstans i världen så innebär inte det att allt sånt försvinner, säger Parul.

Hur ska vi bli bättre på det vi inte är så bra på?

- Under rådande förutsättningar har vi gjort mycket inom nationen Sverige, men vi måste fundera på hur vi kan skapa ett ledarskap som kan säkerställas även inför framtiden. Kan vi garantera att de här förutsättningarna får fortsätta gälla? Där är ledarskapet oerhört viktigt för att bibehålla den yngre generationens engagemang. Ibland blir jag lite orolig att det ”äldre” ledarskapet vi ofta ser idag dämpar utvecklingen. At unga människor ska kasta in handduken för att man ser att ledarskapet inte håller, säger Parul.

- Det handlar mycket om värderingar och ett ledarskap som driver på förändring. Det är jätteviktigt. Det är dessutom det absolut billigaste sättet att rekrytera på. Vi vill visa att vi är med och löser samhällsproblem, det blir en positiv entreprenörsanda och i slutänden slår det självklart även på affären, säger Pär.

- Hållbarhet måste också tillämpas i praktiken. Ett exempel på något som fallerar ganska ofta är work-life-balance. Det här med att jobba övertid, göra mycket representation och komma hem sent till familjen – är det hållbart? Är det gott ledarskap? I värsta fall slår det mot barnen och då svarar vi inte upp mot barnkonventionen. Det handlar om att väga och mäta mot det företagen säger sig vara. Det här är också hållbarhetsfrågor. När vi kommer ner på den här nivån så handlar det om ganska jobbiga saker, men de här frågorna måste också bevaras, säger Parul.

- Målen symboliserar av en ring och det är ju dit vi vill komma – till ett cirkulär ekonomisk hållbarhet. Idag läggs många strategier utifrån motsatsen - ett linjärt tankesätt för att hela tiden putta ekonomin framåt. Vi måste tänka om där. Vi kommer att behöva ett systemskifte. Och alltid ställa oss frågan: Vad är min del i ett cirkulärt flöde? Företag och politik måste sätta sig ner vid samma bord och prata. Annars blir det ”jag löser problemet jag ser” inte det som behöver lösas, säger Pär.

Hur kan då mindre och mellanstora företag göra för att börja?

- Det är en ledarskapsfråga även där. Som mindre företag kan du jobba med filantropi och stötta organisationer. Man ska också titta på hur företaget påverkar i de lika 17 målen. Hur kan du mitigera din påverka? Har du mycket resor, till exempel - finns det möjlighet att dra ner på dem? Finns det något i era resor som inte uppfyller de sociala målen? Det är också viktigt att titta på bidragssidan – hur kan vi aktivt agera för att bidra? Men för små företag, i första hand, skulle jag säga att det är allra viktigast och mest effektivt att genast titta på hur du kan påverka i det du redan gör i din produktionskedja osv. Alla individer påverkar exempelvis mål 15 – vi gör alla ett ekoavtryck på individuell nivå. Hur kan jag som individ minimera det? Vad är vi beredda att uppoffra?, säger Parul och Pär.


Du kanske även gillar

Tio tips för att bli mer hållbar som människa. Be kind to yourself! Vi lever i en tid av extrem förändring och utveckling. Världen...

Stadsmissionen söker företag som vill hjälpa ungdomar att få sitt första sommarjobb. Att göra skillnad och ta sitt sociala ansvar behöver inte alltid vara...

Alla gillar att göra gott Företag som tar ansvar i samhället blir allt vanligare och det ä...

Pratbart #3 – Om värderingsbaserat ledarskap. Marie Dahllöf och Fredrik Palmgren samtalar kring aktivt värderingsarbete i organisationen. Gäster i avsnitt tre av Pratbart är Marie Dahllöf, vd på...

Vår artikelserie om motivation och personligt ledarskap fortsätter. Dominic von Martens pratar hållbarhet. När man talar om motivation, självledarskap och värderingar...

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap. Temat i sjätte avsnittet av Pratbart är riskkapital och vä...

Monica Lingegård, VD Samhall, håller frukostseminarium den 16 september: ”Hållbarhet handlar i grunden om allt som bygger lönsamhet.” Samhalls VD Monica Lingegård utsågs till Årets VD i kategorin...

Årets VD 2014, Stora företag: Jonas Wiström, ÅF. Sedan Jonas Wiström tog över som VD för tolv år sedan har...

Hur briljant din strategi än är… Läs historien om Zappos - det amerikanska skoföretaget som blivit vida kända för sin starka företagskultur, sitt värderingsbaserade ledarskap och sin fantastiska kundservice. Helena Timander och Marie Alani jobbade med bland annat marknadsföring,...

Marie Alani och Helena Timander om vad en företagskultur egentligen är och varför vi ska bry oss om det? IKEA har det, H&M har det och Kinnevik-bolagen har det också. En f...

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.

  • Ledarskap

Ofta har jag undrat över varför vi talar så mycket om ledarskap utan att tala om människan bakom chefen. Människan är i ständig tillblivelse - om hon vill. Det betyder att ditt ledarskap också kan vara i ständig tillblivelse - om du vill. I det ögonblick du sagt ja till en chefsbefattning med personalledaransvar ligger din största framgång i hur du leder dig själv och dina medarbetare, vilket ligger i ledarrollen. Så vem är människan bakom dig som chef och ledare?

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.

Partners

Webbkurser

Litteraturtips