Menu

Kristider kräver välbalanserade ledare

Hans B. Amell, transformeringsexpert med bas i USA: "Hela världen förstod att det var en 'perfect storm', men i Sverige tänkte man på klämdagar". (Del 2 av 2)

Vi lever i mycket svåra tider och i princip kan vad som helst hända. Det är en "perfect storm", och för att rida ut ur den stormen någorlunda helskinnade måste företagen ha välbalanserade ledare. Det säger Hans B. Amell, transformeringsexpert med bas i USA, som i del 2 av vår intervju berättar vad som krävs för att överleva en kris.


Äntligen börjar svenskarna förstå vad det är som händer. Det var vad Hans Amell tänkte efter sitt senaste återbesök hemma i Sverige i oktober. Dessförinnan hade han varit otroligt bekymrad över svenskarnas inställning till den ekonomiska krisen.

- I våras var jag väldigt orolig. Jag tyckte att hela världen förstod att vi har "perfect storm" på väg, medan i Sverige så tänkte man på klämdagar. Jag var djupt oroad. Men jag ser nu, ett halvår efteråt, att det håller på att förbättras. Man börjar förstå att det här är svårt, säger Hans Amell.

Han om någon borde veta vad han talar om - Hans Amell lever mitt i stormens öga. Sedan många år tillbaka bor han i USA, och hans företag Catalyst Acquisition Group arbetar med omstrukturering och transformering av företag.

I del 1 av den långa intervjun med Motivation.se berättade Amell om vikten av att slopa den traditionella, årsbundna budgetprocessen till förmån för en mer flexibel rullande budget. På så vis blir det lättare att "navigera" företaget, inte minst i svåra tider som dessa. Hans huvudbudskap är nämligen just det - att vi står inför svåra tider.

- Under hela min livstid har det aldrig sammanfallit så många farliga ting samtidigt, säger Hans Amell.

"En ohygglig rädsla"

- Vi har ekonomierna i USA, som är i "second dip", det har redan börjat egentligen. Det kan gå ner kraftigt, så det är en ohygglig rädsla just nu. Det slår åt alla håll fram och tillbaka, men den underliggande problematiken i den finansiella sidan av USA är enorm, säger Hans Amell.

Det är knappast någon tröst att den underliggande problematiken i Europas ekonomier är minst lika stor, tillägger han. Vi har redan sett Island gå i konkurs, samtidigt som läget blivit allt allvarligare i länder som Irland, Portugal och Grekland. Nu är man dessutom rädd att stora länder som Spanien och Italien ska dras ned i bråddjupet.

- Detta sker samtidigt! Det är så allvarligt så att i Irland, nu ett år efter deras bankrutt i princip, så går det människor på gatan och plötsligt så ser de en övergiven häst, för människor har övergett sina hästar. Under upptiden så skulle alla ha hästar. Men det är ju ingen som tar hand om dem, säger Hans Amell.

- Människor köper mera konserver, de är oroliga för att äta. Detta sker överallt idag, även i våra rika europeiska länder som Tyskland och Holland.

"Större smäll än vi trodde"

Till och med Kina, som har gått som en raket de senaste tjugo åren, står nu inför sin första baksmälla. Som om inte det vore nog inträffade det plötsligt en jordbävning och en tsunami i Japan, som har världens tredje största ekonomi. Konsekvenserna av detta har vi inte sett fullt ut ännu, anser Amell.

Listan kan göras ännu längre. Ryssarna sitter och bidar sin tid och samlar pengar från olja och gas, och omvärlden avvaktar oroligt - vill de ta tillbaka satellitstaterna? Samtidigt blir det revolutioner i arabvärlden, allt medan Iran misstänks vilja utveckla kärnvapen. FN är svagt och USA är fullt upptagna med sina egna problem.

- Och samtidigt med allt det här så har vi guldpriset som nu har varit högst i pris på två generationer, vilket är en indikator världsläget. Allt det här händer samtidigt. Det är en "perfect storm", säger Hans Amell.

Mitt i allt detta har svenskarna alltså fortsatt att tänka på klämdagar och semester , förklarar han.

- Vi är så bortskämda, och var så blinda. Men nu börjar jag se tendenser på att man börjar förstå att det är besvärligt i världen.

För stora nedskärningar

- Så i den andan och i det livet lever vi nu. Och vad kan hända? Precis vad som helst kan hända, men duktiga bolag ser till att de är väldigt dynamiska i den här situationen, säger Hans Amell.

Så är vi tillbaka i diskussionen om ledarskap. I svåra tider ser vi att alldeles för många företag genomför schablonbudgetnedskärningar utigenom hela företaget istället för att göra selektiva och välgenomtänkta nedskärningar. Det är då mycket vanligt att företagen gör sig av med allför mycket personal. I tuffa tider händer det att bolagen avskedar upp till 25 procent fler medarbetare än nödvändigt.

- Ja, det är ju så att om du är pressad - "dina trender går dåligt, du möter inte budgeten" eller "du håller på att förlora konkurrensen" - då, om du bara är mätt, och har en styrelse som bara tittar bakåt, så har du ju en svår situation - och då måste du i vissa fall för att klara ditt jobb göra ganska drastiska förändringar, förklarar Hans Amell.

- Det är mycket psykologi i det här. Men säg att du är i en situation där du måste göra dig av med en del folk - och det är inget fel att dra ner på en verksamhet en del - men är du under press så tar du hellre i lite för mycket. Så att om du egentligen borde göra dig av med 5000 personer, vilket är mycket, så ser du inte sällan företagsledningar som gör 7500 utav det, säger Amell.

"Mätfnatt"

När man väl har beslutat att medarbetare ska avskedas kommer man till nästa svåra del i processen: bedömningen av vilka som ska få gå. Där ser man ofta ett annat problem, nämligen att många av bolagen har vad Hans Amell kallar för "mätfnatt". Detta är vanligt på finanssidan i bolagen, men det kan också kopplas till managementteorin Total Quality.

- Problemet är att Total Quality är bra, självklart, men frågan är vad man ska göra åt det. Är du ett väldigt mätbaserat bolag, då kan du ju lägga in en massa mätpunkter på det här - men allting går ju inte att mäta! Det betyder att du lägger upp hela jätteprogram, "nu måste vi öka kvaliteten, det är det enda vi kan göra", men även där mäter de fel, säger Amell.

I en mer och mer världskonkurrerande miljö så är produkterna nästan samma, förklarar han. Vare sig du är Ericsson, Apple, Motorola eller Nokia gör du ungefär samma telefon, den kostar ungefär lika mycket och har ungefär samma features. Det man konkurrerar om är istället sådant som tillit och kundbemötande, men hur mäter man det? Det finns massor av faktorer som påverkar köpbeslutet - men de är oerhört svåra att mäta.

Egentligen är det samma problem när man bedömer personalstyrkan - kan mätinstrumenten verkligen identifiera de riktiga stjärnorna i företaget?

- Mätgalna bolag tänker på allting som en normalkurva. Total Quality tar bort hela tanken som jag tror på, nämligen att 20 procent av företaget är de som producerar 80 procent av resultatet, säger Hans Amell.

Personerna som tillhör den här 20 procent-gruppen kan vara unga ingenjörer, de kan vara ledare eller personer i mellanpositioner - det har ingenting med position att göra, förklarar Amell. Problemet är att de är svåra att identifiera. HR-avdelningarna har egentligen väldigt lite kunskap om de här stjärnorna, och inte blir det bättre om de använder en massa mätningar. Snarare tvärtom.

- De som tillhör den här gruppen hatar de här mätningarna och allt det där. "Är ni inte kloka, ska vi ha ett möte om hur man har ett möte?" De vet hur man driver grejer, de är påhittiga, fantasifulla och drivande - och de är de första som går om det blir svåra tider!

Välbalanserade ledare

Idag finns det sofistikerade system för att mäta människor och deras prestationer. Det ena är sämre än det andra, menar Hans Amell. Det finns enklare sätt att bedöma exempelvis en ledare.

- En bra ledare måste vara välbalanserad, kallar jag det för, säger Amell.

När han bedömer en ledare utgår han ifrån fem kriterier, förklarar han:

- Nummer ett är att en bra ledare måste tycka om människor. Du kan ju inte vara en bra ledare till folk om du inte tycker om folk. Många ledare går och gömmer sig, och de gångerna de pratar så tittar de under lugg och vågar inte titta dem i ögonen.

- Två: du måste tycka om kunden. Du måste ha passion för kunden och försöka förstå varför kunden potentiellt vill köpa din produkt eller dina tjänster. Man måste vara nyfiken på kundens situation. Hur kan du vara en bra ledare om du inte tycker om vare sig din besättning eller dina kunder? säger Amell, och fortsätter:

- Nummer tre är att du måste tycka om dina produkter och tjänster! Du kan inte vara ledare för ett företag som säljer dammsugare utan att vara intresserad av nya teknologier för dammsugare.

- Det fjärde kriteriet är att du måste ha en vision om vad du är där för. Kalla det för vision, mission eller målsättning. I vilken riktning ska vi gå, ska vi bli ett softvarubolag eller ska vi bara vara ett telecombolag, eller vad för typ av bolag ska vi vara? Om du inte har en vision om detta så vet ju inte människor vart du pekar. Så det blir lite svårt att navigera den båten.

- Och sist, men inte minst: Du måste kunna räkna! Så enkelt är det. Men det behöver inte vara någon sofistikerad räkning, det räcker faktiskt med de fyra räknesätten.

Svenskar ingenjörsdrivna

När Hans Amell ser på en ledare så bedömer han dem alltid efter de här fem variablerna, berättar han.

- Tyvärr så ser man den här obalansen hos de allra flesta. De kommer bara från den finansiella sidan eller produktsidan eller säljsidan...och är skitdåliga på resten. Och då tar de felaktiga beslut.

Svenska ledare är ofta ganska dåliga på marknad, människor och kunder, anser han. Men det finns ändå många fördelar med den svenska traditionen.

- Sverige har ju en fantastisk historia av att vara ganska ingenjörsdrivna - och det anser jag är jättebra. Vi har ett problem i att det blir för mycket MBA:s och för mycket finansnissar som driver företag. Jag föredrar att vara produkttung framför att vara finans- och säljtung. Så jag föredrar det svenska arvet framför det amerikanska. Men tyvärr är det ju så att Europa tar efter USA mer och mer, och det är inte alltid bra, säger Hans Amell.

Läs första delen av intervjun här!

Du kanske även gillar

Elisabeth Kamél; "Vi har bråttom och vi lyssnar dåligt. Vi tar i och ska göra så mycket på en gång att vi spricker." Den senaste perioden har vi kunnat läsa om ännu ett projekt som inte...

Kunder eller teknik? Medan manliga chefer inom IT satsar på teknik och drift lägger deras...

Cygnis vd Jon Persson om vägen mot utmärkelsen "Europas bästa arbetsplats". Det svenska IT-konsultbolaget Cygni har utsetts till Europas bästa...

Henrik Tangen, HR-specialist och författare, om arbetsmiljön som strategisk tillgång. Hur ser det ut där du jobbar – öppet landskap, stängda d...

Katarina Vangdal, Svenska Golfförbundets Head Coach, ser golfen som ett teamarbete. Att leda handlar främst om relationsbyggande, kommunikation och tydliga...

Thomas Lundqvist: Att bestraffa ”besvärliga” medarbetare fungerar inte i längden. De flesta tycker att det daltas för mycket med ”besvärliga...

Karin Tenelius, gästskribent: ”Att du är expert gör dig inte alltid till en bättre ledare. Många gånger är det tvärtom.” Det är en myt att chefen ska kunna mest om verksamheten. En ledares roll...

Det har blivit dags att utse 2015 års bästa vd:ar. Gott ledarskap, medvetet hållbarhetstänk, ansvarsfullt fö...

Investering i ergonomi lönar sig i längden - viktigt för både viktnedgång och långsiktig hälsa på jobbet. Ergonomiska hjälpmedel är inte bara bra för kroppen – de...

Anna Bellman: "När jag häromdagen träffade en engelska som nyligen bestigit Kilimanjaro bekräftade hon utmaningen med: 'It was hard'." Det närmar sig. En fantastisk julhelg har passerat, snart är det nytt...

  • Motivera

Att få människor att förändra sitt beteende är lättare sagt än gjort. En stor del av våra handlingar sker nämligen på autopilot, vilket gör att goda intentioner och motivation inte räcker för att uppnå permanent beteendeförändring. Ett sätt att komma runt problemet är att sluta försöka förändra beteenden, och istället fokusera på den miljö där beteendena äger rum. Våra handlingar dikteras nämligen i allra högsta grad av hur omgivningen runt omkring oss ser ut. Ju högre upp i köksskåpet kakburken är placerad, desto färre kakor proppar du i dig.

  • Ledarskap

När media rapporterar om näringslivet så handlar det till största del om stora, börsnoterade bolag. Men de allra flesta svenska företag är av en helt annan karaktär – de är ägarledda. Och även om dessa företag inte omsätter lika mycket som de stora jättarna, har de en enorm inverkan på den svenska tillväxten. Så, vad händer när ägaren vill fasas ut ur sin ledande och operativa roll? Hur gör man detta utan att det får negativa konsekvenser? Ett sätt är att gå från ägarlett till ägarstyrt. Det kan låta som att det betyder ungefär samma sak, men skillnaden är i själva verket väldigt stor.

  • Uppleva

En genomtänkt playlist kan förändra ditt liv. Det hävdar tre amerikanska forskare, som menar att musik kan fungera som terapi och medicin för att lindra stress samt förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

  • Coacha

Vad är utmärkande för dagens arbetsliv? Finns det några nya färdigheter som krävs för att lyckas som ledare idag? Finns det några chefsbeteenden som tidigare var viktiga men som idag rentav är kontraproduktiva? Dessa frågor kommer återkommande upp i möten med chefer, och vi ser liknande frågeställningar i media, via inlägg, debattartiklar och böcker i ämnet. Jag skulle vilja svara genom att kort beskriva förutsättningarna för många medarbetare i dagens arbetsliv.

  • Ledarskap

Många företag och organisationer har som självklar rutin att genomföra medarbetarundersökningar. Det görs om inte varje år, så vartannat. Resultatet av undersökningen ger en nulägesbild av hur till exempel organisationen, mål och styrning, vision och värderingar, ledarskapet, kommunikationen, samarbetet och kulturen fungerar. Visas ett ”bra” resultat kan ledning och chefer klappa sig på axeln. Det braiga resultatet är en bekräftelse på att de gör ett bra jobb. Om resultatet är mindre tillfredsställande ses det som ett underlag för att prioritera nya insatsområden. Cheferna – de som får sämst resultat – blir lite av syndabockar, men har ofta rationella förklaringar till att resultatet blev som det blev. Men vilken nytta gör dessa undersökningar egentligen?

  • HR

Ledarskapet är den faktor som har störst betydelse för vår trivsel på jobbet. Det visar Netigates medarbetarrapport för 2015. Undersökningen visar en positiv utveckling i det svenska arbetslivet – ledarskapet får allt högre betyg och frågor som rör stress tas på större allvar. Samtidigt krävs förbättringar på flera områden. Det finns framför allt en stor efterfrågan på mer kompetensutveckling – och bättre ventilation.

  • Hälsa

Visste du att tatueringar syns i kroppens lymfkörtlar, vårt rengöringssystem? En rättsläkare kan, utifrån lymfkörtlarna, avgöra var en person varit tatuerad och med vilka färger. Även om tatueringen, eller kroppsdelen, är avlägsnad. Det är väldigt lite vi kan göra med våra kroppar som inte lämnar spår. Detsamma gäller i allra högsta grad våra tankar.

  • Motivera

Kreativt tänkande ger oss möjligheten att spinna fler tanketrådar och väva nya nät av möjligheter, innovationer och åsikter. Hjärnan är ett fantastiskt universum!
Men - när åsikter produceras snabbare än det går att starta en digital grupp - för vad vi tror och hoppas är likasinnade - så har vi samtidigt ibland sagt adjö till perspektivens mångfald. På ett litet klick! För vad är egentligen ett tryck på sändknappen i tusentals inlägg och mikrodebatter? Det är skicka eller inte skicka. Det är ta ställning eller inte ta ställning. Det är att älska eller att inte älska. Det är att trycka - och därmed tycka. Något. Allt. Inget. Eller kanske bara för att…?

  • Ledarskap

Ibland kan man känna hur hjärnan fullständigt kokar av oroliga tankar och frenetiskt ältande. Och i dagens stressiga arbetsliv är det svårt att samla och få ordning på tankarna; nya intryck strömmar emot oss hela tiden, människor kommer och går,
men vem har tid att stanna och lyssna? För att få ordning i kaoset måste du skapa en tänkande miljö och träna upp förmågan att tänka klart. Och det finns en konkret övningsmetod – som bara tar fem minuter.

  • Motivera

Ett nytt år innebär nya möjligheter, och säkert har du funderat på vilka förändringar du vill göra i ditt liv. Kanske har du till och med avlagt ett nyårslöfte. Och visst är årsskiftet ett bra tillfälle att utvärdera det som varit och bestämma vad man skulle vilja ändra på – men det är många som lurar sig själva när de avlägger nyårslöften. För även om året är nytt så är det fortfarande samma gamla Du som ska genomföra förändringen, och förändring är svårt. Om dina planer är för storslagna så kommer du förmodligen lägga ner projektet innan januari är slut. För att lyckas bör du istället fokusera på den lilla skillnad du kan göra just idag.

  • HR

Långa arbetsdagar och många timmars flitigt övertidsarbete är någonting som vissa nästan skryter om: ”Se på mig, vilken viktig person jag är!” Hårt arbete ger status och anses visa att man är oumbärlig på jobbet. Men faktum är att de långa dagarna är dåliga för oss, på flera sätt. Inte bara för att de utgör ett allvarligt hot mot den fysiska och psykiska hälsan (och därmed mot din arbetsförmåga på längre sikt), utan också för att de utdragna arbetstimmarna skadar vår produktivitet.

  • Coacha

Utmattningssyndrom är inte bara individens eget problem. Chefer och arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga sjukdomen, och även för att agera på rätt sätt om problemet ändå skulle uppstå. Dagens arbetsliv är fullt av stressmoment – högt tempo, omorganisationer, krav på ständig tillgänglighet. Som ledare och arbetsgivare måste man se till att kraven är rimliga och att medarbetarna behandlas som människor – inte som ”slit och släng”-varor. Rent konkret finns det flera åtgärder som kan vidtas inom organisationen för att förhindra att medarbetarna går in i väggen.

  • Motivera

Det finns idag mycket kunskap kring hur människans motivationsmotor fungerar – så varför går vi fortfarande mest på känsla? Varför envisas vi med att motivera med externa faktorer som bonusar, när vi därmed i själva verket lägger locket på både kreativitet och driv hos individen? Varför väljer vi vägar som skapar klyftor och orättvisor, när upplevelsen av orättvisa är en av de största anledningarna till att människor aktivt vill motarbeta. Jag läser en roligt skriven bok om ett allvarligt ämne - formandet av en ny typ av ledarskap som kan ge bränsle i en värld som är svår att leva i. ”Det här vet inte näringslivet om.”, säger Tommy Lundberg.

  • Ledarskap

Söker vi inte alla ”det goda livet”. Ett liv i lycka, harmoni och kärlek. Ett liv där vi kan vara oss själva med alla våra styrkor och tillkortakommanden. Ett liv där vi är ”bra” i både vår storhet och vår litenhet. Men i sökandet efter ”det goda livet” synes vi emellanåt tappa bort vad det är vi strävar efter. Vi försummar helt enkelt den betydande skillnaden mellan mål och medel. Då går vi i blindo.

  • Ledarskap

Vikten av att lyssna aktivt är en ofta förbisedd aspekt av kommunikation, vilket kan göra även de mest vältaliga ledarna ineffektiva och ”tondöva”. Bra ledare är goda lyssnare, så mitt budskap är enkelt – prata mindre och lyssna mer. Riktigt bra lyssnare är proaktiva, strategiska och intuitiva när de lyssnar. De har en förståelse för att kunskap och visdom inte ökar genom att man pratar mer utan genom att man lyssnar. Individer som är riktigt bra på att lyssna har en förståelse även för det som inte sägs verbalt. Varning för känsliga läsare, hårda ord följer: Vill du bli en bättre ledare? ”Håll käften” lite oftare och börja lyssna.

  • Planera

Digitaliseringens snabba framfart kommer för alltid påverka vårt beteende och våra liv. Mobila enheter och det faktum att vi ständigt är uppkopplade påverkar vårt sätt att kommunicera och interagera med andra människor. Tekniken som var tänkt att underlätta och effektivisera vår vardag, kan ibland vara själva stressmomentet. Frågan är hur vi som ledare kan utnyttja möjligheten till den effektivisering som tekniken medfört, utan att det resulterar i ökad stress? Genom att välja rätt digitala hjälpmedel och verktyg kan du både bli kvitt stressen och samtidigt bli en mer tillgänglig och effektiv ledare.