Menu

"Ge hjärnan medveten hjälp att bryta onda cirklar"

Utmattningsdepression skiljer sig från depression – forskning ger nya möjligheter. Hjärnan är formbar och vi kan påverka dess förmåga.
Anneli Godman, Hälsa, Utmattningssyndrom, Hjärna

Att få klarhet i att det är skillnad på utmattningsdepression och depression är stort. Inte minst på en personlig nivå. För 10 år sedan ville man ”bota” mig med ”lyckopiller” (en otroligt missvisande benämning) när jag själv kände att jag behövde hjälpa min splittrade hjärna på traven. Det är skönt att få belagt att det behövs olika ”behandlingar”. Depression till följd av utmattning kan vi till stor del påverka själva. Bland annat genom att ta vara på kunskap från neurovetenskapliga studier.

Agneta Sandströms doktorsavhandling visar att utmattningsdepression går ut över minne, uppmärksamhet och koncentration. De som drabbas rapporterar om svårigheter att planera, fokusera och hålla fast vid arbetsuppgifter. Hjärnscanning bekräftar att det finns förändringar i de frontala delarna av hjärnan, våra pannlober, som ofta benämns som vår exekutiva hjärna. Delar som är starkt involverade i just dessa moment. 

De drabbade visar goda resultat i intelligenstester och deras procedurminne är oftast bra. De kan fortfarande göra sådant de brukar göra, sådant som är inlärt sedan länge, även om det är komplext. De har betydligt svårare för att laga en ny 3-rätters middag än att köra bil i tät morgontrafik till jobbet. Oj, vad det här känns bekant! Det är skönt att det är några år sedan nu.

Agneta Sandström (psykolog på Remonthagens rehabcentrum) konstaterar att vi ska ha fokus på hjärnan när det gäller utmattningsdepression. I en artikel ställer hon sig frågan hur vi ska åstadkomma en miljö där hjärnan kan rehabiliteras. Hon frågar sig också vad en hjärnergonomisk arbetsmiljö är. Där kommer mina idéer in.

Låt oss se möjligheterna i detta och fundera över vad vi kan göra innan vi ens behöver tänka på rehabilitering. Det finns mycket vi kan och bör göra för att hålla oss ifrån utmattning.

Vi vet att hjärnan är formbar (se tidigare artikel om neuroplasticitet) och att vi kan påverka dess förmåga att utföra och bli bekväm med olika moment. När det till exempel är svårt att planera och fokusera beror det på att de delar i hjärnan som utför dessa uppgifter blivit skadade och vi kommer in i en ond cirkel. Vi planerar allt mindre för det är svårt, och det blir allt svårare att planera för att vi gör det för lite.

Den onda cirkeln kan vi bryta själv genom att arbeta mentalt ergonomiskt.

Precis som ergonomi ger kunskap för att ställa in stolen så att den ger stöd för ryggen, ger mental ergonomi stöd för hjärnan att utföra processer. Det är av stor betydelse för både arbetsförmåga och välmående.

Den som känner att det blir allt svårare att planera och hålla sig till sin planering behöver ge sin hjärna medveten hjälp att bryta de onda cirklarna. Till exempel genom att öva på just genomförbar planering, i små steg som tas ofta. Därigenom byggs förmågan upp igen. Jag säger igen, för de allra flesta av oss har den förmågan i grunden, den har dock skadats hos många i det flippriga, ständigt hoppande, avbrutna och föränderliga arbetsliv vi skapat. På samma sätt kan vi träna på att fokusera, vilket är svårt ju mer utmattade vi blir. Och det är viktig för den mentala ergonomi vi behöver för att inte bli utmattade.

Det gäller att träna. I små steg. Som tas ofta.

Den som är på gränsen till utmattning kan inte fokusera i långa stunder. Men det hjälper att börja med att sitta med en arbetsuppgift i några minuter utan några som helst störningsmoment och efter hand kan utmaningen ökas. De förändringar (skador) som finns i hjärnan återhämtar sig och ”läker” tack vare hjärnans plasticitet. Kombinerar man den här typen av träning med mindfulness blir återhämtningen mycket effektiv.

Det komplexa är sällan helt enkelt. Naturligtvis finns det många komponenter i detta. Återhämtning i form av vila och pauser från både arbete och mental träning är viktigt. Sömnen är fortfarande vår viktigaste källa till återhämtning. Motion och rörelse gör gott för kropp och själ, det vet många sedan tidigare och numera är det belagt att träning också gör gott i hjärnan genom sin inverkan på hjärnans neuroplastiska förmåga.

Bara för att hjärnan är komplex och utmattning är ett gigantiskt problem ska vi inte glömma de små enkla åtgärderna. Det är viktigt att vi sitter rätt och är rädda om våra ryggar. Det är minst lika viktigt att vi arbetar rätt och är rädda om våra hjärnor.

Läs mer om Agneta Sandströms avhandling här: Cognitive and neuroendocrine dysfunction in women with work-related longterm stress (Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom).

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Anna Hansson har träffat hockeylegenden Börje Salming, för Motivation.se's räkning. Vi fick hans goda tips om hälsa och livsstil. Och nu är det Vilt på gång... Jag själv har under många år bott i Vaxholm och genom å...

Vår expert inom Hälsa & Livsstil - Anna Hansson - lånar ut pennan till en av sina medarbetare - Emma Lindholm. Hon skriver om diethetsens baksidor... Vi blir dagligen överrösta med råd och rön om vad vi ska...

Vi är inte byggda för stillasittande - Anna Hansson, vår expert inom Hälsa och Livsstil, skriver om vikten av vardagsmotion. Varje steg räknas. Varje rörelse och varje pulsslag. Vardagsmotion...

Drick dig pigg, glad och energifylld. Gröna smoothies och gröna juicer är helrätt och inne just...

Utmattningssyndrom och ledarskap, del 2. Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och...

Häng med och träffa en av våra Svenska bankers toppchefer inom hr – Annika Borg, chef för Merchant Banking på SEB. Annika Borg har tydliga mål med sitt hälsoarbete för...

Högt uppsatta ledare har lägre kortisolhalter och mindre ångest än andra anställda. Bilden av den superstressade ledaren kan vara en myt. Det hävdar forskare...

Del två i John Maxwells artikelserie: Nyckeln till att maximera din tid och prestation. I min förra artikel delade jag med mig av mitt favoritsätt att...

Idrottspsykologen Fredrik Sandin om prestation, drivkraft och teambuilding. En elitidrottare måste alltid vara bäst när det verkligen g...

Anneli Godman: "Försäkringskassan har beslutat att skapa en aktivitetsbaserad arbetsplats där medarbetarna väljer plats utifrån det arbete som ska göras för stunden". Jag ska villigt erkänna att Försäkringskassan inte precis varit...

  • Kommunicera

Det finns inga rationella argument för att genomföra möten och konferenser som har som enda syfte att informera deltagarna, oavsett om de är medarbetare, kunder eller andra intressenter. Detta av flera anledningar. Möten och konferenser är dyra att genomföra, inte minst eftersom de upptar mycket tid både för deltagare och arrangörer, och idag vet vi att de flesta av deltagarna på ett rent informationsmöte minns mindre än 10 procent av vad som sagts. Dessutom tolkar alla alltid det de hör med utgångspunkt från sina egna erfarenheter, tolkningsmönster och värderingar, vilket gör att vi går ifrån mötet med helt olika bilder av vad som egentligen sagts. Informerar gör man idag mycket mer effektivt i andra kanaler och format.

  • Ledarskap

Med dagens applikationer och tekniska hjälpmedel är det lättare än någonsin att dokumentera vad som sägs och beslutas, men ändå har många svårt att få till det. Bristande dokumentation under möten försvårar möjligheten att följa upp och skadar verksamheters produktivitet – det menar vår gästskribent Joakim Stattin som slår ett slag för det moderna mötesprotokollet.

  • Motivera

Sitter du fast i ekorrhjulet? Äta, jobba, sova, dö? I så fall kanske det är dags att du hittar en aktivitet som är stimulerande men ändå fri från krav. Kort sagt: En hobby. Att ha en meningsfull hobby är ett bra sätt att koppla av, öka sitt välmående och samtidigt stimulera sin kreativitet. Det kan också vara ett sätt att utöka sitt nätverk – eller bli lämnad ifred, beroende på vad du behöver. Vilken hobby skulle få dig att må bättre?

  • Planera

För att lyckas i sitt arbete krävs det struktur, och en av grundförutsättningarna för ett strukturerat arbete är att man har koll på allt som behöver göras. Vilket kan vara väldigt svårt om uppgifterna finns utspridda bland post-it-lappar och flaggade mejl, kalendrar och halvfärdiga ”to do”-listor… Hur bringar man ordning i kaoset?

  • Ledarskap

Systemet har skapat en ekvation som inte går ihop. Chefer arbetar som chefer men upplever allt oftare att deras ledarfärdigheter inte kommer till sin rätt. Inom ledarskap har den ena trenden efter den andra avlöst varandra- men ledarskap ska aldrig vara en trend. Det vi behöver är ledarbildning, en kompetens som skapas i en reflekterande människa. Ledarbildning handlar om att medvetet gå in i ledarskapsrollen för att använda sin klokskap och ledarförmåga i skapandet av harmoni och mening för sig själv och medarbetarna i organisationen. På det sättet påverkar ledarskapet verksamheten att ta till vara på den kollektiva intelligensen som får hela organisationen att blomstra. Är våra organisationer mogna och villiga att skapa en ny typ av ledare? Om detta kommer jag att skriva i mina månatliga artiklar.

  • Projektleda

Är du en sådan som sitter i sista stund och gör klart det där som du har haft lång tid på dig att göra? Vi är många som tid efter annan drabbas av uppskjutarbeteende. ”Men jag har gott om tid!” låter det kanske i början. För att senare övergå i något som kan liknas vid panik: ”Oj, nu är det bråttom!” Det här är inget ovanligt beteende, och problemet kan uppstå av och till för många människor. Vissa dagar kan det vara väldigt svårt att få saker gjorda, medan det i andra sammanhang – och med andra uppgifter – känns lättare att bli klar i tid. Men varför skjuter vi upp saker – och hur kan vi lära oss att ta tag i uppgifterna i tid?

  • Projektleda

”Innovation” och ”kreativitet” är ord som ligger i tiden. Företag och organisationer talar gärna om dessa begrepp som nyckelfaktorer för att lyckas med ett projekt. Men när det väl kommer till kritan så är det inte ovanligt att kreativa idéer snarast betraktas som ett störningsmoment. Inte för att den rätta viljan saknas – utan för att projekt också ställer krav på att leverera i tid och att följa uppsatta mål. Frågan är – hur uppnår man rätt balans mellan kreativitet och leveransfokus? Och vad krävs av projektledaren för att upprätthålla den balansen?

  • Motivationsbloggen

När vi talar om förändring och befintliga skillnader mellan människor så är ofta tid en aspekt som diskuteras. Det ordnar sig med nästa generation, förändring måste få ta tid eller varför inte klassikern Rom byggdes inte på en dag?

  • Hälsa

Går det att lära gamla hundar att sitta? Kan man till exempel förändra sitt eget beteende så att stressen minskar, så att man mår bättre och känner sig mer vänligt stämd när motsatsen har blivit alltför vanlig? Eller kan man förändra så att den rädsla som media piskar upp inte får fäste? Det är förstås vanskligt att säga aldrig eller alltid om det ena eller det andra. En sak kan vi dock vara helt säkra på. Om vi verkligen vill kan vi förändra och lära gamla hundar både att sitta och ligga!

  • Motivera

Inom självhjälp och personlig utveckling har det länge funnits en nästan dogmatisk tro på begreppet viljestyrka. Denna egenskap, som är tätt sammanknippad med begreppet självkontroll, sägs ofta vara helt avgörande för människors framgång. Om du vill uppnå eller förändra någonting så ska du peppa upp dig själv till max och sedan gå på ren vilja. Misslyckas du? Ja, då får du skämmas lite. Då vill du inte tillräckligt mycket. Men tänk om viljestyrka i själva verket är överskattat? Tänk om vi rent av gör det svårare för oss själva när vi försöker göra saker på ren vilja?

  • Ledarskap

2016 var året flera av våra älskade musikidoler gick bort på tok för tidigt, David Bowie, Prince, Leon Russel, Leonard Cohen, George Michael, Freddie Wadling med flera. Det var ett skitår om vi tittar till läget i Syrien, hemska terroristattacker, en narcissistisk, bakåtsträvande sexist på presidentposten i det stora landet i väst med tillgången till kärnvapenkoder, Brexit, polarisar som smälter i allt högre takt, Zika virus-utbrott och främlingsrädsla och vi upplevde ett katastrofår ur ett klimatperspektiv, aldrig har det varit varmare, vi lever med politisk instabilitet och opinionsinstitut som missar det mesta ovan.

  • HR

Är du för gammal för att lyckas i karriären? Eller för att börja om på nytt? Eller för att över huvud taget förverkliga dina drömmar? Ålder är klurigt. I takt med att åren går blir vi mer erfarna och kompetenta, men samhällets negativa syn på åldrande gör att vi lätt tvivlar på om vi verkligen har samma möjligheter idag som när vi var 20 eller 25. Huruvida du är för gammal eller inte beror förstås delvis vad det är du vill uppnå, men generellt sett ger forskningen ganska hoppingivande besked till den som tror sig ha passerat sitt bäst före-datum.

  • Motivera

Emotionell intelligenskvot, EQ, kan beskrivas som förmågan att känna igen och hantera sina känslor. Forskningen visar att människor med hög EQ har större möjligheter att lyckas i karriären, bättre ledaregenskaper samt högre grad av lycka och välmående. Men lugn - den emotionella intelligensen går åtminstone delvis att träna upp genom självhjälp, coachning och kognitiv beteendeterapi.

  • Motivera

Aldrig tidigare i historien har så många människor haft så goda möjligheter att, som det heter, ”förverkliga sig själva”. Men denna nya värld där ”vem som helst kan bli vad som helst” – åtminstone i teorin – har också en mörk sida: Statusångest. För ju större möjligheter vi har att själva uppnå framgång och lycka, desto mer klandrar vi oss själva om vi inte lyckas. Inte nog med det – i ett meritokratiskt samhälle blir vi också mer dömande mot andra människor som inte har lyckats i livet.

  • Ledarskap

Vad är det som gör att du trivs på jobbet och med dina kollegor? Vad är annorlunda mellan att känna sig vingklippt och kvävd kontra att få blomstra och bidra? När upplever du passion och energi i det du gör och med dem du är tillsammans med? Vad är skillnaden som gör skillnad?

  • Ledarskap

Många gångar har jag tänkt; Hur svårt kan det vara? Varför kan inte alla bara göra som vi kommit överens om? Vad är det som gör att vissa medarbetare vill gå mot strömmen på jobbet – trots att vi som ledare tycker att vi skapar de allra bästa förutsättningar för alla? Jag har tänkt mycket på detta och det finns säkert många flera orsaker än jag kan komma på. Men eftersom beteenden är situationsutlösta blir min slutsats att situationerna har förändrats över tid. Vi blir alltmer varandras arbetsmiljö.