Menu

"Ge hjärnan medveten hjälp att bryta onda cirklar"

Utmattningsdepression skiljer sig från depression – forskning ger nya möjligheter. Hjärnan är formbar och vi kan påverka dess förmåga.
Anneli Godman, Hälsa, Utmattningssyndrom, Hjärna

Att få klarhet i att det är skillnad på utmattningsdepression och depression är stort. Inte minst på en personlig nivå. För 10 år sedan ville man ”bota” mig med ”lyckopiller” (en otroligt missvisande benämning) när jag själv kände att jag behövde hjälpa min splittrade hjärna på traven. Det är skönt att få belagt att det behövs olika ”behandlingar”. Depression till följd av utmattning kan vi till stor del påverka själva. Bland annat genom att ta vara på kunskap från neurovetenskapliga studier.

Agneta Sandströms doktorsavhandling visar att utmattningsdepression går ut över minne, uppmärksamhet och koncentration. De som drabbas rapporterar om svårigheter att planera, fokusera och hålla fast vid arbetsuppgifter. Hjärnscanning bekräftar att det finns förändringar i de frontala delarna av hjärnan, våra pannlober, som ofta benämns som vår exekutiva hjärna. Delar som är starkt involverade i just dessa moment. 

De drabbade visar goda resultat i intelligenstester och deras procedurminne är oftast bra. De kan fortfarande göra sådant de brukar göra, sådant som är inlärt sedan länge, även om det är komplext. De har betydligt svårare för att laga en ny 3-rätters middag än att köra bil i tät morgontrafik till jobbet. Oj, vad det här känns bekant! Det är skönt att det är några år sedan nu.

Agneta Sandström (psykolog på Remonthagens rehabcentrum) konstaterar att vi ska ha fokus på hjärnan när det gäller utmattningsdepression. I en artikel ställer hon sig frågan hur vi ska åstadkomma en miljö där hjärnan kan rehabiliteras. Hon frågar sig också vad en hjärnergonomisk arbetsmiljö är. Där kommer mina idéer in.

Låt oss se möjligheterna i detta och fundera över vad vi kan göra innan vi ens behöver tänka på rehabilitering. Det finns mycket vi kan och bör göra för att hålla oss ifrån utmattning.

Vi vet att hjärnan är formbar (se tidigare artikel om neuroplasticitet) och att vi kan påverka dess förmåga att utföra och bli bekväm med olika moment. När det till exempel är svårt att planera och fokusera beror det på att de delar i hjärnan som utför dessa uppgifter blivit skadade och vi kommer in i en ond cirkel. Vi planerar allt mindre för det är svårt, och det blir allt svårare att planera för att vi gör det för lite.

Den onda cirkeln kan vi bryta själv genom att arbeta mentalt ergonomiskt.

Precis som ergonomi ger kunskap för att ställa in stolen så att den ger stöd för ryggen, ger mental ergonomi stöd för hjärnan att utföra processer. Det är av stor betydelse för både arbetsförmåga och välmående.

Den som känner att det blir allt svårare att planera och hålla sig till sin planering behöver ge sin hjärna medveten hjälp att bryta de onda cirklarna. Till exempel genom att öva på just genomförbar planering, i små steg som tas ofta. Därigenom byggs förmågan upp igen. Jag säger igen, för de allra flesta av oss har den förmågan i grunden, den har dock skadats hos många i det flippriga, ständigt hoppande, avbrutna och föränderliga arbetsliv vi skapat. På samma sätt kan vi träna på att fokusera, vilket är svårt ju mer utmattade vi blir. Och det är viktig för den mentala ergonomi vi behöver för att inte bli utmattade.

Det gäller att träna. I små steg. Som tas ofta.

Den som är på gränsen till utmattning kan inte fokusera i långa stunder. Men det hjälper att börja med att sitta med en arbetsuppgift i några minuter utan några som helst störningsmoment och efter hand kan utmaningen ökas. De förändringar (skador) som finns i hjärnan återhämtar sig och ”läker” tack vare hjärnans plasticitet. Kombinerar man den här typen av träning med mindfulness blir återhämtningen mycket effektiv.

Det komplexa är sällan helt enkelt. Naturligtvis finns det många komponenter i detta. Återhämtning i form av vila och pauser från både arbete och mental träning är viktigt. Sömnen är fortfarande vår viktigaste källa till återhämtning. Motion och rörelse gör gott för kropp och själ, det vet många sedan tidigare och numera är det belagt att träning också gör gott i hjärnan genom sin inverkan på hjärnans neuroplastiska förmåga.

Bara för att hjärnan är komplex och utmattning är ett gigantiskt problem ska vi inte glömma de små enkla åtgärderna. Det är viktigt att vi sitter rätt och är rädda om våra ryggar. Det är minst lika viktigt att vi arbetar rätt och är rädda om våra hjärnor.

Läs mer om Agneta Sandströms avhandling här: Cognitive and neuroendocrine dysfunction in women with work-related longterm stress (Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom).

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

Högt uppsatta ledare har lägre kortisolhalter och mindre ångest än andra anställda. Bilden av den superstressade ledaren kan vara en myt. Det hävdar forskare...

"De chefer och ledare som lär sig vad hjärnan behöver för att leverera på topp får ett försprång gentemot konkurrenterna". I min roll som coach, där jag ofta träffar mellanchefer som dignar...

Starta året sockerfritt. Eller försök i alla fall... Det finns nämligen alternativ. Dags att sätta igång kroppen. Kanske har man gett sig själv ett...

Anneli Godman: "Det finns anledningar att vänja hjärnan vid läsning på skärm. Och det finns vägar att gå för att hjälpa hjärnan på traven. Det gäller att tänka på arbetsminnet när texten och sidorna konstrueras." Text på papper är lättare att förstå och ta till sig...

Anneli Godman: "Hjärnans arbetsminne har begränsat med resurser och behöver pauser, för de flesta varje timme, för att orka hålla fokus på det som sker för stunden." I mina samtal med högpresterande personer kommer ofta det här med...

Orka mer och träna effektivt när du väl tränar. På ett gym i ett sjukhus på Kungsholmen i centrala Stockholm tr...

Det finns mycket att lära sig när det gäller styrketräning. Här kommer några effektiva tips för säker träning. I första artikeln i den här serien gick jag in på bå...

MBT-skorna får kroppen att jobba hårdare. I vår strävan att ständigt vara lite mer effektiva, att alltid...

Att ha en backup-plan minskar chansen att nå målet – åtminstone i vissa fall, enligt ny forskning. ”Man ska alltid ha en plan B!” Det låter som ett väldigt...

Pratbart #4 – Om hälsa på arbetsplatsen. Diskussion om hållbarhet hälsa med Thomas Petersson och Johan Holmsäter. Hälsa är i allra högsta grad en hållbarhetsfråga. I...

  • Ledarskap

”Vi har gjort personlighetstester i vår arbetsgrupp. Det var så bra för att förstå hur olika vi egentligen är. Det blev sååå tydligt att jag är en extrem XYZ och Olle är en typisk ABC och det blir alltid lite svårt när vi ska jobba ihop. Jag vill att det ska hända saker snabbt och är väldigt drivande. Olle är så noga med att analysera allt innan han gör något. Jag har inte alls ro att gå in i detaljer så där som han gör…”

  • Hälsa

Den är ständigt uppe till debatt, den allestädes närvarande stressen. Vad den kostar samhället, hur många offer den skördar, vad vi ska göra åt problemet. Är det nya lagar som behövs eller hårdare regler för arbetsgivarna? Eller ska vi fokusera på vår andning?

  • Ledarskap

Som rubriken antyder så finns det en missuppfattning av vad intelligens egentligen innebär. När jag myntade begreppet ledarintelligens var det efter många års lyssnande och iakttagande, och genom många samtal. Vi talar mycket om ledarskap, vilket vi gjort i alla tider. Ledarskap för mig kan aldrig vara en trend. Däremot finns det ett antal färdigheter, egenskaper, värderingar och insikter som avgör om du är en lämplig ledare eller inte. Lämplig är den som har ett gott hjärta, fast hand, stadiga fötter och huvudet på skaft.
Konstigare än så är det inte.
Inställningen till ledarskap idag uppfattar jag som rationell och med avsaknad av ett medmänskligt perspektiv.
Det är dags att på allvar sluta att underskatta betydelsen av självinsikt för ett gott ledarskap och sluta kalla det medmänskliga för ”flum”!
Låter kanske lite förenklat, men jag ska krångla till det lite i texten som kommer.

  • HR

Påfrestande och ”förgiftade” relationer på jobbet har en stor negativ inverkan på människors produktivitet. Nästan alla har någon gång upplevt den typen av problem på sin arbetsplats. Forskning har visat att 80 procent har förlorat värdefull arbetstid på att oroa sig över incidenter kopplade till dåliga jobbrelationer. Men hur hanterar man relationen till kollegor vars beteende får en att tappa lusten och motivationen?

  • Ledarskap

Att anta rollen som extern vd i ett ägarlett företag där en av huvudägarna har suttit som vd och är kvar operativt i företaget är en utmanade uppgift för vilken rutinerad ledare som helst. Ett lyckat vd-byte med rätt person och en väl förberedd ägare är en positiv och värdeskapande förändring i bolaget. Ett misslyckat vd-byte kan å andra sidan få en stor negativ effekt på tillväxten och värdeutvecklingen i bolaget.
En viktig framgångsfaktor för att lyckas med tillsättandet av en extern vd är att det finns ett aktivt och professionellt styrelsearbete på plats.

  • Kommunicera

Som chefer och ledare ska vi hela tiden försöka ta fram det bästa i andra. Viktigt att komma ihåg är att ledarskapet normalt sett inte är en funktion av vad du säger utan hur och när du säger det. Bra ledare slutar aldrig att utvecklas och lära sig.

De flesta av oss har träffat på eller mött individer som oavsett situation eller miljö alltid tycks veta vad de ska säga och hur de ska säga det. Dessa individer behärskar konsten att kommunicera diplomatiskt, självsäkert och med taktkänsla. De säger rätt saker, på rätt sätt och vid rätt tillfällen. Detta är kanske den enskilt viktigaste färdigheten vi behöver för att kunna påverka människor och driva resultat.

  • HR

Kontakthinder riskerar att skapa stora besvär för både chefen själv och för medarbetare och kunder. I den här artikeln ska vi titta närmare på tre av de 11 typer av hinder som har identifierats i forskning. Vi konstaterar också att kontakthinder lätt smittar av sig och blir en del av kulturen. Att lära sig förstå och åtgärda dessa hinder är därför essentiellt i modern ledarskapsutveckling.

  • Motivera

Detta är min hyllning till huvudlösheten. Jag syftar nu inte på den huvudlöshet som får människor att vara tanklöst destruktiva eller alldeles i onödan åsamka skada. Jag syftar på den ljuvliga, livgivande, närande huvudlösheten.

  • Ledarskap

Ulrika Sedell är ledarskapsutvecklaren som agerar för att bidra till integration av de som upplever utanförskap i dagens Sverige. Hon är frustrerad över bristen på flexibilitet, saknar en idédiskussion och hoppas kunna inspirera till förmåga att sätta målet främst.

  • Ledarskap

Att förändring kan vara svårt och jobbigt känner de flesta till. Därför kan det vara bra att använda sig av en modell för att skapa förändring. En bra modell är femstegsmodellen. Det är fem steg som ska bearbetas och ta dig genom hela förändringsprocessen – från tankar och drömmar till slutstation.

  • Ledarskap

Samarbete och teamkänsla lyfts ofta fram som viktiga faktorer i skapandet av en bra arbetsplats. Detta naturligtvis med all rätt. Men kan det bli för mycket av det goda?
En ny undersökning visar att högpresterande medarbetare riskerar att bli illa behandlade på arbetsplatser som lägger stor vikt vid kollektivets sammanhållning.

  • Motivera

Hur bryter man en dålig vana? Vi människor har en tendens att fastna i vanor och beteenden som vi vet att vi inte mår bra av, ändå kan det kännas nästan omöjligt att bryta mönstret. Enligt psykiatrikern Judson Brewer finns det dock en ganska enkel lösning på problemet. Han menar att vi kan bryta dåliga vanor genom att bli mer nyfikna på dem. Med hjälp av mindfulness och medveten nyfikenhet kring vad som händer kan vi ta kontrollen över beteendet, och övervinna det.

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.