Menu

"Ge hjärnan medveten hjälp att bryta onda cirklar"

Utmattningsdepression skiljer sig från depression – forskning ger nya möjligheter. Hjärnan är formbar och vi kan påverka dess förmåga.
Anneli Godman, Hälsa, Utmattningssyndrom, Hjärna

Att få klarhet i att det är skillnad på utmattningsdepression och depression är stort. Inte minst på en personlig nivå. För 10 år sedan ville man ”bota” mig med ”lyckopiller” (en otroligt missvisande benämning) när jag själv kände att jag behövde hjälpa min splittrade hjärna på traven. Det är skönt att få belagt att det behövs olika ”behandlingar”. Depression till följd av utmattning kan vi till stor del påverka själva. Bland annat genom att ta vara på kunskap från neurovetenskapliga studier.

Agneta Sandströms doktorsavhandling visar att utmattningsdepression går ut över minne, uppmärksamhet och koncentration. De som drabbas rapporterar om svårigheter att planera, fokusera och hålla fast vid arbetsuppgifter. Hjärnscanning bekräftar att det finns förändringar i de frontala delarna av hjärnan, våra pannlober, som ofta benämns som vår exekutiva hjärna. Delar som är starkt involverade i just dessa moment. 

De drabbade visar goda resultat i intelligenstester och deras procedurminne är oftast bra. De kan fortfarande göra sådant de brukar göra, sådant som är inlärt sedan länge, även om det är komplext. De har betydligt svårare för att laga en ny 3-rätters middag än att köra bil i tät morgontrafik till jobbet. Oj, vad det här känns bekant! Det är skönt att det är några år sedan nu.

Agneta Sandström (psykolog på Remonthagens rehabcentrum) konstaterar att vi ska ha fokus på hjärnan när det gäller utmattningsdepression. I en artikel ställer hon sig frågan hur vi ska åstadkomma en miljö där hjärnan kan rehabiliteras. Hon frågar sig också vad en hjärnergonomisk arbetsmiljö är. Där kommer mina idéer in.

Låt oss se möjligheterna i detta och fundera över vad vi kan göra innan vi ens behöver tänka på rehabilitering. Det finns mycket vi kan och bör göra för att hålla oss ifrån utmattning.

Vi vet att hjärnan är formbar (se tidigare artikel om neuroplasticitet) och att vi kan påverka dess förmåga att utföra och bli bekväm med olika moment. När det till exempel är svårt att planera och fokusera beror det på att de delar i hjärnan som utför dessa uppgifter blivit skadade och vi kommer in i en ond cirkel. Vi planerar allt mindre för det är svårt, och det blir allt svårare att planera för att vi gör det för lite.

Den onda cirkeln kan vi bryta själv genom att arbeta mentalt ergonomiskt.

Precis som ergonomi ger kunskap för att ställa in stolen så att den ger stöd för ryggen, ger mental ergonomi stöd för hjärnan att utföra processer. Det är av stor betydelse för både arbetsförmåga och välmående.

Den som känner att det blir allt svårare att planera och hålla sig till sin planering behöver ge sin hjärna medveten hjälp att bryta de onda cirklarna. Till exempel genom att öva på just genomförbar planering, i små steg som tas ofta. Därigenom byggs förmågan upp igen. Jag säger igen, för de allra flesta av oss har den förmågan i grunden, den har dock skadats hos många i det flippriga, ständigt hoppande, avbrutna och föränderliga arbetsliv vi skapat. På samma sätt kan vi träna på att fokusera, vilket är svårt ju mer utmattade vi blir. Och det är viktig för den mentala ergonomi vi behöver för att inte bli utmattade.

Det gäller att träna. I små steg. Som tas ofta.

Den som är på gränsen till utmattning kan inte fokusera i långa stunder. Men det hjälper att börja med att sitta med en arbetsuppgift i några minuter utan några som helst störningsmoment och efter hand kan utmaningen ökas. De förändringar (skador) som finns i hjärnan återhämtar sig och ”läker” tack vare hjärnans plasticitet. Kombinerar man den här typen av träning med mindfulness blir återhämtningen mycket effektiv.

Det komplexa är sällan helt enkelt. Naturligtvis finns det många komponenter i detta. Återhämtning i form av vila och pauser från både arbete och mental träning är viktigt. Sömnen är fortfarande vår viktigaste källa till återhämtning. Motion och rörelse gör gott för kropp och själ, det vet många sedan tidigare och numera är det belagt att träning också gör gott i hjärnan genom sin inverkan på hjärnans neuroplastiska förmåga.

Bara för att hjärnan är komplex och utmattning är ett gigantiskt problem ska vi inte glömma de små enkla åtgärderna. Det är viktigt att vi sitter rätt och är rädda om våra ryggar. Det är minst lika viktigt att vi arbetar rätt och är rädda om våra hjärnor.

Läs mer om Agneta Sandströms avhandling här: Cognitive and neuroendocrine dysfunction in women with work-related longterm stress (Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom).

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

"Mörkare kvällar innebar tidigare att man ganska enkelt gick och la sig tidigare, men det var förstås innan facebook, Twitter och Bonde söker fru…" ”Sov så mycket du kan utan att riskera skilsmässa eller...

Drick dig pigg, glad och energifylld. Gröna smoothies och gröna juicer är helrätt och inne just...

Pål Burman, vd för Proactive Gaming, fick en stroke mitt i karriären. Idag ser han livet, jobbet och företaget med helt nya ögon. Pål Burman stod med fötterna i ett hav av effektivitet, storslagna...

Försök inte lösa problem i mörkret. (Del 6 av 7) Om det är någonting som kan förstöra en god natts sö...

"Stressdoktorn" Tomas Danielsson: Därför är vi så stressade. Svenskar upplever mer stress i arbetslivet än den genomsnittlige europ...

Anna Hansson pratar med Eva Jarlsdotter - författare till boken Från frustration till flow med lean@home. Vill du få flyt i vardagen istället för att försöka...

"Vi borde omhulda sömnen som hjälper oss att navigera i ett snabbrörligt samhälle. Istället riskerar vi att välja bort den allt mer av samma anledning." Sömn är en av delarna på den Mentala Hälsotallriken och...

Idrottspsykologen Fredrik Sandin om prestation, drivkraft och teambuilding. En elitidrottare måste alltid vara bäst när det verkligen g...

Hanna Öhman, personlig tränare och hälsoutvecklare på Niana: "Ju fler 'automatiska' aktiviteter du hittar i din vardag desto mindre tid behöver du lägga på gymmet!" Vår expert på hälsa, Anna Hansson, lämnar den här g...

Mindfulness ökar produktiviteten och ger gladare medarbetare. Bland annat… Företag och företagsledare är experter inom sina områden...

  • Ledarskap

Jonas Elgquist, vd på B3IT Connexions, utsågs tidigare i år till Sveriges mest inspirerande ledare 2016. Priset delades ut av Great Place to Work, och i nomineringen nämns bland annat Elgquists sunda värderingar och entreprenörsanda. Motivation.se passade på att göra en intervju med vinnaren, som bland annat förklarar varför han ställde in företagets resa till Italien och gav pengarna till välgörenhet istället. Han berättar också om den hårda satsningen på Ironman - och om vikten av att våga vara sig själv i sitt ledarskap.

  • Projektleda

I del 2 av artikelserien om beteendemönster ska vi titta närmare på tre motivationsskapande mönstren. Är du proaktiv eller reaktiv? Vilka kriterier/värderingar styrs du av? Och i vilken riktning strävar du – till eller från? Oavsett hur ditt beteendemönster ser ut så kan du vara säker på att det medför såväl fördelar som nackdelar. I ett arbetsteam eller en projektgrupp är det därför viktigt att flera olika beteendetyper finns representerade – så att de kan komplettera varandra.

  • Ledarskap

Pernilla Dahlman, VD på Screen Interaction AB och utsedd till Årets VD i kategorin mindre företag 2015, kommer att hålla föredrag vid Motivation.se:s frukostseminarium den 14 juni. Där tänker hon bland annat berätta om hur organisationer kan skapa innovation med människan och kunden i centrum. Med anledning av detta passade vi på att göra en kort intervju med Pernilla om kultur, värderingar, mångfald och ledarskap.

  • Ledarskap

”Ledarskap är inflytande - varken mer eller mindre.” Ju mer jag talar med ledare av alla slag, desto mer påminns jag om sanningen i detta uttryck. Oavsett vem du är, oavsett i vilket sammanhang - om du utövar ett inflytande på människor så kan du leda dem.
Så frågan blir, hur kan jag få inflytande?
I själva verket får jag den frågan ganska ofta. Och jag ska berätta hemligheten till att kunna påverka här idag. Den är inte svår att förstå, och när du väl har fått den, kommer du att kunna få inflytande nästan överallt.

  • Hälsa

Tillsammans med Hälsostrategerna satsar Motivation.se nu ännu mer fördjupat på området hälsa. Lars-Göran Kjellin, läkare, strategisk hälsorådgivare och entreprenör samt Anders Wahlberg, leg. psykolog och expert på arbetsmiljö är våra nya experter som kommer att publicera högaktuella artiklar på temat strategisk hälsa, hållbara människor och lönsamhet för företag och individer inom näringsliv och offentlig sektor. Först ut är Lars-Göran Kjellin som skriver om varför hälsostrategier är avgörande för företags framtid och vilka enorma vinster som ligger i att ta ett helhetsgrepp kring hälsoomårdet med en målmedveten och mätbar strategi.

  • Hälsa

Detta är den första artikeln i en serie som har till syfte att skapa nyfikenhet och öka förståelsen för arbetsmiljöfrågor. En god arbetsmiljö är en investering för alla företag och bidrar både till ökad trivsel, ökad hälsa och högre effektivitet. Med lite mer kunskap kommer du att upptäcka att arbetsmiljön är en del som är lätt att påverka. Den första artikeln berör ett dagsaktuellt ämne kring ett nytt regelverk som är väldigt viktigt för ditt företag och din organisation.

  • Hälsa

Den moderna människan använder sin syn och hörsel väldigt flitigt, men de andra tre sinnena används inte lika ofta. Det leder till att det uppstår en slags ”trafikstockning” i hjärnan, eftersom vissa nervbanor används mindre än andra och därför blir slöa. För att hålla hjärnan fräsch är det viktigt att utsätta den för nya utmaningar och att frekvent använda alla sina sinnen i nya, ovanliga situationer. Ett enkelt sätt att göra det är att utföra små övningar i vardagen som innebär att man bryter mönstret i sina rutiner. Vad sägs om att borsta tänderna med vänster hand istället för höger – eller att blunda och känna dig fram när du ska klä på dig på morgonen?

  • Ledarskap

Självkännedom är att förstå sin personlighet och motivation, sina beteenden, vanor, känslomässiga reaktioner och tankeprocesser. Större självinsikt och mer självkännedom kan också hjälpa oss att göra bättre val, och framför allt att förstå våra beteendemässiga reaktioner. Att lära känna sig själv och sina egna känslor är därför en viktig nyckel till framgång – både privat och i arbetslivet.

  • Ledarskap

Envirotainer utvecklar, tillverkar och hyr ut kylcontainers för flygfrakt av temperaturkänsliga läkemedel och de samarbetar med 95% av världens alla läkemedelsföretag. Simon Angeldorff, vd på Envirotainer och Årets VD 2015, gästade vårt frukostseminarium och berättade hur företaget gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli ett stort världsomspännande bolag där till exempel flytt och utbyggnad av fabriken i Rosersberg varit ett av de mest utmanande projekten.

  • Motivera

Att ge människor vad de vill ha tycks vara högsta mode nuförtiden. Genom vår frekventa användning av sökmotorer och sociala medier lämnar vi ständigt ifrån oss information om vad vi tycker om och önskar oss – sedan är det bara för företagen att mata oss med det vi efterfrågar. Samma sak sker ofta i nöjesindustrin; Melodifestivalen och liknande tillställningar förser oss med den ena musikaliska sockerchocken efter den andra, och kvaliteten tycks vara mindre viktig så länge folk får vad de vill ha. Men en sak som vi kan lära oss av kulturens värld – inte minst av rockmusiken – är att de största kreativa genierna ogärna stryker folk medhårs. Istället erbjuder de någonting bättre och mer revolutionerande – för den som har tålamod nog att lyssna.

  • Ledarskap

Pål Burman stod med fötterna i ett hav av effektivitet, storslagna projekt och framtidsplaner när det small. Tempot han höll var omänskligt högt dygnets alla tjugofyra timmar och han sprang - utan att förstå att han var på väg mot ett stup. Tills en dag när tvärniten var ett oundvikligt faktum. Precis innan han nådde stupet drog kroppen i handbromsen. Han hade fått en stroke. Nu har han en förändrad syn på livet, ledarskapet och vad som är den viktigaste parametern när ett bolags framgång mäts: lycka.

  • Hållbarhet

”Varför gör inte medarbetarna som jag bett dem? Vi har ju kommunicerat att vi vill ha en högre innovation och kreativitet på företaget men ändå så kommer det inga nya idéer.” Känner du igen frustrationen av att vilja få igenom ett nytt beteende men att det inte sker? Detta är ett vanligt scenario som vi genom vårt arbete ofta möter hos ledningsgrupper.

  • Ledarskap

Evelina Lindgren är 30 år och vd för aPak och vann utmärkelsen Årets Unga VD i höstas. I det tolfte avsnittet av Pratbart pratar hon kulturförändring, generationsskifte och ledarskap med Marie Alani och Helena Timander. ”Jag är noga med att prata mycket om att förmedla att det är viktigt att ha balans i livet. Jag tror det är viktigt att vi förmedlar de positiva sidorna med ledarskapet i ett generationsskifte så att vi hittar människor som vill axla rollen. Det är viktigt att vi har hållbara företag i Sverige och då måste vi tänka långsiktigt och se till att vi har bra ledare.” , säger hon bland annat.

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Motivationsbloggen

Det här är en av de första frågorna vi ställer varandra när vi träffar nya människor. Vi är starkt förknippade med vad vi jobbar med om dagarna. Detta är generellt extra tydligt bland män. Många män går in i depression när de blir pensionärer och kan uppleva en identitetskris när de inte längre kan presentera sig utifrån sitt yrke.

  • Hälsa

”Jag är så trött på att vi ska göra allt och medarbetarna bara ska sitta still och ta emot!”, hör jag många personalansvariga och flera chefer på olika nivåer säga. ”Organisationen måste agera, vi har chefer och ledare som inte ser och förstår någonting när det gäller hur vi mår. Vi ska bara leverera, men vi får inte rätt förutsättningar!”, hör jag många medarbetar säga. Vems är ansvaret för bättre organisatorisk och social hälsa egentligen?