Många arbetsgivare vill att deras medarbetare ska må bra. De erbjuder friskvårdsbidrag, hälsoundersökningar och föreläsningar om kost, motion och återhämtning. Ändå fortsätter den arbetsrelaterade ohälsan att vara en stor utmaning. Varför är det så svårt att åstadkomma varaktiga förbättringar? En förklaring kan vara att vi alltför ofta fokuserar på enskilda aktiviteter i stället för på de förutsättningar som hjälper människor att förändra sina vanor över tid. Ett friskvårdsbidrag kan vara uppskattat, men det är inte säkert att det når dem som behöver stödet mest. De som redan tränar regelbundet använder gärna förmånen, medan andra kanske upplever att de varken har tid, ork eller motivation att komma i gång. Samtidigt behöver vi se hälsa i ett större sammanhang. Arbetsbelastning, ledarskap, återhämtning och arbetsmiljö påverkar hur människor mår. Men det gör också våra levnadsvanor – hur mycket vi rör oss, hur vi sover och hur vi tar hand om vår fysiska och psykiska hälsa. För att skapa ett friskare arbetsliv behöver vi därför arbeta med både människans vanor och organisationens förutsättningar.
Från friskvårdsförmån till strategisk investering
Ohälsa innebär mänskligt lidande, men också betydande kostnader för arbetsgivarna genom sjukfrånvaro, försämrad arbetsförmåga och produktivitetsförluster.
Världshälsoorganisationen WHO lyfter fram arbetsplatsen som en viktig arena för hälsofrämjande insatser. Det finns goda skäl till det.
Vi tillbringar en stor del av våra liv på arbetet. Där finns också möjligheter att skapa stöd och kontinuitet som kan vara svåra att åstadkomma på egen hand. Chefer och kollegor kan bidra till motivation, samtidigt som insatserna kan anpassas efter olika arbetsuppgifter och individuella förutsättningar.
Men då behöver hälsa bli något mer än en personalförmån. En organisation som verkligen vill förbättra medarbetarnas hälsa behöver se arbetet som en långsiktig investering. Det innebär att formulera mål, skapa förutsättningar för förändring och följa upp resultaten.
Det handlar inte om att arbetsgivaren ska bestämma över människors privata liv. Däremot kan arbetsplatsen skapa möjligheter och erbjuda stöd som gör hälsosamma val lättare att genomföra.
Varför goda ambitioner inte alltid räcker
Många människor vet redan att fysisk aktivitet, sömn och återhämtning är viktiga för hälsan. Ändå kan det vara svårt att omsätta kunskapen i handling.
Det är här traditionella friskvårdsinsatser ofta kommer till korta. En föreläsning kan inspirera för stunden, men inspirationen behöver följas av möjligheter att agera. För den som saknar etablerade träningsvanor kan det behövas mer än ekonomiska förmåner – exempelvis individuellt stöd, uppmuntran och tid för fysisk aktivitet..
För en medarbetare som arbetar under hög tidspress kan det dessutom vara svårt att prioritera sin hälsa, även om viljan finns. Därför behöver vi ställa en annan fråga än enbart vilka förmåner organisationen erbjuder:
Vad behöver vi förändra för att fler människor faktiskt ska kunna utveckla och behålla hälsosamma vanor?
Svaret kan handla om tillgång till fysisk aktivitet under arbetstid, individuellt anpassat stöd, bättre möjligheter till återhämtning eller ett ledarskap som gör hälsa till en naturlig del av vardagen.
Ledarskapet behöver visa vägen
Ett framgångsrikt hälsoarbete börjar med att ledningen tar ett tydligt ansvar. Det innebär att hälsa behöver finnas med i verksamhetens mål och handlingsplaner, men också att chefer på olika nivåer får mandat och förutsättningar att omsätta ambitionerna i praktiken.
En chef som uppmuntrar sina medarbetare att återhämta sig, men själv ständigt arbetar under hög belastning och förväntar sig omedelbara svar, skickar dubbla signaler.
På samma sätt kan en organisation som erbjuder friskvårdsbidrag men samtidigt har en arbetskultur där ingen upplever sig ha tid att använda det behöva se över sina prioriteringar.
Chefer har en viktig roll som förebilder, men de behöver också själva omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Det är svårt att skapa en hållbar arbetsmiljö för andra om man inte har rimliga förutsättningar att ta hand om sin egen hälsa.
Samtidigt behöver ledarskapet präglas av respekt för individens integritet. Samtal om hälsa ska bygga på förtroende och frivillighet, inte på att medarbetare känner sig granskade eller bedömda utifrån sina levnadsvanor.
Fysisk aktivitet – en möjlighet som behöver tas på större allvar
En viktig del av det förebyggande hälsoarbetet handlar om fysisk aktivitet. Men för att den ska bli en naturlig del av arbetsvardagen räcker det inte med kunskap om dess positiva effekter. Det behövs också ett ledarskap och en organisation som gör det möjligt för fler att komma i gång och fortsätta över tid.
Svenska forskare har visat en oroande utveckling av konditionen hos den arbetande befolkningen. I en omfattande studie med över 350 000 deltagare ökade andelen med hälsovådligt låg kondition från 27 till 46 procent mellan 1995 och 2017. Resultaten understryker betydelsen av att ge fysisk aktivitet en mer framträdande roll i det förebyggande hälsoarbetet.
Det är en utveckling som har betydelse både för människors långsiktiga hälsa och för deras förutsättningar att orka med arbetslivets krav. Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre kondition, ökad muskelstyrka, minskade besvär från rörelseapparaten och förbättrat psykiskt välbefinnande.
Men människor har olika behov. Den som har ett stillasittande arbete kan behöva andra insatser än den som dagligen utför fysiskt krävande arbetsuppgifter. Därför bör hälsofrämjande program utformas med hänsyn till individens hälsa, arbetsbelastning och förutsättningar.
Danska studier visar värdet av individanpassning
En dansk forskargrupp, med bland andra professor Gisela Sjøgaard, har undersökt hur individanpassad fysisk träning kan bidra till bättre hälsa och arbetsförmåga.
Forskarna har studerat insatser inom flera olika yrkesgrupper, där träningen anpassats efter deltagarnas hälsotillstånd och arbetets krav. I stället för att erbjuda samma program till alla utgick man från bland annat fysisk kapacitet, smärta, arbetsförmåga och träningsvanor.
För en person med stillasittande arbete kunde målet vara att förbättra konditionen, medan en person med fysiskt tungt arbete kunde behöva stärka specifika muskelgrupper.
En viktig del var också att träningen genomfördes på arbetstid, ofta under sammanlagt 60 minuter i veckan fördelat på två eller tre tillfällen. Deltagarna fick stöd av tränare, och arbetsgivarnas engagemang var betydelsefullt för genomförandet.
Forskargruppen har redovisat positiva resultat för bland annat arbetsförmåga och produktivitet i de studerade grupperna.
Erfarenheterna visar framför allt betydelsen av att kombinera individanpassning, regelbundenhet och organisatoriskt stöd. Det räcker inte alltid att uppmana människor att röra på sig mer. Vi behöver också skapa förutsättningar som gör det möjligt.
De danska studierna visar värdet av att kombinera individanpassning med organisatoriskt stöd. Men hur kan ett sådant arbetssätt utvecklas till en del av den dagliga verksamheten? Erfarenheterna från äldreomsorgen i Halmstad ger ett svenskt exempel.
Erfarenheter från äldreomsorgen i Halmstad
Ett svenskt exempel på ett mer långsiktigt arbetssätt är modellen Chefshälsa, som utvecklats av Proformia Hälsa och använts inom äldreomsorgen i Halmstads kommun.
Arbetet har pågått under en längre period och omfattat ett tjugotal enheter. En central tanke har varit att börja med cheferna själva. Genom att arbeta med sin egen hälsa och sina levnadsvanor har de fått bättre förutsättningar att stödja medarbetarna och vara trovärdiga förebilder.
Cheferna har också fått stöd i hur de kan samtala om hälsa på ett respektfullt sätt, med hänsyn till den personliga integriteten. Efter hand har verksamheterna utvecklat handlingsplaner med konkreta hälso- och arbetsmiljöaktiviteter.
I en av de första enheterna rapporterades betydande förbättringar av bland annat frisktal, sjukfrånvaro och upplevd stress under uppföljningsperioden.
Det är viktigt att framhålla att dessa resultat bygger på erfarenheter och lokala uppföljningar, inte på en vetenskapligt kontrollerad studie. De kan därför inte ensamma visa vilka effekter modellen haft. Däremot illustrerar arbetet hur ett långsiktigt engagemang från ledning och chefer kan kombineras med individuellt stöd och systematiska insatser.
Från ambition till handling
För att fler arbetsgivare ska prioritera förebyggande hälsoarbete kan det behövas tydligare ekonomiska incitament och en större uppmärksamhet på hälsa som en del av organisationers hållbarhetsarbete.
Men den viktigaste förändringen behöver ske i den egna verksamheten. Hälsa måste bli en fråga för ledningen, med tydliga mål, konkreta insatser och regelbunden uppföljning.
Det avgörande är inte hur många friskvårdsaktiviteter en arbetsgivare erbjuder, utan om insatserna når dem som behöver stödet mest och bidrar till bättre levnadsvanor och hälsa över tid.
För det krävs både långsiktighet och ett ledarskap som omsätter goda ambitioner i praktisk handling.
Från enskilda aktiviteter till en hållbar hälsokultur
Ett hälsosamt arbetsliv skapas inte genom en enskild kampanj, en föreläsning eller ett generöst friskvårdsbidrag. Det växer fram när hälsa blir en naturlig del av hur verksamheten leds, organiseras och utvecklas.
Arbetsgivaren behöver skapa rimliga förutsättningar för återhämtning och en god arbetsmiljö. Chefer behöver få stöd att vara förebilder och leda det hälsofrämjande arbetet. Medarbetare behöver ges möjlighet att utveckla levnadsvanor som stärker deras hälsa och arbetsförmåga.
Det ena kan inte ersätta det andra. Att minska en ohållbar arbetsbelastning är viktigt, men det gör inte fysisk aktivitet mindre betydelsefull. På samma sätt kan goda levnadsvanor inte kompensera för en arbetsmiljö som människor långsiktigt far illa av.
Det är när vi ser helheten som vi kan skapa verklig förändring. Kanske är det därför dags att ställa en mer grundläggande fråga:
Har vi skapat en arbetsplats där människor faktiskt får förutsättningar att må bra – eller nöjer vi oss med att erbjuda insatser som ska hjälpa dem att orka med arbetsdagen?
Svaret kan säga mycket om hur långt vi har kommit i arbetet med att skapa ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.
Författare
Erland Colliander
Leg. läkare, med. dr. och vd för Proformia Hälsa. Medförfattare till boken Chefshälsa.
Carl Johan Sundberg
Leg. läkare och professor vid Karolinska Institutet. Medförfattare till boken Chefshälsa.