Menu

Motivera

Att få människor att förändra sitt beteende är lättare sagt än gjort. En stor del av våra handlingar sker nämligen på autopilot, vilket gör att goda intentioner och motivation inte räcker för att uppnå permanent beteendeförändring. Ett sätt att komma runt problemet är att sluta försöka förändra beteenden, och istället fokusera på den miljö där beteendena äger rum. Våra handlingar dikteras nämligen i allra högsta grad av hur omgivningen runt omkring oss ser ut. Ju högre upp i köksskåpet kakburken är placerad, desto färre kakor proppar du i dig.

Kreativt tänkande ger oss möjligheten att spinna fler tanketrådar och väva nya nät av möjligheter, innovationer och åsikter. Hjärnan är ett fantastiskt universum!
Men - när åsikter produceras snabbare än det går att starta en digital grupp - för vad vi tror och hoppas är likasinnade - så har vi samtidigt ibland sagt adjö till perspektivens mångfald. På ett litet klick! För vad är egentligen ett tryck på sändknappen i tusentals inlägg och mikrodebatter? Det är skicka eller inte skicka. Det är ta ställning eller inte ta ställning. Det är att älska eller att inte älska. Det är att trycka - och därmed tycka. Något. Allt. Inget. Eller kanske bara för att…?

Ett nytt år innebär nya möjligheter, och säkert har du funderat på vilka förändringar du vill göra i ditt liv. Kanske har du till och med avlagt ett nyårslöfte. Och visst är årsskiftet ett bra tillfälle att utvärdera det som varit och bestämma vad man skulle vilja ändra på – men det är många som lurar sig själva när de avlägger nyårslöften. För även om året är nytt så är det fortfarande samma gamla Du som ska genomföra förändringen, och förändring är svårt. Om dina planer är för storslagna så kommer du förmodligen lägga ner projektet innan januari är slut. För att lyckas bör du istället fokusera på den lilla skillnad du kan göra just idag.

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

Den moderna människan lever i det mest individualistiska samhälle som världen någonsin har skådat. Det är därför inte så konstigt att det populäraste karriärrådet under hela 90- och 00-talet har varit: ”Följ din passion.” Det har varit en fråga om emancipation; borta är den tid då vi skulle gå i våra föräldrars fotspår, eller, som på 1900-talet, följa pengarna. Nu handlar allt om att förverkliga sig själv. Men hur lycklig blir man egentligen av att hela tiden låsa sig vid sina egna behov, intressen och drömmar? Det finns ett karriärråd som går stick i stäv med vår tids hyperindividualism, men som faktiskt är väl värt att fundera på: ”Gör någonting som tillför värde i samhället.”

Hej! Jag är din inre röst. Din intuition. Din inre doktor. Din inneboende välvilja. Din mest innerliga och bästa vän. Jag är den som alltid vill dig väl. Jag är inte särskilt högljudd. Jag är snarare finstämd; jag gillar harmoni. Tyvärr blir jag ofta överröstad av stressens röst och orons röst. Det värsta jag vet är när jag blir överröstad av din inre kritiker. Den är intensiv och skriker oproportionerligt högt. Den klandrar dig i onödan då jag hellre vill att du slappnar av och ser din egen skönhet, godhet och storslagenhet. Jag är här för att påminna dig att du gör ditt bästa.

"Vad ska du bli när du blir stor?" Den frågan har de flesta av oss ställts inför oräkneliga gånger under vår barndom och uppväxt. Vissa kanske fortfarande inte vet svaret. I vårt samhälle finns det en föreställning om att man måste hitta sitt "kall" i livet - men har alla verkligen ett kall? Emilie Wapnick, författare, coach och konstnär, menar att vi gör ett stort misstag när vi intalar människor att de måste välja mellan sina olika passioner och intressen i livet. Mångsysslare, eller multipotentialites som hon kallar dem, har mycket att bidra med i arbetslivet - inte minst med tanke på att kreativitet ofta sker i kopplingen mellan två eller flera vitt skilda kunskapsområden.

Historien är alltid närvarande i en människas liv. Vi har alla ett förflutet som vi bär omkring på, en ryggsäck fylld av minnen, erfarenheter, relationer, framgångar och misslyckanden. Att då och då kasta en blick i backspegeln är helt naturligt – men ibland kan vi bli fast i minnet av den människa vi en gång var. Gamla ”sanningar” om vilka vi är, om hur bra eller dåliga vi egentligen är, riskerar att hålla oss tillbaka i vår strävan efter att leva i nuet med sikte mot framtiden.

Om vi vill bli lyckliga så måste vi först bli framgångsrika, och för att nå det målet så måste vi offra vår personliga lycka och istället slita ut oss till bristningsgränsen – så att vi eventuellt kan bli lyckliga i framtiden. Ungefär så ser det traditionella västerländska framgångsreceptet ut. Men faktum är att receptet är totalt fel och uppochnervänt. Den forskning som finns tyder på att det är lycka som gör oss framgångsrika, inte tvärtom. Om man vill lyckas i livet bör man därför först och främst fråga sig vad som gör en lycklig – vilket kan vara betydligt mindre och enklare saker än man tror.

Kreativitet är en märklig och svårfångad egenskap hos människan - kanske är det därför kreativa människor så ofta mystifieras. Den forskning som finns i ämnet tyder på att människan är som mest kreativ när hennes logiska tänkande distraheras. Logik är nämligen kreativitetens svurna fiende - och det bästa sättet att komma åt skaparkraften är att lösgöra sig från verkligheten en liten stund.

Att få nej, bli avvisad och bortvald, är bland det mest smärtsamma vi människor vet. Ändå är det en så naturlig del av livet; hela samhället är uppbyggt kring situationer och moment där risken att få ett nej är minst lika stor som chansen att få ett ja. Vem vet hur många gånger vi blir avvisade under en livstid – i kärleken, i arbetslivet och karriären, i våra försök att uppnå lycka och förverkliga våra drömmar. Ingen tycker om att få nobben, och vissa tar det nog extra hårt. Men det finns sätt att hantera smärtan och se till att besvikelsen inte får för stora proportioner.

Vi lever i en ny tid. Och så plötsligt – en ny tid igen! När drönare flyger in med Amazons bokpaket, pyttesmå innovationer knackar på nanodörren och digitaliseringen sprutar ut nya affärsmodeller på löpande band så ändras allt och hela tiden. Från steg – till steglöst.

Självhjälpsindustrins budskap innehåller ofta ett löfte om att ta fram superhjälten i var och en av oss: ”Du kan bli störst, bäst och vackrast! Du kan bli Stålmannen!” Människor som försöker följa en sådan linje blir i bästa fall produktiva men ytliga, i värsta fall sönderstressade perfektionister. Det som saknas i ekvationen är sårbarhet. Att vara autentisk och våga visa sig sårbar är den kanske viktigaste komponenten i alla mänskliga relationer – och därmed en helt omistlig egenskap för den som vill lyckas i arbetslivet.

Alla människor strävar efter lycka, och oftast sätter vi likhetstecken mellan lycka och att få det vi vill ha. Men är det verkligen så lycka fungerar? Författaren och forskaren Dan Gilbert, som bland annat har skrivit boken ”Snubbla på lyckan”, berättar i sitt TED Talk att forskningen ger en helt annan bild. Vi människor tenderar att överskatta skillnaden mellan olika livssituationer – vi tror att det vi drömmer om kommer att göra oss mycket lyckligare än alla andra alternativ. I själva verket har vi ett ”psykologiskt immunförsvar” som ser till att vi lär oss att bli lyckliga med det vi får. Man kan kalla det för ”syntetisk lycka” – men forskningen tyder på att den är lika autentisk som ”naturlig” lycka, förklarar Gilbert.

Partners

Events

Emotionell intelligens och problemlösningsförmåga
22 februari, 2017 - 08:00
Förbättra kommunikationen i arbetsgruppen!
8 mars, 2017 - 08:00
Förbättra kommunikationen i arbetsgruppen!
19 april, 2017 - 08:00

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram