Menu

Pratbart #14 - Globala målen: Mission possible

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap.

I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, hållbarhetsexpert och ordförande för regeringens delegation för genomförandet av de nya FN-målen och Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. De samtalar med Marie Alani och Helena Timander om hur vi som företag och individer kan arbeta med de globala målen i den konkreta vardagen. Du som lyssnar får kunskap om de utmaningar vi står inför - såväl globalt som i det lilla. Alla steg som tas i rätt riktning är viktiga för en hållbar jord nu och i framtiden. Och för att resan ska lyckas behöver vi modiga ledare med den etiska kompassen påslagen i alla frågor.

Helena Timander har en bakgrund inom marknadsföring, ekonomi och HR och Marie Alani inom varumärke och kommunikation. Den gemensamma faktorn är en passion för entreprenörskap, kreativitet och utveckling. Tillsammans driver de konsultbolaget och förlaget Vision Takeoff och hjälper företag att använda sin kultur som hävstång för bättre affärer. De är även författare och flitigt anlitade föreläsare och workshopledare.

Ladda ned som podcast eller lyssna online!

Ett kort sammandrag av poddens innehåll hittar du här:

I Pratbart #14 hör du Marie Alani och Helena Timander samtala kring de Globla målen och hur individer och företag kan arbeta med dessa för att hjälpa världen mot fred och hållbarhet. Gäster i studion är Parul Sharma som är människorättsjurist. Tdag jobbar hon hos Advokatfirman Vinge som rådgivare och är ordförande för regeringens delegation för Agenda 2030, och Pär Larshans som har jobbat 20 år med hållbarhetsfrågor och har den sociala dimensionen och miljöaspekten nära hjärtat. Idag är han hållbarhetschef på Rang-Sells.

Marie Alani inleder avsnittet med att ge en kort bakgrund kring de Globala målen.

- De globala målen – 17 stycken med 169 delmål - antogs 2015 av världens stats- och regeringschefer vid FN’s toppmöte i New York. Syftet är att fram till 2030 ta oss till en fredligare och mer hållbar värld. Målen är framtagna med tre dimensioner i åtanke – den sociala, ekonomisk och miljömässig.

Hur bryter vi ner målen för att kunna använda dem i våra verksamheter och företag? Och vad betyder de här målen på företagsnivå?

- De betyder framförallt att alla företag kan skapa samhällsnytta genom att mappa sin egen verksamhet mot målen och verkligen bidra och ta ansvar för sin egen del. Vad kan just din verksamhet vara med och påverka? Var kan vi göra mest nytta? Målen hjälper oss också att förstå att det här ansvaret måste tas av alla länder. Vi pratar inte längre om utvecklingsländerna, som det handlade om när Milleniemålen sattes. Det här handlar om alla länder i världen, säger Pär Larshans.

- Det måste också till en väsentlighetsanalys som gör att bolagen kan se vitsen och relevansen med de 17 målen i sin verksamhet. Alla målen kommer ju inte att vara tillämpliga i alla företag. Företagen kan ha ett tvåfaldigt intresse i att jobba mot målen – det handlar om att se hur vi kan bidra och vad som är vårt ansvar. Hur kan vi bidra till en hållbar värld i vardagen och hur tar vi ansvar i alla våra processer? Ansvarsdelen är inte alltid lika charmig att prata om när det gäller hållbarhetsmålen, säger Parul Sharma.

Målen är ganska nyligen satta – men hur står sig Sverige i detta? Hur medvetna är vi idag?

- Jag upplever att svenska företag är väldigt skarpa när det gäller miljö- och klimatfrågan och där sker också mycket innovation. Däremot upplever jag att Sverige ligger långt efter när det gäller mänskliga rättigheter och antikorruptionsfrågor. Vi har oerhört liten stabilitet i de frågorna och mycket begränsad kunskap på området, fortsätter Parul Sharma.

- Sverige som nation måste synkronisera regler och praktik på ett bättre sätt. Regeringen presenterande nyligen en strategi för hållbar konsumtion och produktion enligt mål 12. Det är bra men i strategin nämns knappt svenskarnas avtryck utanför landets gränser, dvs när vi reser eller exporterar, fortsätter Parul.

Pär Larshans visar med hjälp av olika storlekar på burkar hur det svenska avtrycket ser ut – från individnivå till export och tillverkning. Den absolut största delen av vår miljöpåverkan sker i export och när vi flyttar vår produktion till andra länder.

- Inga medborgare eller nationer kan idag tänka isolerat. Ansvaret tar inte slut för att vi lämnar vårt vardagliga liv och sysslor. Det måste vi prata öppet och ärligt om. I hela vår produktion finns massa saker som vi inte ser och inte riktigt förstår som svenskar. Förtryckande system som är flera hundra år gamla, korruption osv. Bara för att vi sätter en svenska flagga någonstans i världen så innebär inte det att allt sånt försvinner, säger Parul.

Hur ska vi bli bättre på det vi inte är så bra på?

- Under rådande förutsättningar har vi gjort mycket inom nationen Sverige, men vi måste fundera på hur vi kan skapa ett ledarskap som kan säkerställas även inför framtiden. Kan vi garantera att de här förutsättningarna får fortsätta gälla? Där är ledarskapet oerhört viktigt för att bibehålla den yngre generationens engagemang. Ibland blir jag lite orolig att det ”äldre” ledarskapet vi ofta ser idag dämpar utvecklingen. At unga människor ska kasta in handduken för att man ser att ledarskapet inte håller, säger Parul.

- Det handlar mycket om värderingar och ett ledarskap som driver på förändring. Det är jätteviktigt. Det är dessutom det absolut billigaste sättet att rekrytera på. Vi vill visa att vi är med och löser samhällsproblem, det blir en positiv entreprenörsanda och i slutänden slår det självklart även på affären, säger Pär.

- Hållbarhet måste också tillämpas i praktiken. Ett exempel på något som fallerar ganska ofta är work-life-balance. Det här med att jobba övertid, göra mycket representation och komma hem sent till familjen – är det hållbart? Är det gott ledarskap? I värsta fall slår det mot barnen och då svarar vi inte upp mot barnkonventionen. Det handlar om att väga och mäta mot det företagen säger sig vara. Det här är också hållbarhetsfrågor. När vi kommer ner på den här nivån så handlar det om ganska jobbiga saker, men de här frågorna måste också bevaras, säger Parul.

- Målen symboliserar av en ring och det är ju dit vi vill komma – till ett cirkulär ekonomisk hållbarhet. Idag läggs många strategier utifrån motsatsen - ett linjärt tankesätt för att hela tiden putta ekonomin framåt. Vi måste tänka om där. Vi kommer att behöva ett systemskifte. Och alltid ställa oss frågan: Vad är min del i ett cirkulärt flöde? Företag och politik måste sätta sig ner vid samma bord och prata. Annars blir det ”jag löser problemet jag ser” inte det som behöver lösas, säger Pär.

Hur kan då mindre och mellanstora företag göra för att börja?

- Det är en ledarskapsfråga även där. Som mindre företag kan du jobba med filantropi och stötta organisationer. Man ska också titta på hur företaget påverkar i de lika 17 målen. Hur kan du mitigera din påverka? Har du mycket resor, till exempel - finns det möjlighet att dra ner på dem? Finns det något i era resor som inte uppfyller de sociala målen? Det är också viktigt att titta på bidragssidan – hur kan vi aktivt agera för att bidra? Men för små företag, i första hand, skulle jag säga att det är allra viktigast och mest effektivt att genast titta på hur du kan påverka i det du redan gör i din produktionskedja osv. Alla individer påverkar exempelvis mål 15 – vi gör alla ett ekoavtryck på individuell nivå. Hur kan jag som individ minimera det? Vad är vi beredda att uppoffra?, säger Parul och Pär.


Du kanske även gillar

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap. Temat i sjätte avsnittet av Pratbart är riskkapital och vä...

Hållbarhetsexperten Love Lönnroth, aktuell med ny bok, berättar om hur värderevolutionen påverkar företagen. De senaste decenniernas globalisering har i grunden förändrat vä...

Stadsmissionen och Axfood öppnar en Social Super Market i Stockholm. I Sverige slänger vi varje år hundratusentals ton ätbar mat,...

Malin Lundqvist startade Let's make a difference - samlar in julklappar till mammor och barn på kvinnojourer. Julen närmar sig, och för människor som har det svårt kan...

Användbara tips i snabbformat: som Silver- och Guldmedlem får du boken "Lycklig Lönsamhet" - som pdf eller podcast. Lycklig Lönsamhet är en bok för dig som är det minsta...

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap. Evelina Lindgren är 30 år och vd för aPak och vann utmä...

Percy Barneviks största projekt. Han ångrar fortfarande inte de där 250 miljonerna från ABB....

Årets VD 2016, Stora företag: Erik Ringertz, Netlight. Erik Ringertz är VD på Netlight, ett IT-konsultföretag med 800...

Love Lönnroth: "Koppla hållbarhetsarbetet till affärsutvecklingen." Hållbarhet har blivit ett modeord inom näringslivet idag. Må...

Årets VD 2016, små företag: Liza Jonson, SPP Fonder. Liza Jonson har varit VD på SPP Fonder i knappt sex år. Under den...

  • Ledarskap

I en nyligen genomförd vetenskaplig studie visas att chefer uppfattar sig som ledare men använder den största delen av sin arbetstid till att vara chefer. Hur stämmer det då med ambitionen att vara en kommunikativ chef, en coachande chef, en chef som skapar medarbetarengagemang och som tar sig tid för att ge feedback?

  • Motivera

Att uppnå bestående förändring är något av det svåraste som finns. Podcastprofilen Eric Zimmer vet det bättre än de flesta – han har genomgått en av de svåraste beteendeförändringar man över huvud taget kan tänka sig. I det här korta föredraget berättar han om sina erfarenheter, och förklarar – med utgångspunkt från sällskapsspelet ”Risk” – vilka tre grundläggande strategier man bör använda för att lyckas nå sitt mål och åstadkomma en varaktig förändring i sitt liv.

  • Ledarskap

“Det var en gång en man som bodde i en stuga i skogen. Där levde och arbetade han. Varje morgon klev han upp, klädde sig varmt och gick ut i skogen som fortfarande var mörk och kylig för att samla ved. Väl hemma igen tände han en eld i spisen och väntade tålmodigt på att värmen skulle sprida sig i stugan.
En dag kände han att han fick nog och ställde sig framför spisen och sa:
 – Okej spisen, under alla dessa år har jag varit ute i mörker och kyla om morgonen och samlat ved innan du gett mig någon som helst värme. Nu är det din tur att ge mig något först. Nu sätter jag mig här och väntar tills du har gett mig lite värme innan jag beger mig ut och samlar ved. Du får helt enkelt lita på mig, jag kommer ge dig ved men först måste jag få värme av dig”.

  • Kommunicera

En konferens erbjuder fantastiska möjligheter för en organisation att utvecklas och att möta utmaningar. I en väl planerad och genomförd konferens kan vi hantera komplexa kommunikationsutmaningar, arbeta med verkligt lärande, komma vidare i förändringsprocesser, vara innovativa och skapa genuint engagemang. Samtidigt är konferenser alltid mycket kostsamma, inte minst när man räknar in produktionsbortfallet och effekter av missade målsättningar som en dålig konferens riskerar att medföra. Trots att potentialen med en bra konferens är enorm och kostnaderna skyhöga så planeras många konferenser på rutin och med utgångspunkt från förlegade föreställningar om hur en konferens går till.

  • Ledarskap

Behöver det vara så svårt att visa vem man är? Vet alla vem de är? Tror vi att vi är autentiska, men har en omedveten mask? Vem bestämmer när jag tagit av mig masken? Kommer vi någonsin ta av oss masken helt? Detta är några av de frågor jag fick utifrån min förra artikel ”Släpp sargen och av med masken” – varmt tack för inspiration till fortsatt reflektion.

  • Ledarskap

Begreppet medarbetarskap figurerar numera ofta på våra arbetsplatser. Många gånger utifrån ett tämligen ensidigt perspektiv, det vill säga att arbetsgivaren kräver att medarbetare ska ta ett allt större ansvar och förväntas hantera allt större och mer komplexa utmaningar. Och visst är det så. Gränserna luckras upp mellan det som tidigare var chefens jobb och det som nu medarbetaren bör hantera. Men vad krävs av ledarskapet i och med denna förändring?

  • Ledarskap

Ett grundläggande problem vid allt beslutsfattande är att många människor har en inneboende överdriven självsäkerhet. Många tror att de är bättre på att fatta beslut jämfört med andra individer. Det är detta fenomen som kallas för överkonfidens eller övertro. Detta skapar förstås ett avgörande problem vid alla typer av beslut. Det påverkar nämligen vår vilja att be om hjälp och att samarbeta med andra i teamet eller utanför teamet. Vi tror oss klara av beslut och beslutsfattande på egen hand.

  • Ledarskap

Att genomgå förändringar är ofta tufft och påfrestande för oss människor, eftersom vi har ett behov av trygghet och rutiner. Extra krävande blir det när förändringen är påtvingad utifrån – av en arbetsgivare, exempelvis. En ny amerikansk studie visar att löntagare som genomgår förändringar på jobbet upplever stress och andra hälsoproblem i större utsträckning än andra. Men inte bara det – väldigt många är också misstänksamma när det gäller arbetsgivarens egentliga motiv till att genomföra förändringen, samt skeptiska till utgången av förändringsarbetet.

  • Ledarskap

Jag är alltid fascinerad av hur snabbt spädbarn och barn lär sig. Deras sinnen är öppna, de är så ivriga, så redo att absorbera information. Jag tittar på mina barnbarn när de försöker lära sig någonting ena dagen och behärskar det redan den andra dagen. Om bara vår inlärningskurva fortsatte vara lika brant när vi åldras.

  • Ledarskap

Anna var en framgångsrik och omtyckt mellanchef och hade banat väg för ett nytt steg i karriären. Hon fick ett större uppdrag och en plats i högsta ledningen. Hon var smickrad och stolt över sin befordran, men efter ett tag började hon tvivla. Osäkerheten tog över och hela situationen kändes övermäktigt. Vem och hur skulle hon vara i ledningsgruppen för att passa in? Anna kämpade på och blev mer och mer ambitiös i att leva upp till de förväntningar hon trodde fanns på henne i den nya rollen. Hon tog på sig en mask varje gång hon klev in i ledningsgruppen. Men masken fungerade inte. Tvivlet ökade och därmed stressen. Hon var nära att stiga av.

  • Motivera

Vad krävs egentligen för att bli framgångsrik? Intelligens och talang, skulle nog många säga. Psykologen Angela Lee Duckworth menar dock att det finns en annan egenskap som är minst lika viktig: Ihärdighet. Duckworth bygger sin teori bland annat på sina erfarenheter som lärare och sina studier av framgångsrika människor inom en rad olika områden. Hittills har det inte forskats tillräckligt mycket om det här ämnet, förklarar hon - men genom att öka vår kunskap om hur man bygger upp ihärdighet kan vi ge människor de rätta verktygen för att nå sina mål.

  • Projektleda

Just nu träffar jag väldigt många människor som är bekymrade, stressade och frustrerade över att inte hinna klart allt som måste vara klart. Innan semestern.
Varje år är det många som beklagar sig över att maj månad och tiden fram till midsommar går så fort. Att det är för många lediga dagar. Att det är för många saker som händer samtidigt. Samtidigt med avslutningar i föreningar och skolor så vill vi ju också hinna njuta. Hinna ta den där lunchen, eller gå på det där grillpartyt.

  • Motivera

Kan du visa äkta känslor på jobbet – eller upplever du att du måste fejka positiva känslor och gå omkring med ett påklistrat leende? Frågan kan vara avgörande för hur du mår på jobbet. En ny amerikansk undersökning visar att det finns ett klart samband mellan äktheten i de känslor vi visar på arbetsplatsen och hur väl vi trivs. Om du inte behöver fejka dina känslor så är det 32 procent större chans att du älskar ditt jobb, skriver tidningen Forbes.

  • Ledarskap

”Vi har gjort personlighetstester i vår arbetsgrupp. Det var så bra för att förstå hur olika vi egentligen är. Det blev sååå tydligt att jag är en extrem XYZ och Olle är en typisk ABC och det blir alltid lite svårt när vi ska jobba ihop. Jag vill att det ska hända saker snabbt och är väldigt drivande. Olle är så noga med att analysera allt innan han gör något. Jag har inte alls ro att gå in i detaljer så där som han gör…”

  • Hälsa

Den är ständigt uppe till debatt, den allestädes närvarande stressen. Vad den kostar samhället, hur många offer den skördar, vad vi ska göra åt problemet. Är det nya lagar som behövs eller hårdare regler för arbetsgivarna? Eller ska vi fokusera på vår andning?

  • Ledarskap

Som rubriken antyder så finns det en missuppfattning av vad intelligens egentligen innebär. När jag myntade begreppet ledarintelligens var det efter många års lyssnande och iakttagande, och genom många samtal. Vi talar mycket om ledarskap, vilket vi gjort i alla tider. Ledarskap för mig kan aldrig vara en trend. Däremot finns det ett antal färdigheter, egenskaper, värderingar och insikter som avgör om du är en lämplig ledare eller inte. Lämplig är den som har ett gott hjärta, fast hand, stadiga fötter och huvudet på skaft.
Konstigare än så är det inte.
Inställningen till ledarskap idag uppfattar jag som rationell och med avsaknad av ett medmänskligt perspektiv.
Det är dags att på allvar sluta att underskatta betydelsen av självinsikt för ett gott ledarskap och sluta kalla det medmänskliga för ”flum”!
Låter kanske lite förenklat, men jag ska krångla till det lite i texten som kommer.

Partners

Webbkurser

Litteraturtips