Menu

"Ge hjärnan medveten hjälp att bryta onda cirklar"

Utmattningsdepression skiljer sig från depression – forskning ger nya möjligheter. Hjärnan är formbar och vi kan påverka dess förmåga.
Anneli Godman, Hälsa, Utmattningssyndrom, Hjärna

Att få klarhet i att det är skillnad på utmattningsdepression och depression är stort. Inte minst på en personlig nivå. För 10 år sedan ville man ”bota” mig med ”lyckopiller” (en otroligt missvisande benämning) när jag själv kände att jag behövde hjälpa min splittrade hjärna på traven. Det är skönt att få belagt att det behövs olika ”behandlingar”. Depression till följd av utmattning kan vi till stor del påverka själva. Bland annat genom att ta vara på kunskap från neurovetenskapliga studier.

Agneta Sandströms doktorsavhandling visar att utmattningsdepression går ut över minne, uppmärksamhet och koncentration. De som drabbas rapporterar om svårigheter att planera, fokusera och hålla fast vid arbetsuppgifter. Hjärnscanning bekräftar att det finns förändringar i de frontala delarna av hjärnan, våra pannlober, som ofta benämns som vår exekutiva hjärna. Delar som är starkt involverade i just dessa moment. 

De drabbade visar goda resultat i intelligenstester och deras procedurminne är oftast bra. De kan fortfarande göra sådant de brukar göra, sådant som är inlärt sedan länge, även om det är komplext. De har betydligt svårare för att laga en ny 3-rätters middag än att köra bil i tät morgontrafik till jobbet. Oj, vad det här känns bekant! Det är skönt att det är några år sedan nu.

Agneta Sandström (psykolog på Remonthagens rehabcentrum) konstaterar att vi ska ha fokus på hjärnan när det gäller utmattningsdepression. I en artikel ställer hon sig frågan hur vi ska åstadkomma en miljö där hjärnan kan rehabiliteras. Hon frågar sig också vad en hjärnergonomisk arbetsmiljö är. Där kommer mina idéer in.

Låt oss se möjligheterna i detta och fundera över vad vi kan göra innan vi ens behöver tänka på rehabilitering. Det finns mycket vi kan och bör göra för att hålla oss ifrån utmattning.

Vi vet att hjärnan är formbar (se tidigare artikel om neuroplasticitet) och att vi kan påverka dess förmåga att utföra och bli bekväm med olika moment. När det till exempel är svårt att planera och fokusera beror det på att de delar i hjärnan som utför dessa uppgifter blivit skadade och vi kommer in i en ond cirkel. Vi planerar allt mindre för det är svårt, och det blir allt svårare att planera för att vi gör det för lite.

Den onda cirkeln kan vi bryta själv genom att arbeta mentalt ergonomiskt.

Precis som ergonomi ger kunskap för att ställa in stolen så att den ger stöd för ryggen, ger mental ergonomi stöd för hjärnan att utföra processer. Det är av stor betydelse för både arbetsförmåga och välmående.

Den som känner att det blir allt svårare att planera och hålla sig till sin planering behöver ge sin hjärna medveten hjälp att bryta de onda cirklarna. Till exempel genom att öva på just genomförbar planering, i små steg som tas ofta. Därigenom byggs förmågan upp igen. Jag säger igen, för de allra flesta av oss har den förmågan i grunden, den har dock skadats hos många i det flippriga, ständigt hoppande, avbrutna och föränderliga arbetsliv vi skapat. På samma sätt kan vi träna på att fokusera, vilket är svårt ju mer utmattade vi blir. Och det är viktig för den mentala ergonomi vi behöver för att inte bli utmattade.

Det gäller att träna. I små steg. Som tas ofta.

Den som är på gränsen till utmattning kan inte fokusera i långa stunder. Men det hjälper att börja med att sitta med en arbetsuppgift i några minuter utan några som helst störningsmoment och efter hand kan utmaningen ökas. De förändringar (skador) som finns i hjärnan återhämtar sig och ”läker” tack vare hjärnans plasticitet. Kombinerar man den här typen av träning med mindfulness blir återhämtningen mycket effektiv.

Det komplexa är sällan helt enkelt. Naturligtvis finns det många komponenter i detta. Återhämtning i form av vila och pauser från både arbete och mental träning är viktigt. Sömnen är fortfarande vår viktigaste källa till återhämtning. Motion och rörelse gör gott för kropp och själ, det vet många sedan tidigare och numera är det belagt att träning också gör gott i hjärnan genom sin inverkan på hjärnans neuroplastiska förmåga.

Bara för att hjärnan är komplex och utmattning är ett gigantiskt problem ska vi inte glömma de små enkla åtgärderna. Det är viktigt att vi sitter rätt och är rädda om våra ryggar. Det är minst lika viktigt att vi arbetar rätt och är rädda om våra hjärnor.

Läs mer om Agneta Sandströms avhandling här: Cognitive and neuroendocrine dysfunction in women with work-related longterm stress (Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom).

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Affärssystem och uppkoppling påverkar effektiviteten på jobbet och ökar stressen. Idag är trycket större på de flesta arbetsplatser än det n...

Pål Burman, vd för Proactive Gaming, fick en stroke mitt i karriären. Idag ser han livet, jobbet och företaget med helt nya ögon. Pål Burman stod med fötterna i ett hav av effektivitet, storslagna...

Tema:Stress - del 2. Stress är en reaktion, inte en händelse. Hur ser det ut i din verksamhet? Stress är nödvändigt för att klara livets utmaningar....

Yogaskola – tema andning med Anna Hansson och Marian Papp: ”En bra investerad tid är att andas rätt vid upprepade tillfällen under dagen - och att verkligen våga göra det”. Sedan många år så har jag blivit inspirerad av en god vä...

Tove Sjöblom, HR-ansvarig, berättar om Scouternas friskvårdssatsning. Scouterna är en av Sveriges mest kända barn- och...

Svenskarna vill att anställdas hälsa får högre prioritet, visar Sverigestudien. Lagarbete, kostnadsjakt, ansvar och resultatinriktning är de vä...

"Vi lever i ett tankesamhälle. Det är en fantastisk tid för modiga ledare och medarbetare att utmärka sig och påverka framtidens arbetsliv." Du deltar i ett möte som handlar om viktiga kundstrategier, svarar p...

Använd rätt strategier för att nå framgång och uppfylla dina drömmar. Att framgångsrika människor jobbar hårdare än andra...

Lars-Göran Kjellin: Hälsa - en av de mest kostnadseffektiva investeringarna ett företag kan satsa på. Tillsammans med Hälsostrategerna satsar Motivation.se nu ännu mer f...

"Forskarna konstaterar att förmågan att fokusera ger en känsla av kontroll och kompetens." Med fokustid menas att fokusera på en sak i taget, att ha förm...

  • Ledarskap

Har du någonsin lagt märke till hur små barn tillbringar en hel del tid åt att tala om "en dag"?
"En dag ska jag vara tillräckligt stor för att åka på den där resan.”
"En dag kommer jag att kunna fatta mina egna beslut."
"En dag kommer jag att ha en ponny."
När du är ett litet barn, vill du vara en stor vuxen. Du behöver inte ägna uppmärksamhet åt detaljerna i vuxenlivet. Du ser bara att vuxna - stora människor - får fler privilegier, får ha roligare.
Vad vi inte förstår förrän vi är vuxna är att det finns ett pris att betala för att växa upp.

  • Motivationsbloggen

Nog för att schack för tankarna till Bergman och döden, men denna ruta ska du inte ducka. Då kommer dämonerna och biter dig där bak. Schackrutan handlar om styrdokument och ramar, ledarskap och business intelligence. Men ofta kopplas styrdokument inom jämställdhet – som till exempel jämställdhetsplaner – snarare ihop med hyllvärmare än med ett företags affärsidé och kärnverksamhet.

  • Motivera

För att lyckas med det man vill i livet måste man ha en fantastiskt god självkänsla. Åtminstone är det vad vi har fått lära av självhjälpsindustrin de senaste decennierna. Problemet är att det vi tror är självkänsla ofta förvandlas till någonting helt annat – exempelvis narcissism, självupptagenhet och perfektionism. Detta kan i slutändan leda till att vi blir extremt självkritiska och känner oss otillräckliga.
På senare år har dock flera forskare föreslagit ett alternativ: Självmedkänsla.

  • Motivera

Att förändra sitt beteende är egentligen ganska enkelt – det svåra är att upprätthålla den önskade förändringen. Ofta har vi orealistiska förväntningar och överskattar vår egen förmåga till självkontroll. När vi sedan återfaller i dåliga vanor, vilket vi tenderar att göra, ser vi det som ett bevis på att vi helt enkelt inte kan förändras. Men risken för bakslag finns alltid med som en naturlig del av förändringsprocessen, och man bör räkna med att de kommer. För att lyckas med förändringen krävs det därför att man planerar för motgångarna.

  • Ledarskap

På 90-talet var koncept som knowledge management och intellektuella kapitalet i ropet. Det följdes av kompetens management samtidigt som organisatoriskt lärande och lärande organisation fick en återfödelse. Aktuellt nu är talent management. Nya koncept dyker upp hela tiden; de kommer och går. Är det kejsarens nya kläder? Något nytt och märkvärdigt som i själva verket inte är annat än nya benämningar på gamla fenomen?
Oavsett vilket så är medarbetarna företagets viktigaste tillgång. Men inte medarbetarna per se. Det är medarbetarnas förmåga att åstadkomma (mer)värde, bidra till verksamhetens utveckling och kreera innovativa erbjudanden till nytta för kunden som utgör tillgången. Det är förmågan – kompetensen, motivationen, talangen – som gör skillnaden.

  • Motivera

Alla vill bli lyckliga. Rätten att sträva efter lycka är till och med inskriven i Förenta staternas konstitution. Men vad är det vi jagar egentligen? Och hur vet vi att det vi jagar, vad den nu må vara, är värt all denna ansträngning, alla dessa våndor? Kanske är det så att lycka är en illusion och att vi istället borde sträva efter livet som sådant, att få känna oss levande.

  • Ledarskap

Som ledare kan du främja nya beteenden och individens utveckling genom att använda dig av så kallade beteendeförstärkare. Det innebär att du på olika sätt uppmärksammar och uppmuntrar beteenden som leder till goda prestationer, och som du därför vill att medarbetaren ska utveckla. Det finns generellt sett sex olika typer av beteendeförstärkare, och dessa ska vi titta närmare på här.

  • Motivationsbloggen

Visby är en förunderlig plats, det vet alla som varit här någon gång. Den gör något med sin besökare – man andas lite lättare. Det är något med havet som gör atmosfären extra syresatt. Så är det alla veckor, men just under Almedalsveckan är vi extremt många som ska andas tillsammans. Men Visby är en luttrad stad och verkar inte nämnvärt påverkad av alla oss som stretar upp och ner i gränderna, hejar på varandra, knyter nya band och debatterar om allt mellan Östersjön och den molnfria himlen.

  • Motivera

Att förändra ett beteende är något av det svåraste en människa kan göra. Alla har någonting de vill ändra på i livet – karriären, äktenskapet, dieten, privatekonomin. Även inom organisationer är förändring ibland lika nödvändigt som det är utmanande. Forskning tyder på att vi i de flesta fall misslyckas. Men egentligen är det inte förändringen i sig som är svår att uppnå, utan det svåra är att slå vakt om framstegen. Vi överskattar vår egen självkontroll, och förr eller senare återfaller vi i våra gamla vanor igen – och tror då att vi har misslyckats en gång för alla.

  • Ledning

Boken 179 år av ensamhet är sprungen ur ett skriande behov av att lyfta berättelser som sällan får höras. Antologin speglar tio kvinnors historier, tankar och strategier för att ta sig fram i den manliga bastionen Handelshögskolan. Under produktionen av boken var 32 av 35 professorer vid Handelshögskolan män - vilket också speglar hur det ser ut på chefsnivå ute i näringslivet. Hur kan vi bryta det mönstret? Vad tar man sig till när möjligheten att göra karriär är så begränsad? Hör redaktörerna till 179 år av ensamhet - Jenny Lantz och Linda Portnoff - samtala med Helena Timander och Marie Alani om boken, drivkraften bakom dess tillblivelse och hur vi kan påverka samtiden för att förändra framtiden.

  • Hälsa

I skrivande stund prunkar grönskan frisk och fräsch utanför mitt fönster. Det är ljuvligt ute i försommarens livskraftiga frodighet. Många vill ut men hinner inte. Sjukdomar och andra hinder kan också göra utevistelsen svårtillgänglig. Men misströsta inte, det räcker att vara nära ett grönområde för att vi ska få del av naturens lugnande och läkande kraft. Äntligen något vi kan få glädje av utan att behöva göra så mycket själva. Byt sjuksalen mot naturens frisk-sal!

  • Kommunicera

Det är återigen dags för vår politikervecka i Visby, Almedalen. En vecka som är så mycket mer än politik. Som är samtal, nätverkande, debatt och framåtanda. För mig som moderator är det fjärde året jag är där och det känns just nu som det roligaste och mest givande Almedalen hittills. Av flera skäl, ett är att många av de ämnen jag leder har en tydlig ambition att komma framåt i sin fråga. Inte bara se det lustfyllda i att höra två sidor tuppfäktas mot varandra, utan att på riktigt hitta fungerande lösningar för en bättre tillvaro framåt. Det är sådana samtal jag gillar att leda och vara en del av.

  • Coacha

Semester! Nästan alla längtar efter ledighet just nu. Vi är lite slitna efter en lång vinter och vår. Men innan vi får ledigt ska allt hinnas med och avslutas. På jobbet ska alla projekt komma i hamn och nya planer sättas i verket. Dessutom ska sommarfester arrangeras, utvecklingssamtalen klaras av och nya rekryteringar inför hösten planeras. På hemmaplan är det studentfirande, skolavslutningar, dagisavslutningar, sociala aktiviteter och planering inför semestrar. Det är som att allting eskalerar ända fram till semesterns första dag när vi äntligen får slappna av. Men det finns saker som kan få dig att varva ner redan innan dess.

  • Motivationsbloggen

Det som ligger närmast till hands när vi tänker trivsel på jobbet är ofta det sociala samspelet. Hur känns det att gå till fikarasten och vad pratar vi om där? Tyvärr följer alla maktordningar och normer med oss även till kaffemaskinen. Inte minst i form av lappar av typen: DIN MAMMA JOBBAR INTE HÄR! Vilket egentligen är ett uttryck för ojämlik fördelning av arbete i fikarummet.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap
  • Innovation

Organisationer idag kan inte bara fokusera på vinst och pengar, medarbetare vill ha ett syfte och ett högre mål än så med sitt bidrag till företaget. Förändringen går fort och vi rör oss i rask takt ifrån de gamla hierarkiska organisationerna mot mer öppna nätverksorganisationer där den mänskliga kraften får plats. Innovation handlar om att våga testa nytt, våga bidra och om att skapa en trygg plats på företaget för att främja människors kreativitet. Det och mycket mer berättade Årets VD 2015 - Pernilla Dahlman, vd på Screen Interaction, om när hon höll en mycket uppskattad föreläsning på Årets VD’s frukostseminarium i juni.