Vem har stöttat dig i livet? Vem har funnits där när det blåst motvind? Vem har sett något i dig som du kanske inte riktigt såg själv? Och vem har du själv stöttat när det varit svårt? Vi människor utvecklas inte i ett vakuum. Våra relationer och den miljö vi befinner oss i påverkar hur vi ser på oss själva, vilka utmaningar vi vågar ta oss an och vad vi tror är möjligt. Forskning inom psykologi, lärande och arbetsliv visar att både våra förväntningar och vår tilltro till den egna förmågan kan ha betydelse för motivation, utveckling och prestation. Men det handlar inte bara om att ställa höga krav. En viktig del ligger i balansen mellan utmaning och förmåga – och i det stöd och den trygghet som finns runt omkring oss. Därför är frågan om vilka förväntningar vi har på varandra också en viktig ledarskapsfråga.
Höga förväntningar
Förväntningar spelar en viktig roll i vår personliga och professionella utveckling. När vi har positiva förväntningar på oss själva och andra kan det stärka både motivationen och vår vilja att utvecklas. På arbetsplatser, i skolor och inom idrotten kan positiva förväntningar bidra till en kultur präglad av stöd, lärande och samarbete.
Höga förväntningar, i balans med individens kapacitet och kombinerade med rätt stöd, kan stimulera både utveckling och lärande. Genom att tro på varandras förmåga kan vi ibland uppnå mer än vi själva trodde var möjligt.
Den ryske psykologen Lev Vygotskij är mest känd för sina bidrag till utvecklingspsykologi och pedagogik. Han utvecklade teorin om den proximala utvecklingszonen, som beskriver skillnaden mellan vad en individ kan klara på egen hand och vad personen kan åstadkomma med stöd av någon med större kunskap eller erfarenhet.
Vygotskijs teori betonar att vi kan utvecklas när vi utmanas, men att utmaningen behöver vara anpassad till individens förutsättningar. Om kraven ligger alltför långt över den egna förmågan kan det skapa stress och motstånd, medan alltför låga krav kan leda till uttråkning och brist på motivation. Han betonade också den sociala interaktionens betydelse för lärande och utveckling.
Det perspektivet är relevant även utanför skolan. På arbetsplatsen kan chefer som sätter höga men realistiska förväntningar och samtidigt erbjuder rätt stöd hjälpa sina medarbetare att växa. Inom idrotten kan tränare utmana spelare att ta nästa steg utifrån deras individuella förutsättningar. Och i skolan kan lärare skapa stimulerande lärmiljöer genom att kombinera höga förväntningar med förståelse för elevernas olika behov och förmågor.
Tron på den egna förmågan
Den kanadensisk-amerikanske psykologen Albert Bandura utvecklade teorin om social inlärning och begreppet self-efficacy – tilltron till den egna förmågan att klara en viss uppgift eller hantera en situation.
Bandura betonade att människor bland annat lär sig genom att observera andra och att våra sociala sammanhang därför spelar en viktig roll för vår utveckling. Han visade också betydelsen av individens tro på den egna förmågan när vi sätter mål, möter utmaningar och försöker hantera motgångar.
Nyare forskning fortsätter att visa betydelsen av self-efficacy i arbetslivet. En omfattande meta-analys publicerad 2025 visar exempelvis samband mellan högre self-efficacy och positiva beteenden på arbetsplatsen, som att ta initiativ, hjälpa andra och bidra utöver den egna arbetsbeskrivningen.
För lärare, tränare och ledare innebär det att den egna rollen som förebild har betydelse. Genom realistiska mål, konstruktiv återkoppling och möjlighet att lyckas med successivt mer krävande uppgifter kan vi bidra till att stärka människors tilltro till den egna förmågan.
Ibland kan någon annans tro på vår förmåga hjälpa oss att börja tro mer på den själva.
Du kan utvecklas
Den amerikanska psykologen Carol Dweck är känd för sin forskning om growth mindset – tanken att våra förmågor inte behöver betraktas som något statiskt utan kan utvecklas genom bland annat lärande, träning och erfarenhet. Hon skiljer detta från ett fixed mindset, där förmågor i högre grad ses som fasta och oföränderliga.
Att ha ett growth mindset innebär inte att alla kan bli vad som helst bara de anstränger sig tillräckligt. Däremot kan synen på den egna utvecklingsförmågan påverka hur vi förhåller oss till utmaningar, återkoppling och motgångar.
Även här har forskningen utvecklats. En meta-analys publicerad 2026, baserad på 69 studier och drygt 26 000 deltagare, visar positiva samband mellan growth mindset och både välbefinnande och prestation i arbetslivet. Samtidigt visar forskningen att sammanhanget spelar roll. Det räcker alltså inte att uppmana människor att utvecklas – det måste också finnas förutsättningar för lärande och utveckling.
För lärare och ledare innebär det att skapa miljöer där människor får möjlighet att pröva, lära, få återkoppling och försöka igen.
Budskapet är fortfarande enkelt, men kanske starkare än det först låter:
”Du kan utvecklas.”
Anknytningsteori
John Bowlby och Mary Ainsworth har genom sin forskning om anknytningsteori visat vilken betydelse trygga relationer har för vår emotionella och sociala utveckling. Deras forskning handlade framför allt om relationen mellan barn och deras omsorgspersoner, men betydelsen av trygghet och tillitsfulla relationer följer oss genom livet.
Det viktiga är att skapa en atmosfär där människor känner sig trygga och sedda. När vi möts av positiva förväntningar och upplever att andra tror på oss kan det bidra till ökad tillit och skapa bättre förutsättningar för både utveckling och samarbete.
Tillit byggs av handling, inte ord.
Resiliens
Emmy Werners forskning om barn som växte upp under svåra förhållanden har visat vilken betydelse stödjande relationer kan ha för människors resiliens. En viktig faktor för många av de barn som klarade sig väl trots stora påfrestningar var att de hade åtminstone en stödjande person i sin närhet.
Samma grundtanke är värd att bära med sig till andra sammanhang. När vi har kollegor, tränare, lärare eller ledare som stöttar oss och har positiva förväntningar på vår förmåga kan det hjälpa oss att hantera motgångar. Stöd och uppmuntran kan bidra till att skapa en kultur där människor får bättre förutsättningar att utveckla motståndskraft.
Bruce Perry har i sitt arbete betonat betydelsen av trygga och stabila relationer för människor som utsatts för svåra påfrestningar och trauma. Även om hans arbete framför allt rör barn och traumabearbetning påminner det oss om något mer allmängiltigt: relationer och upplevd trygghet spelar roll när människor befinner sig under press.
I en arbetsmiljö med hög stress kan därför stödjande relationer och en känsla av trygghet vara viktiga för människors möjlighet att hantera belastning och återhämta sig.
Det avgörande är att skapa en trygg atmosfär där människor får möjlighet att växa.
Sociala och emotionella färdigheter
Susanne Denhams forskning har visat hur positiva relationer och sociala sammanhang har betydelse för barns utveckling av sociala och emotionella färdigheter. Även om hennes forskning främst handlar om barn finns här ett perspektiv som är relevant också för vuxna: vi utvecklas tillsammans med andra.
Det viktiga är därför att främja en kultur av samarbete och respekt. När vi har positiva förväntningar på varandra och visar tilltro till varandras förmåga skapar vi inte bara bättre förutsättningar för individuell utveckling, utan också för starka och väl fungerande team.
Vad blir då slutsatsen?
Positiva förväntningar på varandra kan spela en viktig roll för att skapa framgångsrika och hållbara miljöer. Genom att sätta höga men rimliga krav, i balans med individens kapacitet och det stöd som finns tillgängligt, kan vi bidra till att människor utvecklas och når mer av sin potential.
Oavsett om det handlar om att stödja en kollega, motivera en lagkamrat eller uppmuntra en elev har våra förväntningar betydelse.
En reflekterande fråga innan du säger eller gör något i mötet med en annan människa kan vara:
Är det jag tänker, säger eller gör nu hjälpsamt eller nedbrytande – för den andra personen eller för mig själv?
Och när du själv blir utmanad av någon annan kan du ställa dig frågan:
Har den här personen något att lära mig, även om budskapet levererades osorterat eller klumpigt? Eller är detta något jag inte behöver ta till mig?
De flesta av oss kan förmodligen se tillbaka på någon människa som trodde på oss, stöttade oss eller utmanade oss när vi behövde det.
Tänk om du är den där ”enda” personen som får någon annan att växa?
