Menu

"Ge hjärnan medveten hjälp att bryta onda cirklar"

Utmattningsdepression skiljer sig från depression – forskning ger nya möjligheter. Hjärnan är formbar och vi kan påverka dess förmåga.
Anneli Godman, Hälsa, Utmattningssyndrom, Hjärna

Att få klarhet i att det är skillnad på utmattningsdepression och depression är stort. Inte minst på en personlig nivå. För 10 år sedan ville man ”bota” mig med ”lyckopiller” (en otroligt missvisande benämning) när jag själv kände att jag behövde hjälpa min splittrade hjärna på traven. Det är skönt att få belagt att det behövs olika ”behandlingar”. Depression till följd av utmattning kan vi till stor del påverka själva. Bland annat genom att ta vara på kunskap från neurovetenskapliga studier.

Agneta Sandströms doktorsavhandling visar att utmattningsdepression går ut över minne, uppmärksamhet och koncentration. De som drabbas rapporterar om svårigheter att planera, fokusera och hålla fast vid arbetsuppgifter. Hjärnscanning bekräftar att det finns förändringar i de frontala delarna av hjärnan, våra pannlober, som ofta benämns som vår exekutiva hjärna. Delar som är starkt involverade i just dessa moment. 

De drabbade visar goda resultat i intelligenstester och deras procedurminne är oftast bra. De kan fortfarande göra sådant de brukar göra, sådant som är inlärt sedan länge, även om det är komplext. De har betydligt svårare för att laga en ny 3-rätters middag än att köra bil i tät morgontrafik till jobbet. Oj, vad det här känns bekant! Det är skönt att det är några år sedan nu.

Agneta Sandström (psykolog på Remonthagens rehabcentrum) konstaterar att vi ska ha fokus på hjärnan när det gäller utmattningsdepression. I en artikel ställer hon sig frågan hur vi ska åstadkomma en miljö där hjärnan kan rehabiliteras. Hon frågar sig också vad en hjärnergonomisk arbetsmiljö är. Där kommer mina idéer in.

Låt oss se möjligheterna i detta och fundera över vad vi kan göra innan vi ens behöver tänka på rehabilitering. Det finns mycket vi kan och bör göra för att hålla oss ifrån utmattning.

Vi vet att hjärnan är formbar (se tidigare artikel om neuroplasticitet) och att vi kan påverka dess förmåga att utföra och bli bekväm med olika moment. När det till exempel är svårt att planera och fokusera beror det på att de delar i hjärnan som utför dessa uppgifter blivit skadade och vi kommer in i en ond cirkel. Vi planerar allt mindre för det är svårt, och det blir allt svårare att planera för att vi gör det för lite.

Den onda cirkeln kan vi bryta själv genom att arbeta mentalt ergonomiskt.

Precis som ergonomi ger kunskap för att ställa in stolen så att den ger stöd för ryggen, ger mental ergonomi stöd för hjärnan att utföra processer. Det är av stor betydelse för både arbetsförmåga och välmående.

Den som känner att det blir allt svårare att planera och hålla sig till sin planering behöver ge sin hjärna medveten hjälp att bryta de onda cirklarna. Till exempel genom att öva på just genomförbar planering, i små steg som tas ofta. Därigenom byggs förmågan upp igen. Jag säger igen, för de allra flesta av oss har den förmågan i grunden, den har dock skadats hos många i det flippriga, ständigt hoppande, avbrutna och föränderliga arbetsliv vi skapat. På samma sätt kan vi träna på att fokusera, vilket är svårt ju mer utmattade vi blir. Och det är viktig för den mentala ergonomi vi behöver för att inte bli utmattade.

Det gäller att träna. I små steg. Som tas ofta.

Den som är på gränsen till utmattning kan inte fokusera i långa stunder. Men det hjälper att börja med att sitta med en arbetsuppgift i några minuter utan några som helst störningsmoment och efter hand kan utmaningen ökas. De förändringar (skador) som finns i hjärnan återhämtar sig och ”läker” tack vare hjärnans plasticitet. Kombinerar man den här typen av träning med mindfulness blir återhämtningen mycket effektiv.

Det komplexa är sällan helt enkelt. Naturligtvis finns det många komponenter i detta. Återhämtning i form av vila och pauser från både arbete och mental träning är viktigt. Sömnen är fortfarande vår viktigaste källa till återhämtning. Motion och rörelse gör gott för kropp och själ, det vet många sedan tidigare och numera är det belagt att träning också gör gott i hjärnan genom sin inverkan på hjärnans neuroplastiska förmåga.

Bara för att hjärnan är komplex och utmattning är ett gigantiskt problem ska vi inte glömma de små enkla åtgärderna. Det är viktigt att vi sitter rätt och är rädda om våra ryggar. Det är minst lika viktigt att vi arbetar rätt och är rädda om våra hjärnor.

Läs mer om Agneta Sandströms avhandling här: Cognitive and neuroendocrine dysfunction in women with work-related longterm stress (Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom).

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.


Du kanske även gillar

HR-specialisten Kristian Kindstedt på SEB ger oss tips för att det hälsostrategiska arbetet ska bli en framgång. Hans ledord är: ”Man måste göra sin hemläxa - att l...

Skogsvistelse gör stressade människor lugna och harmoniska, enligt studier från Umeå universitet. Får du ibland en timme över i ditt sönderstressade liv? G...

Ge dig själv några goda råd och minska din stress. Många lever ett minst sagt hektiskt liv idag. Är det inte det ber...

Medarbetarrapporten 2011 uttrycker mindre tillfredsställelse med ledarskapet på arbetsplatsen, enligt undersökning från Netigate.

 Allt fler svenskar är missnöjda med sin arbetsplats, enligt en ny...

Tomas Eriksson, organisationskonsult: "Med ökad tillit i gruppen slappnar medarbetarna av och stressar mindre".

 När det sker förändringar på arbetsplatsen eller i...

Sömnbrist och trötthet som inte går att vila bort är tidiga varningstecknet, säger forskaren och psykologen Agneta Sandström. Utmattningssyndrom - det vi i dagligt tal kallar utbrändhet - leder till m...

Öka energinivån med hjälp av yogans upp- och nervända övningar och olika typer av andning. "Använd övningarna innan viktiga möten, föredrag eller annat där du behöver piggas upp". Snart är det härlig sommar och semester. Men vägen dit kan inneb...

Egna förväntningar har stor inverkan på möjligheten att nå sina mål, visar flera studier. Förväntningar har en stor inverkan på människans förm...

Anneli Godman: "När vi använder hjärnan smart kan vi uppnå gränslöst mycket". I min coaching har jag på senare tid stött på flera som blir...

Det är inte vad som händer oss, utan hur vi reagerar som är avgörande. Viss stress är nödvändig och gör att vi klarar utmaningar...

  • Kommunicera

När journalister beskriver hur de upplever företagens krishantering är det "att sanningen inte kommer fram direkt" som rankas högst. Det visar en undersökning från Aalund. Men sanningen är sällan så enkel. Den är inte svart eller vit, och kan oftast inte beskrivas med ett enkelt “ja” eller “nej”. Verkligheten som utspelar sig bakom kulisserna är i själva verket för komplex för att kunna sammanfattas i en oneliner.

  • Ledarskap

När man talar om organisation handlar det ofta om saker som linje-stab, styrning, kontroll, projekt, lean och agility. Möten pratar man inte om. Många lägger mer än halva sin arbetstid på möten, men tar dem för givna. Vad händer om vi börjar se möten som en organisationsform, den mest grundläggande av dem alla?

  • Projektleda

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett bildligt uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för alla människor i en grupp. Trots detta undviker man att prata om det. Alla vet, men ingen säger något.
”Kejsarens nya kläder” kan användas på liknande tema. Här handlar det om HC Andersens figur som hade kläder av ett magiskt tyg som man inte kan se. I själva verket låtsas alla som att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utbrister till slut: "Han har ju inga kläder på sig!". Alla vet, men ingen säger något. Vi anpassar oss till gruppen trots att det är uppenbart att gruppen har fel.

  • Coacha

Under mina 25 år som psykolog och coach har jag hört samma sak från nästan alla mina klienter, och det är meningen ”jag vet inte vad jag vill”. Lite mer utförligt låter det ungefär så här: ”Jag är vilsen och orolig för jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv och mitt arbete.”
Att inte veta vad man vill i livet och i karriären kan vara väldigt stressigt och frustrerande. Det leder ofta till att man inte kommer vidare utan stannar i en situation som inte är optimal.

  • Ledarskap

Ofta har jag undrat över varför vi talar så mycket om ledarskap utan att tala om människan bakom chefen. Människan är i ständig tillblivelse - om hon vill. Det betyder att ditt ledarskap också kan vara i ständig tillblivelse - om du vill. I det ögonblick du sagt ja till en chefsbefattning med personalledaransvar ligger din största framgång i hur du leder dig själv och dina medarbetare, vilket ligger i ledarrollen. Så vem är människan bakom dig som chef och ledare?

  • HR

Det sägs ofta att det är svårt att hitta rätt människor att rekrytera. Det talas också om att det råder kandidatbrist. Men är det verkligen så eller är det bara vi som tänker fel?  Vår gästskribent Tove Nylin reflekterar över frågan, och tror att kompetensen nog finns där om vi bara vågar se bortom ytan.

  • Ledarskap

Simon Elvnäs forskning om ledares beteende har fått stor uppmärksamhet. I hans studier framkommer att det är stor skillnad mellan vad chefer tror att de gör och vad de faktiskt gör. På Projektnärings vårträff den 5 maj kommer han att berätta om dessa resultat, vad de får för konsekvenser för arbetslivet – och hur man kan minska glappet mellan formulerat uppdrag och utfört uppdrag. Men redan nu har Motivation.se tagit tillfället i akt att ställa några frågor till KTH:s industridoktorand.

  • Ledning

Oavsett hur effektiv ledningsgruppen har varit historiskt, så finns det en central fråga som alla företag bör ställa sig: Vad behöver ledningsgruppen framöver för att skapa största möjliga värde i en allt mer komplex värld med en accelererande förändringstakt och tilltagande oförutsägbarhet?

  • Hälsa

Det är lätt att tro att kreativa människor är de som är lite ”låt gå” och inte så ordningsamma eller disciplinerade. I själva verket kan det vara precis tvärt om – disciplin och målmedvetenhet är en förutsättning för att lyckas med det kreativa arbetet och i bästa fall uppnå flow.

  • Motivera

Var inte rädd för smärtan. Den är en naturlig del av livet. Lika naturlig som glädjen, kärleken och sorgen. Faktum är att dessa är nära sammanflätande i livets väv. De är alla väsentliga delar av livets helhet. Och för att känna mig hel som människa behöver jag välkomna känslorna. Det tog mig tid att komma hit, men i dag är jag tacksam för att jag ocensurerat vågar känna alla mina känslor. De är en rikedom. De är nyanserna i livets dans. De gör mig mänsklig. Jag känner, därför är jag. Det är fundamentet i det mänskliga varandet. Utan känslan vore jag levande död. Oupplevd. Med känslan upplever jag. Livet. Mig själv. Mötet med dig.

  • Motivera

Vi människor vet ofta vad vi behöver göra för att bli lyckliga och leva ett gott liv. Problemet är bara att vi inte gör det. Du vet att du mår bäst av att vara aktiv och kreativ, ändå väljer du att titta på TV eller slösurfa på datorn. Det kallas för ”lyckans paradox”, och är ett gissel för många människor. Varför gör vi inte sådant som får oss att må bra?

  • Motivera

De flesta av oss människor strävar efter ett hälsosamt och lyckligt liv. Men vad krävs egentligen för att bli lycklig? Många söker det goda livet genom att jaga pengar, framgång och kändisskap, men ingen av dessa faktorer är avgörande för en människas lyckonivå. Psykiatrikern Robert Waldinger från Harvard University berättar här om en unik studie där hundratals amerikanska män har följts under hela sin livstid. Studien, som inleddes för 75 år sedan och fortfarande pågår, visar att det faktiskt finns ett ganska entydigt svar på vad människor behöver för att kunna leva ett gott liv.

  • Motivationsbloggen

Just nu befinner vi oss i ett samhällsskifte. Från Industrialism till en ny samhällsform. I media har det nya samhället kallats vid många namn, exempelvis Postmateriella samhället eller Postindustrialism. För enkelhets skull kallar jag det för det digitala samhället. Så, vad händer när man befinner sig i ett samhällsskifte? Jo, det är kaos…

  • Motivationsbloggen

När jag gick i grundskolan på 1100-talet nötte vi glosor, insjöar, huvudstäder, periodiska system och allt annat mellan himmel och jord. Nötandet var en del av vardagen. Jag minns fortfarande att slaget vid Hastings ägde rum 1066 och att den kemiska beteckningen för Klor är Cl. En del sitter kvar, men rätt mycket har lossnat, om jag ska vara ärlig. Nu är det modern times. Mina ungar lär sig fortfarande sjöar och huvudstäder och franskaglosor - men på nya sätt. När jag ser dem hänga över sina skol-appar, fantasifulla lärspel och klickar och swajpar tänker jag på forntidens nötande. Och så tänker jag att de är lyckans ostar som fått kliva in i en helt annan kunskapsvärld redan från start

  • Motivationsbloggen

Med dagens digitala samhälle och ungdomarna som växt upp i det, är förväntningarna höga på att IT-system fungerar som de ska. De måste vara effektiva och hjälpa användaren att förstå hur de fungerar. App- och speltillverkare blir sågade väldigt snabbt om något är fel, särskilt av andra utvecklare som anser sig veta hur enkelt olika buggar går att lösa. Företagssidor uppdateras också kontinuerligt på marknaden för att ha en bra användarvänlighet så att du som besökare enkelt hittar fram dit du vill och konverteras till att bli kund.

  • Ledarskap

Vad är egentligen ett bra ledarskap? Ibland kan det vara nyttigt att gå tillbaka till grunderna och påminna sig om de verkligt viktiga egenskaperna som utgör ledarskapets kärna. Min tolkning av begreppet ledarskap är att det är det beteende och förhållningssätt du har gentemot dina medarbetare. Utifrån den enkla definitionen kommer här några konkret tips på vilka beteenden som en ledare bör ägna tid och energi åt. Se det som en checklista – finns det några specifika ledaregenskaper som du behöver utveckla mer?