Ibland hör vi företag som vill ha ”teambuilding” och ofta är just det något som inte fungerar. Efter dialog och mer insikt i vad som ska uppnås finns det ofta andra mer konkreta åtgärder som kanske till och med har en lägre kostnad än att involvera alla på företaget i gruppstärkande aktiviteter. Vi ser fyra olika faktorer för att säkerställa att team i organisationen blir vår bästa vän och inte vår fiende.

Dessa fyra punkter är:

1. När ska vi införa team som ett arbetssätt?
2. Antal medlemmar i teamet beroende på teamets uppgift.
3. Sammansättning av teamets medlemmar.
4. Hur skapar vi den grad av tillit och öppenhet mellan medlemmarna som krävs för uppgiften?

Låt oss titta på frågeställningarna närmre!

När ska vi införa team som ett arbetssätt?

Vilka riktlinjer bör vi ha när det kommer till val av bemanning? Hur ser uppdragets komplexitet ut, och vilken är risken i beslutsfattandet? När kvittar det och när behöver vi en begåvad ledare, en grupp, ett team eller kanske till och med en ledningsgrupp? Kanske risken för att felaktiga beslut i en mycket komplex situation är så stor att vi behöver skapa team för uppgiften och parallella team som ser på situationen var för sig.

Se bilden som beskriver en organisations behov av arbetssätt.

För ett arbete med låg risk och liten komplexitet kan vi anställa vem som helst. När komplexiteten ökar och riskerna kring att ta fel beslut blir för dyra behöver vi en begåvad person på posten. När sedan komplexiteten ökar och risken för företagets långsiktiga överlevnad ökar har vi den klassiska ledningsgruppen. Ökar kraven ytterligare behöver vi bygga ledningsteam. I dagens hierarki kanske svårt, men då går det att starta olika paralella team som tittar på de strategiska möjligheterna för att sedan dra dessa för ledningsgruppen.
I dagens allt komplexa miljö blir skapandet av effektiva arbetsgrupper och team allt mer viktigt på allt fler nivåer i våra företag.

Detta är ju en rätt enkel ekvation: ju större risk och komplexitet - desto mer rör vi oss mot att det är ett team av människor som ska lösa uppgiften, och ibland ska vi ha en mycket kompetent person. Nackdelen med såväl team som grupp är att de tar längre tid på sig för att fatta beslut än en ensam individ, men andra sidan kan de hantera större mängd information än en enskild individ under förutsättning att teamet fungerar väl.

Så team på arbetsplatsen i all ära, men bra arbetsklimat och stödjande beteende mellan de anställda är kanske än viktigare. Jag har sett många företag som startar team på allt för okomplicerad och låg risknivå, plockat bort en chefslön och gjort någon till teamledare med mer eller mindre samma lön som tidigare. Kortsiktigt sparas lönen för ett helt chefsled , bieffekten blir att man får istället en mer tungrodd organisation som ska hantera bland annat de viktiga kunderna. Inte undra på att det går åt skogen i många fall.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Känner du dig ibland otillräcklig, reaktiv och stressad i din chefsroll?

Upptäck "Leda mig själv" och stärk dig själv i ditt ledarskap:

• Från stress till kontroll
• Från händelsestyrd vardag till proaktiv styrning mot mål
• Från missförstånd och konflikter till engagemang och positiv teamdynamik

Nu kan du köpa onlineutbildningen ”Leda mig själv” till rabatterat pris och samtidigt få ett årsmedlemskap på Motivation.se.

Paketerbjudande: 995 kr – spara över 1.600 kr!

Vässa ditt ledarskap idag!

Antalet medlemmar i teamet beroende på teamets uppgift

Ser vi att team är den bästa organisationsformen utifrån risk och komplexitet kommer naturligtvis också tankar på antalet medlemmar i teamet.  Bemannas teamet med rätt antal personer beroende på dess uppgift börjar vi få team som vår vän. Beroende på antalet medlemmar i ett team så blir de mer eller mindre lämpliga att hantera olika uppgifter. Bilden nedan ska ses som riktlinjer och har arbetats fram av Dr M. Belbin själv.

Sammansättningen av teamets medlemmar

Nästa steg blir att bemanna teamet med rätt individer utifrån deras förmåga att bidra, relatera och samverka med andra individer i teamet. Forskaren Meredith Belbin fann nio olika beteenden som alla har styrkor och svagheter som bör användas. Dessa nio olika sätt att bidra, relatera och samverka på har vi alla. Vi kan nyttja alla de nio sätten enligt Belbin, men det kan kosta på om vi använder sätt som genom åren inte blivit vårt naturliga sätt. Med andra ord utvecklar de flesta två till tre olika beteenden där vi blivit skickliga och som inte kräver onödigt mycket energi för att göra ett excellent arbete.

Problem uppstår om jag tvingas arbeta och nyttja sätt som inte är mina naturliga då det äter mer energi (skapar vad vi kallar rollstress) och dessutom uppfattas inte individen kompetent nog (vilket i sig är fel) då hen tvingas agera i beteenden som inte blivit lika väl utvecklade genom åren.

Dessa nio olika beteenden behöver komplettera varandra och nyttjas på ett sådant sätt att det bästa fås ut av teamet i sin helhet. Och personer med de olika beteendena bör ges rätt ansvar för att teamet ska fungera effektivt och dynamiskt.

Människor kan ha alla möjliga kombinationer av dessa nio beteenden och vissa kombinationer är vanligare än andra. Det är viktigt att varje individ får använda sina styrkor och sätter vi ihop ett team korrekt får alla chansen att glänsa vilket medför att hela teamet blir effektivt plus att medarbetaren mår och presterar bättre.

Skapa den grad av tillit och öppenhet mellan medlemmarna som krävs för uppgiften

Arbetssättet team är fastställt, antal medlemmar och dess sammansättning är klar. Då har tid kommit för det allra viktigaste: att se till att skapa öppenhet och tillit mellan deltagarna så att de kan lösa sin uppgift.

Modellen visar att en ledningsgrupp som vill bli mer strategiskt inriktad behöver öka sin grad av samverkan (Bo Mattsson). För att göra det behöver de öka deltagarnas tillit och öppenhet till varandra (Anders Wendelheim) och det görs i en processpiral. Beroende på om du tänker på Wheelans IMGD modell, Firo eller den riktigt gamla modellen Norming, Storming Performing menar Anders att när sista steget i modellen nåtts börjar den om igen på ett djupare plan när kravet ökar på teamets förmåga att hantera komplexa och riskbenägna situationer kopplade till företagets överlevnad.

Anders visar också på tre varningssignaler som tyder på att ledningsgruppen har för låg tillit och öppenhet till varandra för att hantera de krav som organisationen kräver av dem:

1. Förenklat beslutsfattande
   När situationen teamet ska hantera kräver större tillit och öppenhet än vad teamet har förs problemet ner till den nivå teamet är på och vi får en förenkling av situationen. Det innebär att de beslut vi fattar är baserade på en förenkling av situationen då alla fakta inte har beaktats.
2. Beslutsfrågan återkommer
   Vi fattar ett beslut hur situationen ska hanteras, men vid nästa möte kvarstår situationen i samma eller liknande form. Hur många konferenser och möten har ägnats åt situationer som fortfarande inte är hanterade? Detta beror på att organisationen ställer större krav på gruppens förmåga till öppenhet och tillit för att hantera frågan.
3. Alla kör sitt egna race
   Besluts tas i ledningsgruppen som borde förändra deltagarnas sätt att agera och alla fortsätter som förut trots det. Den kanske allvarligaste signalen av de tre eftersom  här har alla tappat förtroendet för de beslut teamet fattar.

Nu hoppas vi att du som läsare fått klarhet i när team är lämpligt att välja som arbetsform, hur du ska tänka kring bemanning och sammansättning, samt inte minst blivit påmind om hur otroligt viktigt det är med tillit för att skapa samverkan och framgång. Så att team blir er bästa vän – och inte fiende.